Forskare från Uppsala universitet, SMHI och SLU har under fyra år samlat in data från området i Västmanland som drabbades av den stora branden 2014. I sin undersökning av hur hela ekosystemets förändrats kunde de se att vattenkvaliteten i vattendrag snabbt återgick till normalvärden medan skogsmarken fortsatte att förlora kol i många år efter branden.
I den stora branden i Västmanland 2014 och
För första gången har forskare vid Uppsala universitet lyckats få fram hela genomet från de 35 000 år gamla skallbenen från kvinnan Peştera Muierii 1, i Rumänien. Hennes höga genetisk diversitet visar att det förmodligen inte var ut-ur-Afrika-migrationen som var den stora flaskhalsen i människans utveckling, utan att förändringen skedde under och efter senaste istiden.
En forskargrupp vid Uppsala universitet har lyckats studera flera miljarder år gamla så kallade translationsfaktorer. Dessa är viktiga för cellers produktion av proteiner. Efter att ha undersökt de ”återuppståndna” forntida faktorerna kunde forskarna se att de kunde jobba bredare än dagens mer specialiserade motsvarigheter.
Till viss del påverkar genetiska faktorer om en person läser vidare efter gymnasiet. I en nyligen publicerad studie har forskare vid Uppsala universitet sett att genetiska faktorer har en större effekt på sannolikheten att genomgå högre utbildning i mer socioekonomiskt utsatta områden. Studien publicerades i American Journal of Clinical Psychiatry.
Två nya studier ifrågasätter den tidigare bilden av hur de austronesisktalande folkgrupperna spred jordbruket till och bortom öarna i Sydostasien. Det var inte alltid så att språk, levnadssätt, kultur och människor följdes åt som en enhet, menar forskarna från Uppsala universitet.
Expansionen av de austronesisktalande folkgrupperna på öarna i Sydostasien och Stilla havet är en av de mest fascin
Tarmens slemhinna har en stor yta för att maximera upptag av näringsämnen och föda från kosten. Detta gör den dock också sårbar för angrepp från aggressiva tarmmikrober. En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar nu att slemhinnans ytskikt, det så kallade epitelet, kan dra ihop sig snabbt och lokalt då det känner igen ett bakterieangrepp. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.
När de studerade genetisk mångfald hos humlor i Rocky Mountains, USA, hittade forskare från Uppsala universitet en ny art. Den nyupptäckta humlan har fått namnet Bombus incognitus. Forskningen presenteras i tidskriften Molecular Biology and Evolution.
När och hur benmärg utvecklades i de tidiga landlevande ryggradsdjuren är omtvistat inom evolutionsbiologin. Med hjälp av kraftfull röntgenteknik har nu ett internationellt forskarlag, lett från Uppsala universitet, upptäckt att den här evolutionära anpassningen bör ha skett efter klivet upp på land. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften eLife.
De mest framträdande skillnaderna i fjäderdräkten mellan två underarter av sädesärlor bestäms av gener i endast två små regioner i arvsmassan. Det visar forskare från Uppsala universitet och University of Colorado Boulder i USA i en omfattande studie av två underarter av sädesärlor, som publiceras i tidskriften Nature Communications.
Det hittills outforskade enzymet Svi3-3 är ett lyas och inte hydrolas, som man hittills har trott. Det betyder att enzymet kan bryta ner SAM-molekyler utan vatten. En forskargrupp vid Uppsala universitet har studerat hur den viktiga molekylen SAM bryts ned av ett outforskat enzym från en bakteriofag i Svandammen i centrala Uppsala.
Forskare vid Uppsala universitet och SLU har använt nya metoder för att göra en mer komplett kartläggning av hundens arvsmassa. Ett bra så kallat referensgenom har stor betydelse när forskare letar gener för sjukdomar som drabbar både hundar och människor.
Stefania Barca från Universidade de Coimbra i Portugal blir Uppsala universitets fjärde gästprofessor på Zennströms klimatprofessur med inriktning klimatledarskap. I sin forskning är Stefania Barca särskilt inriktad på rättvisefrågor kopplade till miljö och klimatförändringar.
Till minne av Anders Celsius och Carl von Linné anordnar teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet två föreläsningar varje år. Årets föreläsningar den 11 februari handlar bland annat om huruvida artificiell intelligens verkligen kan sägas handla om intelligens och om nya syntetiska metoder för att skapa kol-fluorbindningar.
Svenska forskare har jämfört hela arvsmassan hos ålar från olika delar av Europa och Nordafrika och kan slutgiltigt visa att de alla tillhör en enda gemensam population. Fyndet är häpnadsväckande med tanke på att ålar från olika geografiska områden tillbringar merparten av sitt liv under vitt skilda miljöförhållanden. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
I en ny artikel i Nature presenteras den första studien av livets utveckling som har använt sig av maskininlärning. Studien visar den stora långsiktiga påverkan som utdöenden och artbildning har haft för djurlivet på jorden under de senaste 600 miljoner åren. Forskarna har också tagit fram en storskalig karta över hur fossila arter överlappar varandra i tiden.
Den Indiska subkontinenten är en så kallad ”hotspot” för vilda kattdjur. En ny studie från Uppsala universitet visar nu att bara mellan 6 och 11 procent av de områden där tre arter sällsynta kattdjur har sin naturliga hemvist är skyddade. Bristen på kunskap om arterna har varit ett hinder för förståelsen för deras behov av reservat. Forskningen presenteras i tidskriften Scientific Reports.
Ett stort internationellt konsortium har sekvenserat arvsmassan hos 130 däggdjur och analyserat dessa tillsammans med 110 redan sekvenserade djur för att förstå exakt vilka platser i dna:t som har en viktig funktion. Den nya informationen kan hjälpa både forskning kring sjukdomsmutationer hos människa och forskning om hur man bäst bevarar utrotningshotade djurarter.
Skandinaviska vargar härstammar från Finland och Ryssland, och till skillnad mot många andra av Europas vargstammar saknar de tydlig inblandning av hund. Individer har också vandrat in och ut ur Skandinavien. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet där hela arvsmassan hos över tvåhundra vargar kartlagts. Studien har publicerats i tidskriften Evolutionary Applications.
När och hur uppstod de första djuren? Det har vetenskapen länge försökt besvara. Forskare vid Uppsala universitet har nu tillsammans med kollegor i Danmark hittat embryoliknande mikrofossil från Grönland som är uppemot 570 miljoner år gamla. Fyndet visar att organismer av den här typen fanns spridda över hela den dåtida världen. Studien är publicerad i Communications Biology.
Hur upptäcker man nya livsformer som inte går att se? Forskare vid Uppsala universitet har genom en ny metod, som går ut på att söka efter dna i jordprover, avslöjat existensen av två hittills okända, men mycket vanligt förekommande svamparter. De tros fylla en viktig funktion i ekosystemet, men exakt vilken roll de har är ännu inte klarlagt. Studien har publicerats i tidskriften IMA Fungus.
