Gå direkt till innehåll

Ämnen: Samhällsvetenskap

Per Ekman, doktor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

Så har det sovjetiska arvet påverkat utrikespolitiken i Georgien och Ukraina

Arvet efter Sovjetunionens fall spelar en större roll för utrikespolitiken i Georgien och Ukraina än vad tidigare studier hävdat. Att bedriva utrikespolitik i tidigare sovjetiska länder kan vara en stor utmaning eftersom staten Ryssland inte accepterar den nya ordningen. Det visar statsvetaren Per Ekman vid Uppsala universitet i sin avhandling.

Språkforskaren Maria Johansson som studerat samtal till Kronofogdens kundservice. Foto: Henrik Zetterberg

I samtal med Kronofogden

I en ny avhandling studeras hur samtalen till Kronofogdens kundservice går till. Vilken betydelse får samtalets form för den hjälp som inringarna får och för det arbete som Kronofogden gör. Analyser visar till exempel hur viktiga samtalen är för den gemensamma förståelsen. Ett av de problem kan vara att man använder ordet ”skuld” på olika sätt.

Mycket jobb och stora kostnader bakom konkurrensutsättning av skolor

Det tar lång tid att införa en konkurrensutsättning, tex inom skolan. En så omställning kräver mycket organiserande, är kostsam och kan ta många år att genomföra, och det måste tas med i beräkningen när man i efterhand analyserar och utvärderar förändringen. Efter att gymnasieskolan blev konkurrensutsatt 1992 tog det nästan tio år innan rektorer såg sig som konkurrenter om skoleleverna.

Barnen fick titta på flera bilder av ansikten och andra föremål. En ögonrörelsekamera under skärmen registrerade var på skärmen spädbarnet riktade blicken. Bild: Nature Human Behaviour

Gener påverkar om spädbarn tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt

Om spädbarn vid fem månaders ålder tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt som bilar eller mobiltelefoner styrs till stor del av generna. Det har forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet nu kunnat visa. Resultaten tyder på att det finns en biologisk grund för hur spädbarn skapar sina unika visuella upplevelser och vilka saker de lär sig mest om.

Martin Kragh, Rysslandsforskare och årets Forsskålföreläsare. Foto: Mikael Wallerstedt

Forsskålsymposiet 2023: Yttrandefriheten och det auktoritära hotet

Årets Forsskålsföreläsare är rysslandsforskaren Martin Kragh. Temat: "Yttrandefriheten och det auktoritära hotet", utifrån en nutid då demokratins ställning diskuteras, ickedemokratiska styren stärks och yttrandefriheten inskränks på flera håll. Vad innebär det? Finns det historiska lärdomar och paralleller att dra? Efter föreläsningen följer ett debattsamtal. Programmet är öppet för allmänheten.

Yngre män får gratta mamma själva

Yngre män tar större ansvar för den gemensamma familjekommunikationen än vad deras fäder har gjort. Det visar en ny studie från Uppsala universitet där svenskar ur flera generationer har intervjuats om sina kommunikationsmönster.

Handfallenhet präglade tiggeridebatten

Det var de båda politiska blockens oförmåga att se och ta ansvar för systemfelen i välfärdssamhället som blev avgörande för den sk tiggeridebatten i början av 2010-talet. Oförmågan innebar att de lämnade walkover till SD som ensamma fick formulera både problemet och en lösning. Det bäddade för SD:s stora framgångar i riksdagsvalen, skriver Erik Hansson, kulturgeograf, i en nyutkommen monografi.

Martha Finnemore och Alexander Wendtprisas för sitt bidrag till forskningen om internationella relationer. Illustration: Anna Ileby

Alexander Wendt och Martha Finnemore tilldelas Skytteanska priset i statsvetenskap

Skytteanska stiftelsen har nöjet att meddela att Alexander Wendt och Martha Finnemore tillsammans tilldelas det 29:e Skytteanska priset i statsvetenskap. Priset innebär ett erkännande av deras exceptionella bidrag till området, särskilt genom att främja det konstruktivistiska tillvägagångssättet i studiet av internationella relationer.

Studien visar att en måendeförsämring kunde debutera vid olika tidpunkter i livet; under en internationell insats, vid hemkomst, eller många år efter hemkomst. Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten.

Ny bok lyfter komplexiteten i utlandsveteraners mående

Att leva och arbeta i en krigszon kan påverka människor på flera olika plan – medicinskt, socialt, psykologiskt, moraliskt och existentiellt. I en ny bok presenterar sociologiforskaren Jan Grimell vid Uppsala universitet resultaten från sin studie ”Veteranhälsans limbo” där han undersökt utlandsveteraners hälsa.

Hugo Valentin-föreläsning med Renée Poznanski

Hugo Valentin-föreläsning med Renée Poznanski

Renée Poznanski, professor emerita och verksam vid Ben-Gurion Universitet i Negev, Israel, håller Uppsala universitets nittonde Hugo Valentin-föreläsning. Under föreläsningen kommer Poznanski att diskutera och problematisera en av teorierna kring varför fler av Frankrikes judar undkom förintelsen jämfört med judar i grannländerna.

PRESSINBJUDAN: Invigning Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning

PRESSINBJUDAN: Invigning Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning

Uppsala universitet inviger Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning, ett nationellt centrum för att samla världens kunskap kring nedrustningsfrågor. FN:s biträdande generalsekreterare för nedrustningsfrågor, Izumi Nakamitsu, invigningstalar på distans, på plats talar bland andra Beatrice Fihn, ICAN samt mottagare av Nobels fredspris 2017 och Rupal N. Mehta, University of Nebraska-Lincoln, USA

Svenska studenter var dåliga på att följa pandemirestriktionerna

I en studie som undersökt efterlevnaden av restriktioner under covid-19-pandemin bland studenter i de nordiska länderna samt Storbritannien blev de svenska studenterna sämst i klassen. Forskarna drar i studien slutsatsen att kortare lockdown-perioder och politisk stringens ökade studenters vilja att följa restriktionerna under början av pandemin.

Utbildningarna och tankesätten med bästa källkritiken

I en ny vetenskaplig studie visar forskare från Uppsala universitet hur utbildning och erfarenheter från arbetsliv hänger ihop med svenskars förmåga att skilja trovärdig information från vilseledande. Resultaten visar att inte alla högre utbildningar hänger ihop med bättre förmåga att värdera digitala nyheter.

Kartläggning av våldsamma politiska protester i UCDP

Det har blivit allt vanligare med våldsamma politiska processer över hela världen. Allra vanligast är det i länder i Mellanöstern och i Afrika. Det visar en ny kartläggning gjord av fredsforskare vid Uppsala universitet. I och med kartläggningen har våldsamma politiska processer från och med nu införts som en egen fjärde kategori i Uppsala universitets konfliktdatabas UCDP.

Stor ökning av döda i konflikter – närmar sig rekordåret 2014

En ny rapport från Uppsala Conflict Data Program (UCDP) vid Uppsala universitet visar att minst 119.000 människor dog i organiserat våld under 2021. Detta är en ökning med 46 procent jämfört med året innan och den högsta siffran sedan 2015.

Årets Skytteanska pris tilldelas Robert Goodin

Robert Goodin, Australian National University, är mottagare av 2022 års Skytteanska pris i statskunskap. Goodin får priset för att i en rad arbeten under årtionden ”med skärpa och framgång strävat efter att förena politisk filosofi med empirisk statskunskap för att öka kunskapen om hur anständiga och värdiga samhällen kan utformas”.

Att transformera rum och samhälle i Kiruna

En ny avhandling i kulturantropologi om hur staten, kommunen och gruvbolag hanterat frågan kring lokal- och ursprungsbefolkningens behov av rum och rumslighet när man har planerat och genomför samhällsomvandlingen, som flytten av Kiruna innebär. En amerikansk forskare som har skrivit om ”Att transformera Kiruna: Produktionen av rum, samhälle och nedärvd ojämlikhet i de svenska malmfälten”

Professor Sofia Näsström tar emot Disapriset av Uppsala universitets rektor Anders Hagfeldt. Foto: Marcus Holmqvist.

Sofia Näsström får årets Disapris

Mottagare av årets Disapris är Sofia Näsström. Hon får priset för sin bok "Demokrati. En liten bok om en stor sak". Disapriset tillkännages under Kulturnatten i Uppsala, lördag den 11 september.

Så här lyder motiveringen:
"Disapriset 2021 går till Sofia Näsström, statsvetarprofessor i Uppsala, för boken ’Demokrati. En liten bok om en stor sak’. Författaren granskar med ömsinta men samtid

Trenden bruten – antalet döda i organiserat våld ökar igen

Trots en kraftig minskning av stridsrelaterade dödsfall i 2010-talets största krig Afghanistan och Syrien visar den senaste rapporten från Uppsala Conflict Data Program (UCDP) vid Uppsala universitet att antalet döda i organiserat våld i världen ökade något under 2020, efter fem år av stadig nedgång.

Visa mer

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477.

Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.

Uppsala universitet

Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden

Besök våra andra nyhetsrum