AI allt viktigare för militärt beslutsfattande

Nyheter   •   Sep 18, 2018 10:31 CEST

I framtida krig kommer artificiell intelligens (AI) att vara en lika naturlig del av ett försvar som artilleri eller bombflyg är i dag, visar FOI-studien Artificiell intelligens för militärt beslutsstöd.

Relaterat material

Rapporter

AI är en central del i de flesta framtidsrapporter. Men för FOI är det ingen nyhet, redan 1983 skrev FOA (en av myndigheterna som senare blev FOI)den första rapporten i ämnet. Då handlade det i första hand om automatisk analys av data som samlats in vid flygövervakning eller ubåtsjakt. Men efter det kalla krigets slut, minskade försvarsforskningen kring AI. De svenska styrkorna skulle i internationella insatser i första hand möta tekniskt svaga motståndare.

Men nu bedrivs flera stora AI-forskningsprojekt inom FOI. Ett av projekten tittar på former för hur AI bredare ska tas in myndighetens forskning. Som en del av detta har laboratorn Johan Schubert skannat internationell forskningslitteratur för att lära var forskningsfronten finns i dag.

Undersökningen visar visserligen att det är civil teknik som leder utvecklingen, där vi ser allt från självkörande bilar till datorer som blir mästare i Jeopardy. Men att AI spridit sig inom alla delar av militären.

– Tillämpningarna är framförallt att analysera information för att få bättre koll på läget och att ge beslutstöd genom att visa vad som händer i valet mellan olika alternativ. Målet är att förbättra och snabba upp beslutsfattandet, för att kunna agera och värdera bättre än motståndaren. Den som kan ta snabbast beslut kan utmanövrera en jämlik och även en bättre motståndare, säger Johan Schubert.

Ibland bör AI-system ersätta mänskligt beslutsfattande

Det som leder till utveckling är den ökade mängden data som ett system kan hantera, vilket innebär att AI numera även ger bra beslutsstöd vid markstrider, där en kuperad terräng med hus och växter är betydligt svårare för en dator att analysera än luftrum och vatten.

Fortfarande är dock den mänskliga hjärnan mer flexibel och bättre på att hantera oväntade saker, därför blir systemens huvudsakliga uppgift att stödja beslutsfattande. Men det finns tillfällen där AI-system kan eller bör ta över.

– Ibland ska så många beslut fattas på en gång att den mänskliga hjärnan inte hinner med, som när ett fartyg ska skydda sig mot en attack från flera missiler. Då kan automatiserade system ta bättre beslut. Vi ser också autonoma system på en lägre nivå, det kan till exempel handla om att ett obemannad plan automatiskt skickas i väg för att kolla ett larm från en sensor, säger Johan Schubert.

Den hetaste framtidsforskningen inom AI handlar om så kallad transfer learning, att lösa problem på ett sätt som närmar sig mänskligt beslutsfattande.

– AI fungerar bäst när det finns stora mängder data att ta stöd ifrån. Mänskligt beslutsfattande görs utifrån färre data. För att datorerna ska kunna ta beslut med hjälp av mindre data får de träna mot en simulerad modell. När verkligheten sedan ger ett fall med liten datamängd, så kan systemen ta stöd för erfarenheter från simuleringarna.

Något science fictionartad framtid, där robotar krigar, väntar dock inte, enligt FOI:s forskare.

– Framtidens krig kommer på ytan att se ut som dagens. Men operationerna lär bli bättre och effektivare, eftersom det blir lättare att göra rätt saker i rätt tid, avslutar Johan Schubert.

Former av beslutstöd

AI kan ge beslutstöd i flera lägen av ett scenario.
Deskriptivt = Vad är läget?
Prediktivt = Vad kommer att hända?
Preskriptivt = Vilka är handlingsalternativen?

Läs vidare »

Ökad kunskap om Muslimska brödraskapet

Nyheter   •   Sep 13, 2018 11:32 CEST

Kunskapen om Muslimska brödraskapet är begränsad i Sverige. Fakta om bland annat rörelsens utveckling i Europa och Sverige finns nu i en kunskapsöversikt från FOI.

Relaterat material

Rapporter

Länkar

Översikten är ett samarbete mellan FOI och Myndigheten för stöd till trossamfund.

– Den är skriven utifrån ett religionshistoriskt perspektiv. Förutom att ta upp Muslimska brödraskapets utveckling i stort innehåller den också beskrivningar av ideologer som är förknippade med brödraskapet i Europa, säger Rickard Lagervall, islamolog vid Lunds universitet samt Jönköping University och författare till kunskapsöversikten.

Arbetet med den har skett inom ramen för det regeringsuppdrag som FOI har fått att kartlägga och analysera våldsbejakande extremistisk propaganda.

– Det är vanligt att politisk islam och våldsbejakande politisk islam blandas ihop. Därför kände vi ett behov av en sammanställning över den forskning som har gjorts inom detta område, säger Lisa Kaati, forskare vid FOI och projektledare för regeringsuppdraget.

Muslimska brödraskapet bildades redan 1928 i Egypten men det finns begränsat med forskning om rörelsen ur ett europeiskt, och framför allt, ur ett svenskt perspektiv.

– Det är en svårstuderad rörelse som det finns lite forskning om. Därför känns det viktigt att öka kunskapen om Muslimska brödraskapet, framför allt från ett svenskt perspektiv, säger Åke Göransson, direktör på Myndigheten för stöd till trossamfund.

Kunskapen om Muslimska brödraskapet är begränsad i Sverige. Fakta om bland annat rörelsens utveckling i Europa och Sverige finns nu i en kunskapsöversikt från FOI.

Läs vidare »

FOI utvecklar metoder för att förebygga telekonflikter ute i fält

Nyheter   •   Sep 05, 2018 10:48 CEST

När en bataljon drar ut i fält är det mycket utrustning som ska med. Dock kan teknik som datorer och lampor störa radiokommunikationen, vilket i förlängningen riskerar att påverka de militära bandens förmåga. På uppdrag av Försvarets materielverk, FMV, utvecklar FOI metoder för att förebygga den här typen av problem.

Antalet botar på Twitter ökar inför valet

Nyheter   •   Aug 29, 2018 07:14 CEST

I en ny studie från FOI redovisas förekomsten av automatiserade konton, så kallade "botar", på Twitter i samband med det svenska valet 2018.

Relaterat material

Rapporter

Länkar

– Antalet politiska botar som diskuterar svensk politik och det svenska valet på Twitter har ökat markant under de senaste veckorna, konstaterar Johan Fernquist, forskare på FOI inom data science och projektledare för studien. Antalet konton i det studerade materialet har nästan fördubblats från juli till augusti.

Botar kan användas för att sprida desinformation. Om innehåll får stor spridning via botar kan användare av sociala medier ledas att tro att detta innehåll är mer delat, mer allmänt accepterat eller mer mainstream än vad det faktiskt är.

De botar som undersökts i studien är av tre typer. Dels sådana som styrs automatiskt av en mjukvara, dels sådana som kan hanteras av någon som är anställd för att sprida propaganda, eller av en privatperson som i hög omfattning kopierar eller retweetar innehåll. Effekten av dessa olika botars automatiserade beteende är ändå densamma, oavsett om det är en människa eller mjukvara som ligger bakom kontot.

I studien analyseras hur botarna skiljer sig från de genuina kontona, vad botarna länkar till, vilka budskap som sprids samt vilken spridning de politiska botarna har.

  • Antalet botar har ökar markant från juli till augusti. 6 procent av alla aktiva konton klassificeras som botar, om även de av Twitter borttagna eller avstängda kontona räknas med utgör botar 17 procent av materialet.
  • Botar länkar procentuellt sett mer till Samhällsnytt och Fria Tider än vad genuina konton gör. Den mest länkade domänen är expressen.se för samtliga kontotyper.
  • Det är 40 procent vanligare att botarna uttrycker stöd för Sverigedemokraterna jämfört med vad de genuina kontona gör.
  • Majoriteten av de konton som blivit avstängda eller borttagna av Twitter är konton som uttrycker traditionella, auktoritära och nationalistiska åsikter.

Tidigare forskning visar att påverkansförsök blir mer ineffektiva om individen är medveten om försöket.

– Förhoppningsvis bidrar denna studie till en större medvetenhet om möjliga effekter av botar, så att fler medborgare fattar sina beslut utan att påverkas av dem, avslutar Johan Fernquist.

Om data i studien

Metoden för att upptäcka automatiserade konton bygger på maskininlärning, där en datormodell tränas upp genom att använda data från kända automatiserade konton. Totalt används 140 olika egenskaper hos kontona för att skilja ut de automatiserade från de genuina. Data är inhämtad mellan den 5 mars och den 20 augusti 2018, och totalt har nästan 600 000 tweets från drygt 45 000 konton undersökts. Forskningen som studien baseras på har godkänd etikprövning.

I en ny studie från FOI redovisas förekomsten av automatiserade konton, så kallade "botar", på Twitter i samband med det svenska valet 2018.

Läs vidare »

Forskning för att stoppa terrorbomber

Nyheter   •   Aug 21, 2018 16:03 CEST

FOI bidrar i hög grad till EU:s arbete för att försvåra tillverkning av terrorbomber.

Relaterat material

Länkar

Terrorbomber kan tillverkas av blandningar av vardagskemikalier, var för sig ofarliga och tillgängliga i vanlig handel. Inom EU:s ramprogram har FOI under en lång tid bedrivit framgångsrik forskning för att stoppa eller oskadliggöra dessa blandningar – exempelvis inom forskningsprogrammen EXPEDIA och Prevail, båda koordinerade av FOI.

I det arbetet ingick till exempel att:

  • Utvärdera detektionsmetoder för att spåra och binda bombtillverkare på ett rättssäkert sätt
  • Hitta former för att blanda in nya ämnen i lättillgängliga kemikalier för att förhindra de kan användas i bombtillverkning
  • Utvärdera bombrecept för att se dess potential och att utveckla en ”guide for first responders”, för att hjälpa europeisk polis- och räddningstjänstpersonal att identifiera illegala bombfabriker

Med den bakgrunden var det naturligt att EU-kommissionen bad FOI och övriga partners i EXPEDIA om idéer inför arbetet med ett nytt lagförslag kring hur handeln med ämnen som kan användas för bombtillverkning bör regleras. Fyra förslag lämnades, var av tre återfanns i kommissionens lagförslag. De slog fast att koncentrationerna:

  • Kväve i produkter tillgängliga för allmänheten, i första hand konstgödsel, inte får överstiga 16 viktprocent i förhållande till ammoniumnitrat
  • Nitrometan i produkter tillgängliga för allmänheten, i första hand i bränsleblandningar för modellfordon (båt, flyg, bilar), ska sänkas från 30 till 16 viktprocent
  • Svavelsyra inte får överstiga 15 viktprocent i produkter tillgängliga för allmänheten.

Att rekommendationerna landade på just dessa nivåer är resultatet av forskning inom FOI.

– Vi gjorde detonationstester för att hitta de koncentrationer där det blir svårare eller omöjligt att få kväve eller nitrometan att explodera. När det gäller svavelsyra, som i sig inte är explosivt men som är en viktig ingrediens i tillverkningen av vissa typer av explosivämnen, var vår rekommendation att gränsen skulle ligga så lågt som möjligt. Kommissionen ansåg att 15 procent är tillräckligt lågt, säger Patrik Krumlinde, forskare vid FOI.

FOI:s framgångsrika forskning och höga förtroende inom EU gör myndigheten till en uppskattad samarbetspartner i europeisk forskning. Vilket bygger ny kompetens inför framtiden.

– I dag har vi, mycket tack vare kunskaper vi fått från våra partners i Europa, bra koll på vilka ämnen som används för terrorbomber. Men det finns ett antal explosivämnen som vi vill fortsätta att utreda, till exempel TATP och HMTD som är typiska exempel på explosivämnen som kan tillverkas från lättillgängliga kemikalier, säger Patrik Krumlinde.

FOI bidrar i hög grad till EU:s arbete för att försvåra tillverkning av terrorbomber.

Läs vidare »

Utmaning att lösa bataljoners kommunikationsbehov

Nyheter   •   Jul 23, 2018 09:47 CEST

När en bataljon ska ut i strid gäller det att kommunikationsutrustningen fungerar. Annars kan situationer uppstå där en enhet blir avskuren från övriga grupper. I samarbete med en forskningsgrupp inom Nato har FOI undersökt olika lösningar för att få fram kraftfulla taktiska kommunikationsnät.

Jämfört med vanliga mobiltelefonnät är kraven högre när det gäller robusthet, tillförlitlighet och säkerhet på militära nät i en bataljon. Näten måste också anpassas efter olika behov beroende på om användarna är till exempel soldater eller fordon, och om tjänsterna ska spridas lokalt eller nå hela bataljonen. Förutom att systemen alltså måste ha olika räckvidd och kapacitet är kraven också höga på att de ska vara störtåliga.

På uppdrag av Försvarsmakten har FOI undersökt olika lösningar för att uppfylla en bataljons olika kommunikationsbehov. Projektet har pågått i tre år och en del av forskningen har skett i samarbete med en forskningsgrupp inom Nato, där FOI:s roll bland annat var att bidra med ett större scenario till en simulering av en militär operation. Den simulerade händelsen ägde rum i det fiktiva landet Anglova där 157 fordon skulle förflytta sig och slå mot en fiende.

– Vi tittade på kommunikationen inom bataljonen, hur man bygger näten, hur de ska se ut och vilka radiosystem man ska ha. Antingen kan man ha ett stort nät för alla fordon eller flera mindre nät, exempelvis ett för varje kompani, och sedan koppla ihop dem. Men man kan också behöva båda alternativen för det är mycket data som ska skickas inom bataljonen, berättar Jan Nilsson, forskningsledare på avdelningen för ledningssystem, FOI.

Kommunikationen sker dels i form av tal, dels i form av dataöverföring som till exempel grafiska ordrar eller positionsinformation när en fiende siktas eller för att undvika vådaskjutning. Ett stort problem är dock att radiosystemen riskerar att störa varandra – framför allt om det inte är så långt mellan dem. De kan också påverkas av annan elektrisk utrustning som datorer.

– Därför är det viktigt att systemen är robusta och säkra. Vi läste ju i tidningarna om hur ryssarna störde ut systemen i Ukraina, det kan vara ett effektivt sätt att hindra ett lands förband, säger Jan Nilsson.

Även frekvenstillgången har betydelse för hur systemen påverkar varandra. För att slippa störningar hoppar många militära radiosystem mellan olika frekvenser. Men ändå blir det problem när flertalet system ska operera inom ett begränsat frekvensområde. Ett av projektets mål har därför varit att analysera effektiva åtgärder mot denna typ av störningar.

– För att man ska kunna förmedla all information som behövs i en bataljon, eller i en ännu större enhet som en brigad, är det viktigt att undvika och kunna hantera störningar. Om du störs kan du bara överföra det viktigaste och till slut kan du komma till ett läge där du blir helt avskuren från de andra enheterna. Då måste det finnas metoder för att kunna lösa detta, avslutar Jan Nilsson.

När en bataljon ska ut i strid gäller det att kommunikationsutrustningen fungerar. Annars kan situationer uppstå där en enhet blir avskuren från övriga grupper. I samarbete med en forskningsgrupp inom Nato har FOI undersökt olika lösningar för att få fram kraftfulla taktiska kommunikationsnät.

Läs vidare »

Spel för att öka den operativa förmågan

Nyheter   •   Jul 11, 2018 10:12 CEST

Scenariobaserade spel eller seminariespel, som ibland också kallas seminarieövningar, är ett strukturerat sätt att skapa interaktioner mellan olika aktörer för att skapa beslutsunderlag och träna beslutsfattare. Men noggranna förberedelser krävs för att få ett användbart resultat.

Att simulera verkligheten är en metod som används frekvent, både civilt och inom Försvarsmakten, för att belysa problem ur olika vinklar och ta fram beslutsstöd för planering. I både försvars- och krisberedskapssammanhang bidrar FOI med tänkbara scenarier och med expertis inom många viktiga områden. Scenarierna ska vara utformade för att ta tillvara tillgängliga expertkunskaper under spelets gång.

– Spelen har en viktig roll för att öva beslutsfattare att agera intuitivt i verkliga situationer, säger Erik Nordstrand, erfaren spelledare på FOI med mer än 20 års yrkeserfarenhet av spel. En person som övat sig att analysera situationer och ta hänsyn till olika faktorer, har lättare att fatta goda beslut i besvärliga situationer.

Själva scenarierna där FOI:s experter kan bidra med de viktigaste frågeställningarna, kan handla om olika former av väpnade angrepp på Sverige, en terroristattack eller hur Sveriges livsmedelsproduktion skulle drabbas av radioaktivt nedfall. Tänkbara resultat från den typen av scenariospel är en definition av olika åtgärder, till exempel lagändring eller ändringar i rutiner, som krävs för att kunna agera på bästa sätt i en uppkommen situation. Spel är användbara också för att öva en plan eller en process – eller i utbildningssyfte.

En nära dialog

Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att ett spel ska ge bästa möjliga resultat. Planeringen måste ske i nära dialog med spelets beställare. Många faktorer måste bli rätt för att ge rätt lösning: spelet måste vara uppbyggt kring rätt problem, rätt deltagare ska vara med och de måste få rätt information.

Alla deltagare måste vidare vara överens om lämpligheten i det scenario som tagits fram. Fel deltagare eller problem med scenariot kan medföra att viktiga fakta utelämnas eller att ovidkommande omständigheter blir föremål för diskussion. Här har spelledaren en viktig roll att fylla.

– Spelledarens roll är att leda spelet och avstyra ovidkommande diskussioner, men också att titta efter små tecken och ändringar i människors beteenden så att de kan gå in och avstyra en eventuell konflikt som skulle kunna bli ett hinder på vägen mot önskat resultat, förklarar Erik Nordstrand.

Undersök slutsatser

Efterarbetet är kanske den allra viktigaste biten. Den person som är satt att dokumentera skeendet under spelet, måste fånga upp betydelsefulla beslut och slutsatser. Riktigheten i de slutsatser som spelet leder fram till måste granskas. Ju viktigare de är desto mer måste de undersökas och testas.

Visserligen kräver spel i olika former mycket tid, men rätt tillämpat kan ett spel optimera användningen av befintliga resurser.

Några ord på vägen

  • Rätt personer måste få komma till tals.
  • Bestäm redan under planeringen hur resultatet från spelet eller övningen ska tas om hand.
  • Spel ska bara användas som hjälpmedel när det finns ett tydligt syfte, eller när problemet kräver att flera aktörer får ge sin syn.

Är du intresserad av FOI:s hjälp med att ta fram eller genomföra en seminarieövning eller ett speluppdrag?

Kontakta enhetschef Göran Bergström, enheten för Förmågeutveckling, Avdelningen för Försvarsanalys via registrator@foi.se

Scenariobaserade spel eller seminariespel, som ibland också kallas seminarieövningar, är ett strukturerat sätt att skapa interaktioner mellan olika aktörer för att skapa beslutsunderlag och träna beslutsfattare. Men noggranna förberedelser krävs för att få ett användbart resultat.

Läs vidare »

Möt FOI i Almedalen 2018

Pressmeddelanden   •   Jun 28, 2018 15:09 CEST

Hur skyddar vi valet, kan samarbete öka säkerheten runt Östersjön, Det nya totalförsvaret och situationen i Jemen är några av de Almedalsseminarier som FOIs forskare medverkar i.

Måndag 2 juli

Hur ökar samarbete säkerheten runt Östersjön?

Tid: 11.00 – 11.45. Arena: Sverige i världen-torget, Donnersgatan 6, webbsändning på sverigeivarlden.se

Medverkande: Micael Bydén, Överbefälhavare, Försvarsmakten, Charly Salonius Pasternak, seniorforskare, FIIA (Utrikespolitiska Institutet, Finland), Robert Dalsjö, säkerhetspolitisk analytiker, FOI. Moderator: Annika Nordgren Christensen. Arrangörer: FOI, Försvarsmakten

Hur påverkas säkerhetsläget runt Östersjön av svensk-finskt samarbete? Hur ser man i respektive land på läget och hur agerar övriga Östersjöländer? Vilka globala trender påverkar säkerhetsläget? Vilka utmaningar ställs försvarsmakten och andra aktörer inför och hur utvecklas samarbetet i praktiken?

Mer FOI i Almedalen måndag

Tid: 15.00 – 16.00 Robert Dalsjö medverkar även i Framtidens försvarsmakt med Micael Bydén, ÖB, Johan Wiktorin, försvarspolitisk debattör, Anders Lindberg och Amanda Wollstad, politiska chefredaktörer. Arrangör: Folk och försvar, Försvarsmakten. Lokal: Mötesplats Sigrid, Kajplats 2. Webbsändning: http://www.folkochforsvar.se/almedalen/framtidens-foersvarsmakt.html

Tisdag 3 juli

Hur skyddar vi valet?

Tid: 13.15 - 14.45. Lokal: Wisby, Wisby Strand, webbsändning på www.folkochförsvar.selänk till annan webbplats

Inleder gör GD Dan Eliasson, MSB. Expertmedverkan från Peter Pomerantsev, brittisk journalist, Magnus Sahlgren, forskare FOI, och Katarina Tracz, Tankesmedjan Frivärld. Därefter diskuterar beslutsfattarna Dan Eliasson, Charlotte von Essen, bitr chef Säpo och Kristina Bergendal, stf chef Must. Mediepanel med Linda Nordlund, Expressen, Anders Lindberg, Aftonbladet och Eva Burman, Eskilstuna-Kuriren. Moderator: Maud Holma von Heijne, generalsekreterare Folk och Försvar

Vi diskuterar hoten mot höstens val med experter, myndighetsföreträdare och ledarskribenter. Hur kan vi avslöja påverkanskampanjer, hur ser de ut och vad gör vi åt dem? Hur ska vi agera för att hålla fria och hemliga val och var går gränsen för när information övergår till propaganda? Och inte minst: hur skyddar vi oss och möter otillbörlig påverkan? Arrangörer: Folk och Försvar och FOI.

Det nya totalförsvaret – hur god är finsk och svensk beredskap?

Tid: 15.45 - 17.00. Lokal: Kajplats Holmen 619, vid fartyget m/s Michael Sars

Medverkande: Rami Peltonen, finsk försvarsattaché, Charly Salonius Pasternak, seniorforskare finska UI, Tommy Åkesson, huvudsekreterare Försvarsberedningen, Camilla Eriksson, forskare FOI. Allan Widman, L, och Åsa Lindestam, S, Försvarsutskottet. Moderator: Pernilla Ström. Arrangörer: Hanaholmen, Kulturfonden för Sverige och Finland, Ålands landskapsregering, FOI.

Kan Sverige och Finland samarbeta för att beskydda befolkningen i kris- eller krigstid? Kan det finska systemet för krisberedskap vara modell för Sverige? Hur bygger vi en fungerande beredskap för livsmedel och annan försörjning när den civila delen av totalförsvaret nu ska återuppbyggas?


Mer FOI i Almedalen tisdag


Tid:
14.00 - 14.45. Susanne Oxenstierna medverkar i Ukraina nära fryspunkten – kan internationella aktörer ena landet? med Tomas Sevén, tidigare OSSE-observatör i Ukraina, Niklas Nilsson, bitr lektor FHS och moderator GD Sven-Eric Söder, FBA. Arena: Sverige i världen-torget, Donnersgatan 6, webbsändning på www.sverigeivarlden.se

Onsdag 4 juli

Why should we care about Jemen?

Tid/time: 11.00 – 11.45. Arena: Sverige i världen-torget, Donnersgatan 6, webbsändning/streaming on sverigeivarlden.se

Participants :Ambassador Peter Semneby, Swedish Special Envoy, MFA, Susanne Mikhail, Director Humanitarian Assistance, Sida, Afrah Nasser, journalist from Yemen, Michaela Friberg Storey, Head of International Operations, Swedish Red Cross. Moderator: Bitte Hammargren (FOI from 20th August). Organizers: FOI, Sida

The war in Yemen has turned into the world's largest humanitarian crisis, resulting in increased terrorism and insecurity in the Middle East region. What is the Swedish response to the crisis, and what is being done in the UN to give Yemen the attention it deserves?

Mer FOI i Almedalen onsdag

Kl 13.15 – 14.45 Camilla Eriksson medverkar i Käk för kris och krig – livsmedelsberedskap för en ny tid tillsammans med bland andra Tommy Åkesson, Försvarsberedningen, Svante Werger, MSB, Therese Frisell, Livsmedelsverket, Harald Svensson, stf GD, Jordbruksverket, Patrik Strömer, Livsmedelsföretagen och Ulrika Dahlin, chef risk och säkerhet, ICA. Arrangör: SLU/Future Foods.

FOI är ett av Europas ledande forskningsinstitut för tillämpad forskning inom försvar och säkerhet. Vi är en statlig myndighet under Försvarsdepartementet men merparten av projekten är uppdragsfinansierade. Våra största kunder är Försvarsmakten, Försvarets materielverk, MSB och regeringskansliet. Vi har även många uppdrag inom den civila sektorn för statliga myndigheter, kommuner och företag. Vi gör säkerhetspolitiska analyser och bedömningar av olika typer av hot. Vi är ledande inom undervattensforskning och forskning kring explosivämnen. Vi forskar även kring flygsystem, IT-säkerhet, radar, laser och andra sensorsystem, samt skydd mot farliga ämnen. FOI:s kunskap är efterfrågad internationellt och vi leder flera EU-projekt.

Hur skyddar vi valet, kan samarbete öka säkerheten runt Östersjön, Det nya totalförsvaret och situationen i Jemen är några av de Almedalsseminarier som FOIs forskare medverkar i.

Läs vidare »

Jemen - ett krig i medieskugga

Nyheter   •   Jun 26, 2018 16:36 CEST

Kriget i Jemen har pågått under lång tid och riskerar att fortsätta. Externa aktörer som Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Iran har blandat sig i konflikten i landet och förvandlat ett lokalt inbördeskrig till ett regionalt storkrig. En ny rapport från FOI analyserar läget i Jemen, landet som är ett offer för sitt strategiska läge.

Sedan Saudiarabien och Förenade Arabemiraten intervenerade militärt i Jemen 2015 har situationen i Jemen kraftigt försämrats och lett till en humanitär katastrof. Minst tre miljoner innevånare är på flykt från sina hem och närmare 80 procent av Jemens 22,5 miljoner innevånare är i behov av humanitärt bistånd.

- Den humanitära krisen i Jemen är enorm och beskrivs av FN som den värsta i världen. Förnödenheter har svårt att nå fram på grund av luft- och sjöblockader. Ett pågående angrepp på hamnstaden Hudaida, som är livlina för ca 70 procent av befolkningen, riskerar att förvärra krisen ytterligare, säger Samuel Bergenwall, forskare på FOI som har skrivit rapporten.

Långvarig konflikt

Sedan 2004 har konflikten mellan den huthiska rebellrörelsen och centralregimen i Jemen pågått av och till. Kriget eskalerade efter att huthierna 2015 intagit huvudstaden Saana och stora landområden i de södra och östra delarna av landet. Då lät reaktionen från Saudiarabien och Förenade Arabemiraten inte vänta på sig. Länderna, som hävdar att Iran står bakom huthierna, bildade en koalition med ett tiotal arabiska och afrikanska stater. Med stöd från Storbritannien, Frankrike och USA påbörjade koalitionen en militär intervention i mars 2015 för att återinsätta den jemenitiska regeringen och förhindra ett ökat iranskt inflytande.

Under interventionens första år nådde koalitionen vissa framgångar, men idag kontrollerar huthierna de delar av landet där 80 procent av befolkningen bor. Huthierna har fått ökad militär förmåga, delvis på grund av vapen från Iran, och angriper kontinuerligt Saudiarabiens territorium med raketer.

- För att få ett slut på kriget måste koalitionens bombningar upphöra. Samtidigt måste huthiernas missiler mot saudiska städer och fartyg på Röda havet stoppas. Men situationen försvåras av att den nya saudiska kronprinsen Muhammad bin Salmans trovärdighet och makt hänger på att kriget uppfattas som lyckat, förklarar Samuel Bergenwall.

Krigsekonomi

Men även om dagens konflikter skulle få ett slut, riskerar nya konflikter att blossa upp. Jemens kust som vetter mot viktiga internationella sjöfartsleder gör att landet har stor strategisk betydelse. Bristen på en stark centralmakt liksom avsaknaden av en fungerande ekonomi, gör att flera lokala aktörer tjänar på att konflikten fortsätter.

Det har uppstått en krigsekonomi där många aktörer gynnas av kriget. Samtidigt har alla försök till medling i konflikten från oberoende stater misslyckats. På längre sikt skulle det förmodligen krävas att oberoende fredsbevarande insatser, till exempel med FN:s blå baskrar, för att stabilisera landet, avslutar Samuel Bergenwall.

Kriget i Jemen har pågått under lång tid och riskerar att fortsätta. Externa aktörer som Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Iran har blandat sig i konflikten i landet och förvandlat ett lokalt inbördeskrig till ett regionalt storkrig. En ny rapport från FOI analyserar läget i Jemen, landet som är ett offer för sitt strategiska läge.

Läs vidare »

Storbritannien och Frankrike närmare varandra än någonsin gällande kärnvapensamarbete

Nyheter   •   Jun 19, 2018 12:41 CEST

Ända sedan 1950-talet har Europas två kärnvapenmakter haft skilda utgångspunkter för sin säkerhetspolitik kopplat till kärnvapen. En ny studie från FOI visar att länderna har mycket att vinna på ett samarbete.

Relaterat material

Rapporter

Länkar

Kärnvapen är tillbaka som en viktig faktor i Europas säkerhetspolitiska miljö. Som en följd av omvärldsläget med öppna väpnade konflikter i och runt Europa, ett aggressivt Ryssland och terroristhot, har nu diskussionen i Storbritannien och Frankrike kring kärnvapenarsenalernas framtida roll och sammansättning förändrats. Frankrike förlorade förtroendet för USA i samband med Suez-krisen 1956 och valde att bygga sin strategi på egen tillverkning och oberoende strategisk hållning uppbackad av egna kärnvapen. Storbritannien drog motsatt slutsats och har delvis byggt sin kärnvapenarsenal i nära samarbete med USA. De historiska skillnaderna sätter fortfarande avtryck men samtidigt gör de både länderna liknande bedömning av den nuvarande strategiska hotbilden och de samarbetar sedan några år även inom kärnvapensektorn.

– Det är tydligt att dagens situation driver länderna närmare varandra. Omvärldsmiljön, kostnaderna och särskilt inrikespolitiken i Storbritannien är de främsta drivkrafterna för förändringen, säger Niklas Granholm, forskningsledare på FOI och en av studiens två författare.

Nedrustning som kom av sig

Under de två decennier som följde på det kalla kriget, drog både Storbritannien och Frankrike ner sina kärnvapenarsenaler genom att reducera antalet stridsspetsar, skrota taktiska vapen och sänka beredskapen hos kvarvarande system. När nya kärnvapenstater dök upp åren runt millennieskiftet, bedömde både Frankrike och Storbritannien att de hade behov av att ha kvar strategiska vapen med avskräckningseffekt. Båda länderna har idag en flotta av ubåtar med ballistiska robotar. Frankrike har dessutom land- och fartygsbaserat flyg med kärnvapenbestyckade kryssningsmissiler.

– Närmandet mellan de båda länderna har skett försiktigt och över tid. Det har skett till följd av att de delar hotbilden. Idag finns många fler hot än de rent militära, till exempel radikal islamism. Frågan är hur den franska kärnvapenavskräckningen, som hittills främst varit till för att skydda franska intressen, kommer att förhålla sig till den europeiska kontexten i ett mer hotfullt läge, säger John Rydqvist, förste forskare på FOI och den andre författaren bakom studien.

Frågan om en självständig avskräckningsförmåga i Europa har aktualiserats av osäkerheten kring fortsatt stöd från USA i händelse av en konflikt. Men i både Frankrike och Storbritannien finns det frågeställningar kopplade till ekonomin. Frankrike måste avsätta stora pengar för att ta fram en ny generation tekniskt uppdaterade vapen. Den brittiska kärnvapenförmågan riskerar att av både politiska och ekonomiska skäl drabbas av brister som till slut inte längre gör vapnen trovärdiga.

Mer effekt för mindre pengar

Sannolikheten för ett framtida och utökat fransk-brittiskt samarbete är högst på ubåtsområdet där det redan idag finns avtal om forskningssamarbeten. Det skulle ge möjlighet att behålla avskräckningseffekten på samma nivå, men ändå minska antalet kärnvapenbestyckade ubåtar. Det skulle leda till stora kostnadsbesparingar. Även om en sådan lösning skulle vara politiskt utmanande, eftersom här finns inslag av nationell avskräckning, internationell prestige och makt, är ett europeiskt samarbete kring avskräckande kärnvapen alltså mindre osannolikt nu än tidigare. Förändringen i den kärnvapenstrategiska miljön påverkar även Sverige på politisk och operativ nivå.

Ända sedan 1950-talet har Europas två kärnvapenmakter haft skilda utgångspunkter för sin säkerhetspolitik kopplat till kärnvapen. En ny studie från FOI visar att länderna har mycket att vinna på ett samarbete.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 3 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Pressansvarig
  • Pressansvarig
  • marbriaoa.xthuapgoxtssitonkw@fuvoibn.spueon
  • 073 3713838
  • 08 5550 3155
Maria Hugosson Bygge är pressansvarig vid FOI.

  • Presskontakt
  • Kommunikatör
  • algubextrtec.hpzagekerrs.bbbervinaxatskb@fuvoidh.swjeva
  • 0708 586 657
  • 08 555 032 19
Albert Hager Bernats är kommunikatör på FOI.

Om FOI - Totalförsvarets forskningsinstitut

FOI forskar för en säkrare värld

FOI är ett av Europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är forskning, teknikutveckling och studier.

FOI är Sveriges största forskningsinstitut med cirka 1000 anställda varav 850 är forskare. Omsättningen 2012 var 1,1 miljarder kronor och den uppdragsfinansierade andelen var 83%.

Adress

  • FOI - Totalförsvarets forskningsinstitut
  • Gullfossgatan 6
  • 164 90 Kista
  • Vår hemsida

Länkar