Konsensus ligger ofta bakom politiska och juridiska beslut i demokratier, men detsamma gäller faktiskt också i fisksamhällen. Det visar Uppsalamatematikern David Sumpter och biologiforskare från Leeds University i en ny studie i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.
Sammansättningen av bakteriers DNA kan förändras snabbt om vissa typer av DNA-reparationssystem inaktiveras. Med en ny metod visar Uppsalaforskare resultat som kan förklara varför DNA varierar hos olika organismer och vilka genetiska mekanismer som styr detta.
En ny analysmetod kan ge forskare bättre möjligheter att spåra varifrån organiska fosforföreningar på botten av sjöar och hav kommer. Metoden skulle göra det lättare att prioritera insatserna för att minska övergödningen. Metoden har utvecklats av Heidi De Brabandere vid Uppsala universitet där hon försvarar sin avhandling den 7 november.
Hur behandlar man en yta för att beläggningen ska fästa så bra som möjligt? Hur undviker man att arbetsmaterial kletar fast på verktygen? På Materialdagen den 5 november träffas materialforskare från Uppsala universitet och representanter för industrin för att diskutera frågeställningar och behov hos företag inom adhesionsområdet, och hur forskningen kan hjälpa till att lösa problemen.
Av många troende ifrågasatt, i forskarvärlden en självklar utgångspunkt - Charles Darwins teori om arternas uppkomst från 1850-talet är mer aktuell än någonsin. Staffan Ulfstrand, professor emeritus vid Uppsala universitet, har skrivit en ny populärvetenskaplig bok för alla som vill veta mer om Darwins teori om evolutionär förändring genom naturligt urval och hur den används inom dagens forskning.
En internationell forskargrupp ledd av professor Rajeev Ahuja vid Uppsala universitet har beräknat hur kiselhydrid under högt tryck genomgår en förändring till ett metallstadium som skulle kunna resultera i superkonduktivitet. Dessa rön publiceras i veckans nätupplaga av Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America (PNAS).
Manfred Eigen, nobelpristagare i kemi 1967, är en av flera världsledande forskare inom biokemi som kommer till Uppsala den 9-10 oktober när ett symposium arrangeras till minne av Arne Tiselius, en av Uppsala universitets åtta nobelpristagare genom tiderna.
Endorfiner är välkända som förmedlare av smärtlindring och belöningskänsla. Dessa och flera andra signalämnen åstadkommer detta via fyra olika receptorer på nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Forskare vid Uppsala universitet har nu funnit att alla fyra receptorerna fanns redan i de tidiga ryggradsdjuren och alltså uppstod för minst 450 miljoner år sedan.
Patricia A. Gowaty, professor i evolutionsbiologi vid University of California, föreläser vid Uppsala universitet den 1 och 2 oktober. Gowaty är känd för sina feministiska analyser av evolutionsteori, som går ut på att se individers beteende utgående från individuella skillnader i stället för könsskillnader. I föreläsningarna slår hon bl a hål på flera antaganden om honors och hanars reproduktion.
Naturfotografen Mattias Klum och evolutionsforskarna Hans Ellegren och Anna Qvarnström inleder höstens öppna föreläsningsserie som startar nu på måndag, den 29 september, med rubriken "Biologisk mångfald - behövs den?"
Bladlöss och myror bär på minibakterier som producerar nödvändiga aminosyror och vitaminer. Minibakterierna har en mycket liten arvsmassa och många trasiga gener. Nu presenterar Uppsalaforskare experimentella resultat som visar att upprepade fel under omvandlingen av DNA till protein räddar funktionen hos de skadade generna.
Om man känner till ett ämnes kemiska egenskaper är det också möjligt att förutsäga vilken biologisk effekt ämnet har, kunskap som kan användas bland annat för att riskbedöma kemikalier och skapa nya läkemedel. Detta diskuteras som bäst vid Uppsala universitet, där 250 forskare från hela världen deltar i konferensen EuroQSAR 2008.
Människan påverkar på olika sätt hur ekar förökar sig och hur egenskaper vandrar mellan olika arter av ek. Spridningen och genblandningen kan påverka både träets kvalitet och trädens anpassning till det lokala klimatet. Johan Fogelqvist har i sin avhandling studerat hur den genetiska variationen hos ekar och andra växter varierar med hur växterna sprider sig.
Tetrapoderna, de första fyrbenta landdjuren, anses vara de första organismer som hade fingrar och tår. Nu visar forskare vid Uppsala universitet att det inte stämmer. Genom att använda medicinsk röntgen har de funnit anlag till fingrar i fenorna hos fossil från "övergångsdjuret" Panderichthys, vilket tyder på anlagen för fingrar uppstod betydligt tidigare än man trott.
Grodor är känsligare för hormonstörande miljögifter än vad man hittills trott. Hanliga yngel som får simma i vatten med relevanta nivåer av ett sådant ämne får sänkt fertilitet eller omvandlas till honor visar en avhandling av ekotoxikologen Irina Gyllenhammar vid Uppsala universitet. Disputationen äger rum den 26 september.
Beteendet kan vara viktigt för hjärnans evolution. I en unik studie av Tanganyikasjöns ciklidarter visar Uppsalaforskare att komplicerat vårdbeteende varierar med hjärnstorleken hos honorna. Den enda tidigare studie som visat liknade mönster gällde rovdjur. Resultaten publiceras i dagens nätupplaga av tidskriften Proceedings of the Royal Society of London Series B.
- Vi vill synliggöra kvinnliga fysiker och stötta kvinnliga doktorander i en forskarvärld som fortfarande domineras och styrs av manliga värderingar, säger Pia Thörngren Engblom – en av arrangörerna av Crossing Perspectives on Gender and Physics, 17-19 september på Uppsala universitet.
Flytande vatten är något vi alla använder varje dag och tror oss veta hur det fungerar, men vetenskapligt finns det många kunskapsluckor och forskningsfältet är mycket intensivt. En internationell forskargrupp visar nu för första gången experimentellt stöd för en ny kontroversiell teori, som öppnar nya möjligheter för framtida forskning om vatten. Rönen publiceras i Natures nätupplaga idag.
Förmågan att kunna dricka och tåla mjölk kan ha haft en enorm betydelse för Europas kulturella utveckling. I ett stort EU-projekt, som startar idag och koordineras från Uppsala universitet, ska forskare nu undersöka när och var denna egenskap uppstått och vad den betytt.
En forskargrupp vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet ska leda ett samarbetsprojekt mellan EU och Indien inom teoretisk materialvetenskap. Målet att hitta nya material för tillämpningar inom nanoteknologi.