Från Europa till Australien på tre timmar med framtidens flygplan

Nyheter   •   Mar 19, 2019 08:57 CET

Tänk att kunna flyga från Europa till Australien på tre timmar. I det europeiska samarbetsprojektet Stratofly, har FOI en nyckelroll i att ta fram en motor som ska kunna driva framtidens flygplan tio gånger snabbare än idag.

I dag flyger de flesta passagerarplan på 10 000 – 12 000 meters höjd i det som heter troposfären. Men luftrummet börjar bli trångt. Genom att flyga mycket högre upp, i stratosfären, skulle vi få ett nytt luftrum, kunna flyga snabbare mellan kontinenterna och minska både utsläpp och buller. Detta kan bli verklighet om 20-25 år genom projektet Stratofly, som har kommit till på initiativ av den europeiska rymdstyrelsen ESA. Stratofly är koordinerat av universitetet i Turin och involverar tio europeiska forskningsinstitut och universitet.

– Med ett nytt höghastighetsflyg som flyger i stratosfären på 30 000 till 35 000 meters höjd kommer det bli möjligt att flyga mellan Europa och Australien på två till fyra timmar istället för drygt 20, säger Christer Fureby, forskningschef på FOI:s avdelning för försvars- och säkerhetssystem.

Medan vi kan andas i troposfären är luften mycket tunnare i stratosfären vilket ger ett minskat luftmotstånd. Självklart spelar också motorn en stor roll för hastigheten. I samarbete med det franska flygforskningsinstitutet ONERA, tyska DLR och italienska CIRA arbetar FOI med att utveckla ett nytt framdrivningssystem för höghastighetsflyg. FOI har sedan tidigare stor erfarenhet av att jobba med motorfrågor för flygplan.

– För att komma upp i den här höga hastigheten räcker det inte med en vanlig flygmotor. FOI har en erkänt hög framdrivningskompetens så därför har vi fått i uppdrag att vara med och ta fram ett nytt motorkoncept, säger Christer Fureby.

Kabinen blir fönsterlös

Själva farkosten kommer också att se annorlunda ut. I nosen sitter ett stort luftinlopp och motorn placeras mitt i farkosten. Motorutblåset kommer att sitta mellan stjärtfenorna. Passagerarkabinen inne i flygkroppen blir helt fönsterlös.

Projektet som är tvärvetenskapligt handlar inte bara om teknik utan belyser flera olika aspekter som är viktiga för framtidens passagerarflyg i stratosfären: farkostens livscykelkostnader, klimatpåverkan, marknaden och biljettpriser, mänskliga faktorer som hur farkosten kommer att upplevas, logistik, och säkerhetsfrågor.

– Det unika med projektet är att man tar ett helhetsgrepp och värderar de olika aspekterna mot varandra, kommenterar Christer Fureby.

I dagsläget går det inte bestämt att säga när det första höghastighetsflyget kommer upp i luften.

– Projektet är väldigt tekniskt avancerat men om inget oförutsett inträffar kan vi kanske ha en fungerande farkost om 20-25 år, avslutar Christer Fureby.

Länk

Tänk att kunna flyga från Europa till Australien på tre timmar. I det europeiska samarbetsprojektet Stratofly, har FOI en nyckelroll i att ta fram en motor som ska kunna driva framtidens flygplan tio gånger snabbare än idag.

Läs vidare »

Kina en rymdmakt att räkna med

Nyheter   •   Mar 12, 2019 09:00 CET

I en ny rapport från FOI beskrivs Kinas rymdförmågor och ambitioner med sitt rymdprogram.

Kina är i dag en av världens tre ledande rymdnationer och bedriver verksamhet inom alla de områden som karaktäriserar en rymdmakt. Att stärka den militära rymdförmågan är ett prioriterat mål. Därför samordnar Kina civil och militär rymdutveckling på ett mer omfattande sätt än många andra länder.

Rymdområdet var fram till mitten av 1980-talet en liten verksamhet i Kina. Men därefter har utvecklingen gått snabb, framförallt under 2000-talet.

– Tekniska framsteg, stora möjligheter till finansiering och statlig samordning gör att Kina kunnat driva väldigt ambitiösa rymdprogram, säger John Rydqvist som, tillsammans med Sandra Lindström, har skrivit rapporten Kinas rymdprogram och rymdförmågor. Kina kan idag ses som en rymdaktör som driver på och påverkar rymdpolicyutvecklingen i andra länder. Det är en global aktör som vi måste förhålla oss till. Att kunna övervaka rymden och hålla koll på kinesiska spanings- och underrättelsesatelliter samt vilken förmåga de tillför Kinas försvar är en förutsättning för att förstå deras kapacitet.

Allt fler privata företag kopplas in i den kinesiska rymdutvecklingen, nystartade inhemska likväl som uppköpta utländska företag. Rymdforskningen har viktiga civila inslag, som möjligheten att förbättra satellitnavigering eller kommunikation. Kina bedöms även kunna placera människor på månen och Mars inom 15-20 år. Men rymdförmågorna kan också användas militärt, som stödsystem för kommunikation, övervakning och underrättelseinhämtning.

– Kina har en starkare civil-militär integrering än andra länder, staten kan alltid begära att civila industrier ska samarbeta och bidra till militär utveckling. Den tanken finns även vid uppköp av utländska företag med relevant teknik inom rymdområdet, att den kapaciteten kan användas av den kinesiska staten, säger John Rydqvist.

Den snabba utvecklingen har lett till att Kina i dag har kapacitet till rymdkrigföring. Rymdkrig, som vi känner det i dag, handlar i första hand om att störa ut andra nationers rymdförmåga, eftersom den som har bäst kontroll i rymden också har bäst kontroll över luft-, mark-, hav- och beslutsstödsarenan.

– Primärt handlar det om att släcka eller manövrera ut andra satelliter. Däremot tror jag att rymdnationerna kommer att vara försiktiga med att skjuta på varandra i rymden, eftersom det skulle skapa rymdskrot som kan göra rymden oanvändbar för överskådlig tid.

I rapporten behandlar författarna också den oro som finns kring kinesiska samarbeten inom rymdområdet. Det är svårt att separera civilt från militärt i den kinesiska ledningsstrukturen, det går inte att hävda att en kinesisk organisation eller att en viss satellit endast är civil. Samtidigt erbjuder Kina intressanta forskningssamarbeten och finansieringsmöjligheter. Det är därför viktigt att ta med säkerhets-, försvars- och utrikespolitiska aspekter i sin riskanalys vid alla typer av samarbeten med Kina, speciellt inom rymdområdet där satelliter ofta kan nyttjas både civilt och militärt.

Bakgrund

FOI bedriver omvärldsbevakning och -analys inom rymdområdet, både för att lyfta upp möjligheter och för att identifiera potentiella risker, för såväl militär förmågeutveckling som för nationell säkerhet i Sverige. I rapporten om Kinas rymdprogram beskriver författarna mål, medel och utveckling inom rymdområdet i Kina. Att samarbeta med Kina inom rymdområdet kan medföra både möjligheter och risker vilket också uppmärksammas.

Rapporter

I en ny rapport från FOI beskrivs Kinas rymdförmågor och ambitioner med sitt rymdprogram.

Läs vidare »

Mer nyanserad bild av ryskt telekrig

Nyheter   •   Mar 06, 2019 11:45 CET

Rysslands förmåga till elektronisk krigföring har utvecklats kraftigt de senaste tio åren. Det gäller både offensiva och defensiva metoder. Men det är främst offensiva förmågor som hamnar i blickfånget, ofta på grund av okunskap. Det visar en FOI-rapport.

– Nyhetsmedier beskriver flitigt Rysslands förmåga att slå ut all elektronik hos motståndare ”genom att trycka på en knapp”. Det ryktas om ogenomträngliga kupoler kring egna trupper i Syrien, onåbara för spaning och attack. Men mycket är myter, överdrifter och propaganda från rysk militär och industri, säger Jonas Kjellén.

Han är analytiker på enheten för säkerhetspolitik i Kista och författare till rapporten Russian Electronic Warfare. The role of Electronic Warfare in the Russian Armed Forces och anser att ovanstående beskrivningar är oerhörda förenklingar.

– Telekrig handlar ofta om att degradera fiendens sensor- och vapensystem. Det kan vara
att störa ut en målsökande robot så att den sticker iväg åt fel håll, att man förmår en artillerigranat att gå av i förtid eller att störa en GPS-styrd bomb så att dess träffsäkerhet minskar från decimetrar till meter. Alltså stämmer inte liknelsen med en ”ogenomtränglig elektronisk kupol”, säger han.

– Missuppfattningarna beror bland annat på att tekniken för telekrig är svår att förstå. För en lekman kan det vara snudd på omöjligt att säga om en antenn är avsedd för att lyssna eller attackera, om det handlar om mikrovågor eller laser, eller hur lång räckvidden är. Men att aktiviteterna har ökat hos rysk militär – det är lättare att notera.

Från en underdog-position

I rapporten konstateras att en stor del av Rysslands nya teknik för telekrig rör skydd av militär personal, utrustning och infrastruktur.

– De defensiva och preventiva åtgärderna har i hög grad förbisetts. Ryssland har inte råd att hänga med i västs militära teknikutveckling, det blir helt enkelt billigare att hitta tekniska lösningar för att undvika upptäckt och skapa skydd. Det kan till exempel gälla signaturreducering, alltså kamouflage på olika sätt, eller självövervakning för att minska risken att sprida information som leder till upptäckt.

Jonas Kjellén beskriver hur landet mellan 2008–2018 förbandssatt en otroligt stor mängd ny telekrigsmateriel. En anledning till att man förmått att göra det är att landet utgått från en bas av sovjetiska projekt som lades i malpåse under 1990-talet.

– Det kan låta konstigt att så gamla idéer tas upp igen, men det är vad som sker. Dessa projekt syftade till att verka mot USA/Nato, därför är de anpassade för den hotbild Ryssland ser idag, säger Jonas Kjellén.

Vad händer när dessa avdammade forskningsprojekt är slut?

– Ryssland kommer med hög sannolikhet att fortsätta på den inslagna vägen, men inte alls i samma utvecklingstakt som under de senaste tio åren. Det pågår arbeten med att inte bara störa utan även förstöra elektronik. Telekrigföring är ryssarnas lösning för att hantera brister i traditionella militära medel. På så sätt fortsätter landet att sträva efter att vara en militär stormakt, men från en underdog-position med elektronisk krigföring.

Fakta om telekrig

Telekrig omfattar bland annat kommunikation-, radar-, elektrooptik- och laserområdet. Läs mer om telekrig.

Rapport

Rysslands förmåga till elektronisk krigföring har utvecklats kraftigt de senaste tio åren. Det gäller både offensiva och defensiva metoder. Men det är främst offensiva förmågor som hamnar i blickfånget, ofta på grund av okunskap. Det visar en FOI-rapport.

Läs vidare »

Rysk A2/AD-förmåga överskattad

Nyheter   •   Mar 04, 2019 09:21 CET

Västliga nationer oroas av Rysslands förmåga att på avstånd hindra en motståndare från att uppträda i ett geografiskt område (A2/AD). I den nya FOI-rapporten ”Bursting the bubble?” beskrivs faran som överskattad och flera möjliga motåtgärder analyseras.

A2/AD är ett militärt modeuttryck för förmåga att på avstånd hindra en motståndare från att uppträda i ett geografiskt område. Med hjälp av sensorer som kan se fientliga mål på mycket långt håll och med långskjutande robotar kan en motståndares enheter bekämpas långt innan de når sina mål. A2/AD-system har liknats vid ostkupa eller bubbla, som gör det omöjligt för utomstående att attackera mål i eller skicka förstärkningar till ett område.

När Ryssland annekterade Krim och angrep östra Ukraina uppstod en västlig oro för en attack mot Baltikum. Farhågor väcktes för att Ryssland i ett sådant scenario skulle kunna ”stänga av” Östersjön med A2/AD-resurser. Det skulle göra det omöjligt för Nato-styrkor att bistå sina baltiska medlemmar med vapen och soldater.

– Vi konstaterar i vår rapport att den ryska A2/AD-förmågan är mindre effektiv än vad både rysk militär och västerländsk press hävdat. För det första är det svårare att upptäcka och att träffa ett mål på tiotals mil än vad många tror, säger Robert Dalsjö, forskningsledare vid FOI som skrivit rapporten tillsammans med Michael Jonsson.

För det andra visar analyser också att den faktiska räckvidden för det nya ryska luftvärnssystemet S-400, som marknadsförs med att ha räckvidd på 40 mil, egentligen bara är 15-20 mil. Och mot lågt flygande missiler kan S-400 ha så kort räckvidd som två mil.

– Detta visar att ryskt A2/AD inte stoppar möjligheten att förstärka Baltikum vid en rysk attack. Det är inte är hopplöst, som vissa debattörer velat hävda, konstaterar Robert Dalsjö.

Aktiva och passiva motåtgärder

Det finns flera åtgärder mot A2/AD-system. Dels passiva som att flyga runt sensorernas täckningsområde, eller att stationera soldater på en plats i god tid. Dels aktiva motåtgärder, såväl ”mjuka” i form av telestörning eller skenmål som släpps från flygplan, som ”hårda” där delar av förmågan fysiskt slås ut.

– Man kan oskadliggöra ett helt system genom att slå ut en länk i funktionskedjan, till exempel en datalänk eller en eldledningsradar. Och för att kunna se bortom horisonten krävs luftburen radar, och då kan det räcka det med att skjuta ner det radarplanet, säger Robert Dalsjö.

För sin tes tar forskarna bland annat stöd från kriget i Syrien.

– Där har vi sett hur flygplan bara kört omvägar runt de områden där de ryska systemen kan verka. Vi kan också se att trots att ryssarna har sålt ett av sina modernaste luftvärn till Syrien, så har syrierna inte lyckats skjuta ner ett enda västerländskt plan och bara något enstaka israeliskt plan på 30 år.

För att rysk A2/AD-förmåga ska bli ett hanterbart problem krävs dock satsningar, enligt rapporten.

– Västliga försvarsmakter har under lång tid slagits mot dåligt rustade motståndare, som exempelvis talibaner. Därför krävs nu kunskapsuppbyggnad och investeringar inom områden som telekrig, motmedel och styrda vapen, avslutar Robert Dalsjö.

Västliga nationer oroas av Rysslands förmåga att på avstånd hindra en motståndare från att uppträda i ett geografiskt område (A2/AD). I den nya FOI-rapporten ”Bursting the bubble?” beskrivs faran som överskattad och flera möjliga motåtgärder analyseras.

Läs vidare »

FOI testar för säkrare och längre batteridrift

Nyheter   •   Feb 27, 2019 14:03 CET

Allt fler militära system och fordon är beroende av el från batterier. För att bygga kunskap åt bland annat Försvarsmakten har FOI startat forskning kring hur man förlänger batteriers livslängd och minskar risken för bränder och explosioner.

Marinens ubåtar har länge drivits elektriskt med stora batterier för att kunna ta sig fram tyst i undervattensläge. Nu börjar även landbaserade delar av Försvarsmakten intressera sig för batteridrift. Detta i form av hybrider eller helt eldrivna fordon som tyst kan närma sig en motståndare. Den enskilde soldaten utrustas med alltmer elektronik i form av mörkersikten, kommunikationsutrustning, avståndsmätare, sensorer och annat som kräver el. Missiler drivs och styrs av energi från termiska batterier.

Energitäta Li-jonbatterier (litiumjon) är en fantastisk innovation. Men de kan bli farliga om de utsätts för yttre påverkan. Vid FOI:s testanläggning i Grindsjön finns möjlighet att forska kring vad som händer när ett batteri utsätts för våld.

– Därför testar vi vad som händer med batterier vid en krock eller skjuter en projektil in i batteri med en tryckluftskanon för att se hur mycket de tål och vad händer om de går sönder, säger Martin Skarstind, förste forskare vid FOI.

En av Li-jon batteriernas svaghet är att de kan börja brinna om skalet förstörs. Vid en batteribrand kan farliga gaser, oftast fluorföreningar, utsöndras. Dessa kan bli dödliga i ett instängt utrymme som en ubåt eller ett flygplan.

– Då måste man veta vilka gaser som skapas och hur man tar om hand om dem.
När ett batteri når en viss temperatur genererar det dessutom så mycket energi att den understöder sin egen brand.

– Vi ser att om man har många små batterier istället ett fåtal stora, minskar risken för att branden sprider sig från ett brinnande batteri till nästa, eftersom små batterier inte har så stor energimängd, säger Martin Skarstind.

Vana att göra farliga tester

Batterier förs även ner i vatten för att kontrollera att de och dess behållare är täta nog för att stå emot vattnet, och därmed inte kortslutas.
I forskningsarbetet ingår att se hur man får ut mesta möjliga energi ur batterier. Batteriers driftstid styrs i grunden av tre saker – hur de laddas, hur de är tillverkade och om deras egenskaper försämras över tid.

– Forskning visar att Li-jonbatterier mår bäst av att ligga på mellan 20 och 80 procents laddning. Vi ser också att de stora tillverkarnas batterier oftast är bäst eftersom de tillverkas i rena miljöer, har en elektrolyt med bra kemiska sammansättningar och är väl tillslutna. Vi ser även hur det elektriska motståndet i batterier ökar efter ett antal laddningar och att delar av energin då blir värme istället för el. Därför kollar vi vilka batterier som tål flest laddningar, säger Martin Skarstind.

FOI:s största uppdragsgivare för batteritester är FMV, men tester görs även för privata företag. Verksamheten växer, eftersom batterier genomgår ett generationsskifte – där Li-jonbatterier bland annat förväntas ersätta ubåtarnas blybatterier och missilernas termiska batterier. FOI:s erfarenhet av och utrusning för tester av explosivämnen och sprängverkan passar utmärkt även vid batteritester.

– Vi är vana att göra farliga tester och har den utrustning som krävs – kemisk analysutrustning, värmekameror, höghastighetskameror, fjärrstyrningssystem, sensorsystem, bunkrade labb och ett stort skjutfält, säger Martin Skarstind.

Allt fler militära system och fordon är beroende av el från batterier. För att bygga kunskap åt bland annat Försvarsmakten har FOI startat forskning kring hur man förlänger batteriers livslängd och minskar risken för bränder och explosioner.

Läs vidare »

Ny handbok förenklar risk- och sårbarhetsarbetet i kommunerna

Nyheter   •   Feb 22, 2019 09:57 CET

FOI har tagit fram en handbok som intar kommunens perspektiv på risk- och sårbarhetsanalyser. Målet är att stärka arbetet och i förlängningen göra kommunerna säkrare för invånarna.

Långvariga strömavbrott, kontaminerat dricksvatten, ras, översvämningar, skogsbränder eller cyberattacker. Det finns en rad oönskade händelser som kan drabba ett samhälle. Sveriges kommuner är enligt lag skyldiga att analysera vilka sådana händelser som kan inträffa i den egna kommunen i en så kallad risk- och sårbarhetsanalys (RSA).

Det finns flera metodhandböcker för hur man identifierar och värderar risker samt sårbarheter. Nu har forskare vid FOI tagit fram en handbok som tar ett bredare grepp. Den beskriver det praktiska RSA-arbetet skräddarsytt för kommunen. Där beskrivs hela arbetsgången; från grundläggande planering till genomförande och uppföljning av säkerhetshöjande åtgärder. Tonvikten ligger på hur kommunen har nytta av arbetet.

– I våra intervjuer har vi sett att nyttan av RSA-arbetet upplevs som låg. Det behövs incitament för att göra en RSA, som att kommunens egen organisation stärks, säger Vidar Hedtjärn Swaling, förste analytiker vid FOI.

Säkrare samhälle

Han är projektledare för arbetet med handboken som tagits fram på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Genom intervjuer med ansvariga har den nuvarande arbetsprocessen kartlagts samt svårigheter och möjligheter att bemöta dessa identifierats.

Målet är att stärka kommunernas risk- och sårbarhetsanalysprocess. Det kan i sin tur bidra till att stärka samhället genom att kommunen blir bättre rustad att klara oförutsedda, svåra händelser.

– Handboken ska bidra till att det blir meningsfullt att göra RSA-analyser. Kommunerna är mer utsatta om de inte har identifierat sårbarheter och har redskap att hantera dem. Om man ser bristerna kan man göra något åt dem.

Ger förutsättningar för nationella risk- och sårbarhetsanalyser

Ett stärkt kommunalt risk- och sårbarhetsarbete är viktigt också för den nationella beredskapen för oväntade händelser. Kommunerna redovisar vart fjärde år sin risk- och sårbarhetsanalys för länsstyrelserna. De gör i sin tur regionala analyser och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) en nationell analys.

– Tanken är att det ska vara ett sammanhängande system. Därför är de kommunala risk- och sårbarhetsanalyserna fundamentala.

Handboken – som finansierats av MSB – publicerades på webben strax före årsskiftet.

– Vad jag har hört har den redan börjat användas ute i kommunerna, säger Vidar Hedtjärn Swaling.

Läs rapporten

FOI har tagit fram en handbok som intar kommunens perspektiv på risk- och sårbarhetsanalyser. Målet är att stärka arbetet och i förlängningen göra kommunerna säkrare för invånarna.

Läs vidare »

Ensamagerande våldsverkare lämnar digitala spår

Nyheter   •   Feb 13, 2019 09:35 CET

I en ny rapport från FOI har ensamagerande våldsverkare studerats. Syftet med rapporten är att öka kunskapen om dem och att försöka identifiera gemensamma drag som är möjliga att observera hos individen innan en attack.

Med begreppet ensamagerande våldsverkare menas en gärningsperson som ensam, eller tillsammans med en annan person, på egen order och utan personlig vinning begår grovt planerat våld. I gruppen ensamagerande finns stora variationer vad beträffar motiv, tillvägagångsätt, psykisk hälsa och bakgrund. Men det tycks också finnas gemensamma drag som utmärker potentiella ensamagerande, i stort sett oberoende av vilka ideologier eller subkulturer som den ensamagerande identifierar sig med. I denna rapport inkluderas ensamagerande från bland annat vit maktrörelsen och militant jihadism, liksom skolskjutare och så kallade incels (en internet-baserad subkultur av män som lever i ofrivilligt celibat).

– Ju mer vi vet om samspelet mellan faktorer som utmärker ensamagerande, desto större möjlighet har vi att stoppa deras attacker innan det är för sent, säger Lisa Kaati, forskare vid FOI och projektledare för regeringsuppdraget Kartläggningar och analyser av våldsbejakande extremistisk propaganda.

Kan förbättra riskbedömningar

Rapportförfattarna menar att ensamagerande bör förstås utifrån ett komplext samband mellan individ- och miljöfaktorer. Vad gäller individfaktorer har tidigare forskning i hög grad fokuserat på psykisk ohälsa och psykiatriska diagnoser.

– Föreställningen om en våldsam ”ensam galning” riskerar att leda till såväl stigmatisering av psykisk ohälsa som till ineffektiva riskbedömningar, säger Katie Cohen, medförfattare till rapporten. Många av de individuella särdrag som vi observerat hos ensamagerande är inte i sig tecken på en diagnos eller sjukdom.

I den här rapporten har forskarna studerat dels personlighetsdrag hos ensamagerande och dels så kallat riskbeteende. Tidigare studier är ofta baserade på sjukjournaler, medierapportering eller intervjuer med anhöriga. I den här rapporten ligger fokus på ensamagerandes egna ord. Många av dem har efterlämnat spår i form av kommunikation; brev, online-dagböcker, foruminlägg, manifest med mera. Ur dessa spår har forskarna bakom rapporten försökt utvinna information om de ensamagerandes tillstånd, personlighet och självbild. Detta genom att kombinera metoder för datoriserad textanalys med forskning om sambandet mellan psykologi och språkanvändning. Då kan digitala spår användas för att få en ökad förståelse för de psykologiska mekanismer som kan driva en individ till att på egen hand planera och begå våldshandlingar.

– Att foga ihop byggstenar från olika forskningsdiscipliner är komplicerat men nödvändigt, säger forskaren och medförfattaren Nazar Akrami, som menar att ett tvärvetenskapligt angreppssätt är en förutsättning för att uppnå den kunskap som krävs för att kunna stoppa attacker från ensamagerande.

– Vår forskning befinner sig på ett tidigt stadium, men de preliminära resultaten är lovande, avslutar Nazar Akrami.

Länk till tidigare rapporter

I en ny rapport från FOI har ensamagerande våldsverkare studerats. Syftet med rapporten är att öka kunskapen om dem och att försöka identifiera gemensamma drag som är möjliga att observera hos individen innan en attack.

Läs vidare »

Ryssland övar för krig

Nyheter   •   Feb 04, 2019 12:58 CET

Ryska militärövningar har de senaste tio åren blivit allt mer omfattande, visar en rapport från FOI. Efter att tidigare varit inriktade på att hantera småskaliga konflikter, övar Ryssland nu att påbörja och genomföra storskaliga krig.

År 2017 meddelade ryska försvarsministeriet att cirka 10 000 ryska soldater deltog i en strategisk övning i västra Ryssland. Året därpå samlades 300 000 i motsvarande militärövning i de östra delarna av landet. Men siffrorna är inte det intressanta, tycker Johan Norberg, forskningsledare på enheten för säkerhetspolitik vid FOI i Kista.

– Det viktiga är vad de faktiskt gör, inte bara hur många som deltar. De har mycket personal. De har mycket materiel även om en hel del är gammalt sen Sovjettiden. Men övningar bygger förmåga, det vill säga förband som kan lösa ställda uppgifter, säger Johan Norberg.

Ökad omfattning

Han har på uppdrag av Försvarsdepartementet tagit fram rapporten ”Training for War – Russia’s Strategic-level Military Exercises 2009–2017” som handlar om ryska strategiska militära övningar. Dessa genomförs en gång per år och avser förmåga att kunna föra krig över stora delar av en kontinent. Även civila myndigheter och andra delar av samhället involveras för att se hur de kan hjälpa de väpnade styrkorna.

– Ryssland förbereder sig för att utkämpa regionala krig som kan bli utdragna, till exempel mot Kina eller Nato.

Rapporten bygger på ryska öppna källor, främst från det ryska försvarsministeriet. Den bild de ger är att omfattningen har ökat från 2009 till 2018.

– De har länge gjort strategiska övningar på ledningsnivå. Det som nu är slående är att dessa övningar sedan 2013 alltmer involverar trupp i terrängen.

Stridsberedskap berör ibland civila myndigheter

De ryska väpnade styrkorna förbättrar även målmedvetet sin stridsberedskap, det vill säga förmågan att gå från vardagsverksamhet i fred till att kunna lösa stridsuppgifter i ett krig. Även sådana storskaliga beredskapskontroller berör ibland även civila myndigheter. Det speglar en bred ansats av att samhället stöder militären i krig, enligt Johan Norberg.

Landet har det senaste tio åren använt militärt våld i Georgien, Ukraina och Syrien.

– Ryssland är uppenbarligen redo att använda militära medel. Då är det viktigt att förstå hur och vad de i värsta fall kan tänkas använda. Militära övningar ger en fingervisning om detta, säger Johan Norberg.

Läs rapporten

Ryska militärövningar har de senaste tio åren blivit allt mer omfattande, visar en rapport från FOI. Efter att tidigare varit inriktade på att hantera småskaliga konflikter, övar Ryssland nu att påbörja och genomföra storskaliga krig.

Läs vidare »

GD Jan-Olof Lind utsedd till statssekreterare på Försvarsdepartementet

Nyheter   •   Jan 23, 2019 13:51 CET

FOI:s generaldirektör Jan-Olof Lind har utsetts till ny statssekreterare hos försvarsminister Peter Hultqvist. Jan-Olof Lind är GD till och med 23 januari.

Regeringen har utsett överdirektör Anna-Lena Österborg till vikarierande generaldirektör från och med den 24 januari tills vidare, dock längst till dess en ny generaldirektör tillträtt. Som tjänsteförättande generaldirektör (tjf GD) vid vikarierande GD:s frånvaro förordnas avdelningschef Susanne Moberg.

Läs pressmeddelandet från Försvarsdepartementet

FOI:s generaldirektör Jan-Olof Lind har utsetts till ny statssekreterare hos försvarsminister Peter Hultqvist. Jan-Olof Lind är GD till och med 23 januari.

Läs vidare »

Brexit påverkar redan säkerhetspolitiken

Nyheter   •   Jan 17, 2019 11:18 CET

Storbritannien vill vara en stormakt, men det är inte säkert att pengarna räcker till efter att landet lämnar EU. Det konstaterar FOI-forskare i en rapport om de säkerhetspolitiska konsekvenserna av Brexit.

När Storbritannien lämnar EU får det följder också för säkerhetspolitiken. Storbritannien har en stor försvarsmakt och den påverkas redan av Brexit, vilket i sin tur påverkar omvärlden.

– Säkerhetspolitiken har inte stått i centrum under de förhandlingar som pågår, men den kommer att påverkas. Ekonomin har redan försämrats och därmed minskar resurserna till militären. Även om landet fortsätter som i dag att satsa två procent av BNP på försvaret, blir det mindre pengar om BNP-tillväxten blir mindre än väntat, säger Niklas H. Rossbach, som är säkerhetspolitisk analytiker på FOI.

Tre tänkbara scenarier

Han har tillsammans med kollegan Johan Engvall tagit fram en rapport om säkerhetspolitiska konsekvenser av Brexit, på uppdrag av Utrikesdepartementet. FOI-forskarna konstaterar i rapporten att osäkerheten är stor – och att utträdet ställer Storbritanniens framtida roll som stormakt på sin spets. De listar tre tänkbara framtidsscenarier:

  • Det första bygger på att landets ekonomi är stark efter utträdet. Storbritannien förblir en stormakt som verkar globalt och utvecklar relationerna med länder i Asien.
  • Det andra scenariot är att fokus är regionalt. Försvarsresurserna läggs i Europa.
  • Det tredje är att den ekonomiska utvecklingen försämras och de säkerhetspolitiska ambitionerna minskar. Landet slutar att vara en stormakt.

Kan bli nya samarbeten

Storbritannien vill fortsätta att vara en stormakt, säger Niklas H. Rossbach.

– De ser ett stort värde i att försvara västliga värderingar globalt och värna sina affärsintressen. Det kan påverka Sverige eftersom det kan medföra att snabbinsatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF), som leds av Storbritannien och där Sverige är ingår, sätts in utanför Europa. Men det är inte säkert att pengarna räcker till Storbritanniens ambitioner. För svensk del skulle det kunna innebära att arbetet i insatsstyrkan leds av ett land som inte är lika starkt som när samarbetet ingicks, säger han.

Efter att ha lämnat EU kan britterna inte vara med i EU-gemensamma projekt på samma sätt som tidigare. Men de kan komma att bilda nya samarbeten, vilket kan vara intressant för Sverige. De skulle till exempel kunna handla om att gemensamt ta fram nya stridsflygplan.

Storbritannien vill vara en stormakt, men det är inte säkert att pengarna räcker till efter att landet lämnar EU. Det konstaterar FOI-forskare i en rapport om de säkerhetspolitiska konsekvenserna av Brexit.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 3 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Pressansvarig
  • Pressansvarig
  • mavcriiza.rchummgosbssnronrb@fgmoius.siiewx
  • 073 3713838
  • 08 5550 3155
Maria Hugosson Bygge är pressansvarig vid FOI.

  • Presskontakt
  • Kommunikatör
  • alphbesprtkp.hqyagiberjn.bwwerngnarutsab@fjkoiwz.sqqesn
  • 0708 586 657
  • 08 555 032 19
Albert Hager Bernats är kommunikatör på FOI.

Om FOI - Totalförsvarets forskningsinstitut

FOI forskar för en säkrare värld

FOI är ett av Europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är forskning, teknikutveckling och studier.

FOI är Sveriges största forskningsinstitut med cirka 1000 anställda varav 850 är forskare. Omsättningen 2012 var 1,1 miljarder kronor och den uppdragsfinansierade andelen var 83%.

Adress

  • FOI - Totalförsvarets forskningsinstitut
  • Gullfossgatan 6
  • 164 90 Kista
  • Vår hemsida

Länkar