Utländska ingripanden fryser konflikten i Syrien

Nyheter   •   Dec 17, 2018 08:30 CET

I en FOI-rapport om det syriska inbördeskriget 2018 konstateras att de utländska interventionerna har gjort konflikten allt mer frusen. Studien bygger på intervjuer med allt från politiker och militärer till religiösa ledare och hjälparbetare.

Rapporten är skriven av Mellanösternkännaren Aron Lund, på uppdrag av FOI. Enligt rapporten har kriget efter USA:s intervention 2014, som följdes av Rysslands och Turkiets ingripanden 2015 respektive 2016, allt mer börjat likna en frusen konflikt.

– Även om kriget har böljat fram och tillbaka i sju år har det blivit något som för ögonblicket ser ut som en mer långvarig nedfrysning av läget. Ingen sida i Syrien kan starta stora offensiver mot varandra, för då trampar man på någon utländsk spelares mark. USA och Ryssland stöder olika sidor, men de vill för allt i världen inte slåss med varandra, säger Aron Lund.

Ryssland har använt sin vetorätt

Fortfarande kontrolleras den större delen av Syrien av presidenten Bashar al-Assads regeringsstyrkor, som Ryssland är allierade med. USA å sin sida stöttar Syriska demokratiska styrkorna. De är en blandning av kurdiska och arabiska grupper som kontrollerar cirka en fjärdedel av landet. I den nordvästra delen finns också Turkietstödda rebellstyrkor. De är kvar från det huvudsakliga upproret mot Assad, många med en islamistisk profil och i vissa fall med kopplingar till al-Qaida.

Även om många försök har gjorts för att medla i konflikten verkar Assad och regeringsstyrkorna ha vunnit kriget, menar Aron Lund.

– FN:s fredsprocesser har knappt påverkat konflikten alls. Det beror på att det har funnits en total låsning mellan de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet. Oppositionsvänliga länder har vanligen haft en majoritet i rådet. Men vid förslag som att införa sanktioner mot Assad har Ryssland använt sig av sin vetorätt och fått stöd av Kina. Detta har bakbundit FN.

Återuppbyggnadsbistånd eller inte?

Rapporten pekar på ett antal viktiga frågor som kommer att avgöra framtiden för Assad och Syrien. Flera av dem ligger i händerna på de utländska aktörerna. Kommer till exempel USA lämna tillbaka ”sina” områden till Assad eller stanna i Syrien på längre sikt?

– Det handlar om områden som USA nästan slumpmässigt har fått kontroll över i kriget mot den islamiska staten, IS, som de förde tillsammans med Syriska demokratiska styrkorna. För närvarande har man landat i att stanna kvar i dessa områden, säger Aron Lund.

En annan viktig fråga handlar om återuppbyggnadsbistånd. Så länge Assad sitter kvar vid makten vägrar både USA och EU att bistå en återuppbyggnad. Ryssland hävdar att biståndet är nödvändigt för att flyktingar ska kunna återvända till landet.

– Återvändandet är av intresse för både Syriens grannländer och Europa som blev väldigt skakade av flyktingsituationen 2015. Ryssland ser det här som en vinnarfråga. För om Assads regering ska kunna ta emot flyktingar måste de kunna bygga hus och få igång ekonomin. Utvecklingen i den här frågan kommer att få stor betydelse för både flyktingarna och Syrien självt, avslutar Aron Lund.

I en FOI-rapport om det syriska inbördeskriget 2018 konstateras att de utländska interventionerna har gjort konflikten allt mer frusen. Studien bygger på intervjuer med allt från politiker och militärer till religiösa ledare och hjälparbetare.

Läs vidare »

Digitala diskussioner om det svenska valet

Nyheter   •   Dec 11, 2018 10:54 CET

FOI har på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) studerat det svenska valet utifrån två olika perspektiv. Dels har användningen av automatiserade konton på Twitter studerats och dels har diskussioner om valets genomförande analyserats.

I studien om automatiserade konton (även kallade botar) på Twitter har alla konton som twittrat om valet mellan 5 mars och den 30 september analyserats. Huruvida ett konto är automatiserat eller inte avgörs med hjälp av maskininlärning, där man har gett datorn en mängd publicerade kända automatiserade konton för att lära den att känna igen ett automatiserat beteende. De botar som undersökts i studien är av tre typer. Dels sådana som styrs automatiskt av en mjukvara, dels sådana som kan hanteras av någon som är anställd för att sprida propaganda, eller av en privatperson som i hög omfattning kopierar eller retweetar innehåll. Det spelar ingen roll om kontot är en maskin, en anställd eller en människa med gott om tid, effekterna är desamma, och det är effekterna som studeras.

– Automatiserade konton kan användas för att försöka påverka människor genom att man får en förvrängd bild av att ämnen diskuteras betydligt mer än vad de faktiskt gör, säger Johan Fernquist, forskare på FOI.

Forskarna noterade att antalet botar som diskuterade valet mer än fördubblades från juli till augusti. Sverigedemokraterna och Alternativ för Sverige var de partier som fick starkast stöd på Twitter enligt studien, både av genuina konton och automatiserade konton. Det visades sig också att det är vanligare att ett automatiserat konto uttrycker stöd för Sverigedemokraterna jämfört med vad de genuina kontona gör.

I den andra rapporten har fokus varit på att studera de diskussioner som handlar om valets genomförande. Ett av syftena är att identifiera eventuella missförstånd och bristande kunskap om valprocessen. Resultaten kan sedan användas av berörda myndigheter för att förtydliga delar av valprocessen i framtida val.

– Det är viktigt att försöka minska konspirationsteorier och ryktesspridning inför kommande val. I de digitala miljöerna som vi studerat finns det en hel del oklarheter kring vissa delar av valets genomförande som kan bidra till teorier om valfusk, säger Lisa Kaati, forskare på FOI.

Läs mer om uppdraget och ladda ner rapporterna på MSB:s webblänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

FOI har på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) studerat det svenska valet utifrån två olika perspektiv. Dels har användningen av automatiserade konton på Twitter studerats och dels har diskussioner om valets genomförande analyserats.

Läs vidare »

Övning ger färdighet på FOI:s träningsanläggning i it-säkerhet

Nyheter   •   Dec 03, 2018 11:10 CET

Ingenting brukar bli perfekt första gången utan övning ger färdighet. Det har FOI tagit fasta på och sedan 2008 byggt upp en unik träningsanläggning, CRATE, där it-tekniker från svenska myndigheter och företag kan öva i cyberförsvar.

Gripen-piloter tränar i Sverige

Nyheter   •   Nov 26, 2018 15:21 CET

På FOI:s simulatoranläggning FLSC genomfördes nyligen en internationell övning med Gripen-piloter från fem länder. Erfarenhetsutbytet vässar allas taktiska förmåga.FOI:s simulatoranläggning FLSC genomfördes nyligen en internationell övning med Gripen-piloter från fem länder. Erfarenhetsutbytet vässar allas taktiska förmåga.

Relaterat material

Länkar

– Taktiska övningar som denna innebär att vi tränar ledarskap och förmåga att fatta beslut för två eller fyra flygplan, säger piloten Henrik Nyström, kapten i flygvapnet och projektledare för årets internationella taktiska ledarskapsträning. Scenarierna byggs upp med tydliga uppgifter och kan handla om att försvara en kuststräcka mot inkommande fientliga flygplan. Snabba utvärderingar och möjlighet att köra om scenariet efter återkoppling gör simulatorträningen attraktiv.

FOI:s anläggning FLSC, Flygvapnets luftstridssimuleringscentrum, kombinerar bemannade simulatorer och datorgenererade stridskrafter. Piloterna och flygstridsledarna sitter i autentiska miljöer och använder samma typ av utrustning som till vardags.

– De som tränar i FLSC kan redan flyga, säger Niclas Lagerbäck, flygstridsledare på FOI och operativt ansvarig för anläggningen. När Gripenpiloterna och flygstridsledarna kommer hit så övar de på att lösa realistiska uppgifter tillsammans. De tränar på att agera i grupp, med eller mot andra flygplan och stridskrafter. Vi uppnår samma träningseffekt som i verkligheten, men till en bråkdel av tidsåtgång och kostnad, konstaterar Niclas Lagerbäck.

– En fördel med internationella övningar är att vi delar erfarenheter och lär oss nya sätt att angripa och lösa problem, konstaterar Henrik Nyström. Att leda ett team piloter från flera länder innebär att man skärper sitt beslutsfattande och blir mer uppmärksam på hur ens ledarskap fungerar i ovana situationer och med nya kolleger. Det stärker den operativa förmågan både i Sverige och de andra Gripenländerna.

På FOI:s simulatoranläggning FLSC genomfördes nyligen en internationell övning med Gripen-piloter från fem länder. Erfarenhetsutbytet vässar allas taktiska förmåga.FOI:s simulatoranläggning FLSC genomfördes nyligen en internationell övning med Gripen-piloter från fem länder. Erfarenhetsutbytet vässar allas taktiska förmåga.

Läs vidare »

Indexomräkningen äter upp ökningar i försvarsanslagen

Nyheter   •   Nov 22, 2018 09:25 CET

De senaste årens ökning av försvarsanslagen har nästan helt raderats av den årliga omräkningen med försvarsprisindex. Det visar beräkningar från FOI.

Fortsatt spridning av terrorpropaganda från IS

Nyheter   •   Nov 19, 2018 09:59 CET

Terrororganisationen Islamiska staten (IS) sprider fortfarande sin digitala propaganda framgångsrikt. Detta trots att de stora sociala medieplattformarna arbetar effektivt med att förhindra detta.

Relaterat material

Rapporter

Länkar

IS har förlorat nästan hela sitt fysiska territorium. På internet är de dock fortsatt framgångsrika på att sprida målgruppsanpassad och effektfull propaganda som attraherar mottagare över hela världen. Det är en av slutsatserna i FOI-rapporten Digital Jihad. Propaganda from the Islamic State.

– IS har gått ifrån att vara en proto-stat till ett utspritt internationellt terrornätverk som framför allt kommunicerar via digitala medier. Ensamma sympatisörer och små terrorceller kommer även i fortsättningen att uppmanas till våldshandlingar, likväl som att IS medieaktivister kommer att formulera hot liknande dem vi såg mot fotbolls-VM i somras, säger forskaren och medförfattaren Katie Cohen.

Anpassningsskickliga på internet

IS förmåga att anpassa sig till ett ständigt föränderligt digitalt landskap kommer sannolikt att hålla organisationen vid liv, då anhängare fortsatt kan kommunicera med varandra. De stora sociala medieplattformarna arbetar effektivt med att ta bort IS propaganda. Dock har IS varit framgångsrika på att kringgå och förekomma försök som ska få bort deras propaganda från digitala kanaler.

– Syftet med rapporten är att ge en introduktion till IS digitala propaganda. Allt från hur propagandan sprids, vilka symboler som används, vilka budskap som förmedlas samt vilken roll kvinnor har i propagandan, säger Lisa Kaati, forskare vid FOI och projektledare för regeringsuppdraget Våldbejakande extremism.

Propagandan har flera syften. Den kan bidra till radikalisering, förödmjuka fiender till IS och inspirera anhängare att begå terrorattacker - något som har skett i ett flertal europeiska länder.

Rapporten är en delredovisning av regeringsuppdraget Våldbejakande extremism. Hela regeringsuppdraget och tidigare delredovisningar finns samlade på vår webbsida Våldsbejakande extremism. Nästa avrapportering kommer under januari 2019.

Terrororganisationen Islamiska staten (IS) sprider fortfarande sin digitala propaganda framgångsrikt. Detta trots att de stora sociala medieplattformarna arbetar effektivt med att förhindra detta.

Läs vidare »

Ökat nordiskt försvarssamarbete

Nyheter   •   Nov 13, 2018 09:24 CET

Det nordiska försvarssamarbetet fortsätter att utvecklas, med gemensamma övningar, informationsutbyte och gemensamt nyttjande av varandras resurser, konstaterar FOI i studien Nordiskt operativt försvarssamarbete.

Relaterat material

Rapporter

Den 13-14 november hålls ett försvarsministermöte inom ramen för Nordefco (Nordic Defence Cooperation) där en ny vision för det nordiska försvarssamarbetet ska antas. Nordefco startades 2009 – då i första hand för att spara pengar genom samarbete i en tid då de nordiska länderna främst ägnade sig åt krishantering utanför Europa. Men ett förändrat säkerhetsläge i Nordeuropa gör att samarbetet i dag är drivet av nationella försvarsbehov och betydligt mer omfattande.

Länderna har exempelvis förenklat procedurerna för att få tillträde till varandras luft- och havsterritorier, de erbjuder varandra landningsplatser på flygbaser och hamnar samt utbyter information för gemensamma lägesbilder. Ländernas flygvapen övar regelbundet tillsammans inom ramen för så kallad Cross Border Training.

– Just nu pågår även diskussioner om att dela rådata vad gäller läget i luften vilket skulle ge en mycket mer komplett lägesbild, till skillnad från dagens filtrerade informationsutbyte, berättar forskningsledaren Eva Hagström Frisell som genomfört studien tillsammans med FOI-kollegorna Johan Engvall och Madelene Lindström.

Sverige och Finland har mycket gemensamt som alliansfria länder belägna i Rysslands närhet. Det har lett fram till ett särskilt omfattande samarbete mellan dessa länder på alla nivåer – allt från täta kontakter på högsta nivå till nära samverkan mellan enskilda förband, för att utveckla olika förmågor och kunna agera gemensamt såväl i kris som i krig. Men det finns fortfarande saker att ta hänsyn till och hantera, som till exempel att försvarsmakterna har olika förmågor, ledningsförhållanden och utrustning.

– Övergripande är en viktig skillnad att Finland behöll sitt invasionsförsvar när Sverige i huvudsak ställde om försvaret till internationell krishantering. Samtidigt, på ett jordnära plan, kan sådant som språk och kultur vara en större utmaning, säger Eva Hagström Frisell.

Ökat samarbete med Norge och Danmark

Norge och Danmark har genom åren prioriterat Nato-samarbetet. Men det nya säkerhetsläget i Norden har ökat även deras intresse för samarbete. Sverige och Danmark skrev till exempel 2016 under ett nytt försvarsavtal, i första hand kring flygsamarbete, och där marint samarbete nu utreds. Det svensk-norska samarbetet har visserligen fått sig törnar i samband med avbrutna materielanskaffningsprojekt. Men på andra områden har samarbetet utvecklats väl, inte minst mellan ländernas flygvapen, som kan flyga över varandras territorier och utbyta lägesbilder.

– De bilaterala samarbetena med Norge och Danmark underlättas numera betydligt av att Sverige och Finland också samarbetar nära med Nato, säger Eva Hagström Frisell.

Det omfattande samarbetet mellan alliansfria Sverige och Finland och de två Natoländerna Danmark och Norge ska ge ett starkare försvar både nationellt och gemensamt, Men det har sina säkerhetspolitiska begränsningar och risker, noteras i studien.

– Samarbete kan öka risken för att bli indragen i konflikter. Till exempel om Sverige och Finland delar information med sina nordiska grannar och låter dem flyga över sina territorier vid en kris. Samtidigt är det osannolikt att ett enskilt land skulle kunna hålla sig utanför en konflikt i regionen, säger Eva Hagström Frisell.

Hon fortsätter:

– Sverige har vidare antagit en solidaritetsdeklaration om att hjälpa andra nordiska länder likväl som EU-länder om de skulle angripas. Den stora frågan nu är om det nordiska samarbetet ska utvecklas till fullo även för kris och krig då behoven av samordning torde vara minst lika stora som i fredstid.

Det nordiska försvarssamarbetet fortsätter att utvecklas, med gemensamma övningar, informationsutbyte och gemensamt nyttjande av varandras resurser, konstaterar FOI i studien Nordiskt operativt försvarssamarbete.

Läs vidare »

Experternas syn på INF-avtalet

Nyheter   •   Nov 07, 2018 11:40 CET

Den 11 november möter den amerikanske presidenten Donald Trump sin ryske kollega Vladimir Putin i Paris. Räkna med att INF-avtalet bli en viktig del av det mötet.     

Läs vad två av våra främsta experter på området – Mike Winnerstig expert på amerikansk säkerhetspolitik och Fredrik Westerlund, expert på ryskt försvar – har att säga om bakgrunden till det amerikanska utspelet om att bryta avtalet och vad det kan betyda för världen och Sverige. Längst ned på sidan finns en faktaruta om INF-avtalet.

Låt oss titta bakåt. Hur stort är INF-avtalet i ett historiskt perspektiv?

Mike Winnerstig (MW): Det tidiga 1980-talet var en farlig tid. Sovjet hade placerat ut SS20-systemet på 1970-talet, med kärnvapenmissiler som kunde nå alla europeiska huvudstäder. USA svarade 1983 med att placera ut Pershing II-robotar och markbaserade kryssningsmissiler i Västeuropa. Den gången var det Sovjet som lämnade alla avtalsförhandlingar. Men bara några år senare kom de tillbaka till det förhandlingsbord som sedan gav INF-avtalet. Det var ett banbrytande avtal och har fortfarande ett stort symboliskt och praktiskt värde.

Fredrik Westerlund (FW): Så INF var ett stort genombrott och ledde till ett antal rustningskontrollavtal, som stabiliserade övergången från kalla kriget till den säkerhetsordning vi hade fram till 2014.

Hur har avtalet följts?

FW: Under de första 20 åren var det inga problem med efterlevnaden. Någonstans 2008 började amerikanarna misstänka att Ryssland bröt mot avtalet, genom att testskjuta ett markbaserat system med den förbjudna räckvidden. Först i slutet av 2011 hade USA tillräckligt med bevis, åtminstone för att övertyga sig själva, om att Ryssland bröt mot avtalet. Obama-administrationen gick offentligt ut med detta först i juli 2014, och presenterade därefter sina bevis för andra Natoländer. Men protesterna var inledningsvis lama, detta passade illa in i Obama-administrationens nedrustningsagenda.

Har president Trump fog för sina anklagelser om att Ryssland bryter mot avtalet?

MW: Vi kan bara gå på de uppgifter som kommit fram, och kan konstatera att detta inte är något som Trumpadministrationen hittat på, Obamas administration kom med samma anklagelser redan 2014. Det har även varit en stående punkt i alla Natoländers relation till Ryssland. Från rysk sida har man nekat rakt av och krävt att amerikanarna ska lägga fram bevis. Ryssland har inte gjort några försök att förklara sig eller försökt visa på att det är ett missförstånd. Allt detta tyder på att USA har fog för sina anklagelser.

Är president Trumps hot om att lämna avtalet på allvar eller är det en del av en förhandling?

MW: Det finns spekulationer om att Trumps utspel är ett initiativ för att få ryssar och även kineser till förhandlingsbordet. Om det är så är oklart, det kan också vara så att USA vill bryta avtalet och bygga upp egen kapacitet.

Om USA har bevis, varför får vi inte se dem?

MW: För ha tillräckliga bevis måste de visa upp både mätdata och bilder som är så avancerade att det också avslöjar vilken underrättelseförmåga de har. Ett annat problem är att de måste visa att det rör sig om missiler av just den räckvidd som gäller för INF-avtalet.

FW: Inledningsvis fanns tuffare krav på verifikation, när det fanns vapen som skulle avvecklas ingick inspektioner. Sedan 2001 har inga ingående inspektioner gjorts och parterna kan inte kräva att få göra verifikationsinspektioner.

Det finns röster som hävdar att de ryska ledarna vill avbryta avtalet, men att de inte vill ta skulden för detta. Istället har de retat upp president Trump som inte verkar ha några problem med att bryta internationella avtal? Hur låter det?

FW: Det låter troligt. Från ryskt håll anser man att INF-avtalet inte gynnar ryska intressen. Men samtidigt är Ryssland noga med att undvika den politiska kostnaden för att lämna ett avtal.

MW: Trumpadministrationen bryr sig i dag inte alltid om vad omvärlden tycker. De har en nationell säkerhetsrådgivare (John Bolton) som är känd för att vara emot rustningskontrollsavtal som han anser bakbinder USA. Ett stort problem för båda parter är att INF-avtalet är bilateralt. Kina är inte med, trots att landet har dessa system, vissa med sjömålskapacitet som kan nå amerikanska hangarfartyg. Därför har både USA och Ryssland velat ta in Kina i ett avtal.

Varför skulle Ryssland bryta mot avtalet, priset kan uppenbarligen bli högt?

FW: Ett skäl är att avtalet enbart gäller landbaserade robotar. Ryssland har huvudsakligen landgränser, vilket gör det svårare för Ryssland än för USA att täcka sina behov med flygburna och fartygsbaserade robotar. I det ryska perspektivet ser man också Kina, som har en lång landgräns mot Ryssland, som en utmaning eftersom Kina har kunnat ta fram vapensystem med räckvidder som Ryssland inte får ha på grund av INF-avtalet. Ett annat skäl är militärekonomiskt, för ju längre räckvidd du har på dina robotar, desto färre förband krävs det för att täcka en gräns. Får du inte skjuta längre än 500 km, måste du ställa ut ett förband minst var tusende kilometer. Kan du skjuta 2 500 kilometer räcker det med ett förband var femtusende kilometer.

Hur har Ryssland reagerat hittills på utspelet?

FW: Av allt att döma blev den ryska regeringen lika förvånad som de europeiska när utspelet kom. Men man har från rysk sida varit snabba med att varna för att om USA sätter ut medeldistansrobotar i Europa, så kommer de länder som tar emot dessa att bli ryska mål. Liknande hot har vi sett tidigare, som när Danmark skulle anskaffa fartygsbaserade vapensystem som kan anslutas till Natos missilförsvarssystem. Samma hot riktas även ibland mot Sverige och Finland.

Finns några indikationer på eller anklagelser om att USA skulle bryta mot avtalet?

FW: Inga uppenbara brott, men det finns tveksamheter. Från rysk sida har man hävdat att beväpnade obemannade flygande farkoster, som inte fanns när avtalet skrevs, borde räknas som medeldistansrobotar om de kan flyga längre än 500 km. Ryssland har också påpekat att det planerade missilförsvaret i Polen och Rumänien har utskjutningsanordningar som gör att möjligt att skjuta kryssningsrobotar från dem.

Vad skulle ett avbrutet avtal innebära för världen och för Sverige?

MW: Vad det innebär för världen beror på om detta är ett förhandlingsutspel, eller om USA vill bryta avtalet för att utveckla de egna systemen för att möta Ryssland och Kina. Gäller det senare, då har vi en kraftig upprustning på detta område framför oss. Vill USA verkligen ha trilaterala förhandlingar, då kan vi se fram emot många års förhandlingar.

FW: Det skulle få direkta konsekvenser för Sverige eftersom svensk försvars- och säkerhetspolitik är baserad på existerande säkerhetsstrukturer i Europa. Och eftersom vi är beroenden av samarbeten, så blir våra samarbetspartners problem snabbt våra problem. Ett av dessa problem är att Ryssland genom att bryta mot INF-avtalet har ett försprång vad gäller markbaserade robotar.

EU har reagerat med att varna USA för att dra sig ur, men också krävt större transparens från rysk sida. Bryr sig parterna om vad EU tycker?

MW: EU som organisation har en liten tyngd i dessa frågor. Men däremot är flera EU-länder stora aktörer i Natokretsen.

Hur påverkas andra kärnvapenländer, som Indien och Pakistan?

MW: De är inte med i avtalet, på så sätt spelar det ingen roll. Men jag misstänker att Indien har denna typ av system, vilket kan påverka Kinas lust att delta i förhandlingar.

FW: Från rysk sida har man tidigare framfört att man vill att avtalet ska vara globalt, att det inte är rimligt att enbart två länder ska ha denna begränsning.

Vilken forskning bedriver FOI kring frågorna om INF-avtalet?

MW: Vi är en uppdragsfinansierad myndighet och i dag har vi inget sådant uppdrag. Men vi vet att flera av våra kunder, bland annat försvarsdepartementet, kan vara intresserade av mer forskning inom detta område. Så kanske inom ramen för nästa år.

Hur kommer detta att sluta?

MW: Jag tror att USA kommer att dra sig ur avtalet, som en del i ett förhandlingsspel för att få in Ryssland och Kina i en diskussion. Däremot är jag inte så säker på att det kommer att lyckas. Men, det sa folk också i början av 80-talet, då trodde alla att kärnvapenkriget skulle bryta ut, men det slutade med INF-avtalet.

FW: Jag har en pessimistisk syn, jag har svårt att se vad Ryssland skulle kunna bli erbjudet för att följa avtalet. Ryssarna har ett dessutom ett försprång, så om avtalet upphör är det inte bara nackdelar för dem, samtidigt som de också tar hem de politiska vinsterna genom att inte vara den part som bryter avtalet.

Fakta om INF-avtalet

INF står för: Intermediate-Range Nuclear Forces
Skrevs: 8 december 1987 i Washington.
Undertecknare: Ronald Reagan och Michail Gorbatjov.
Innebär: Att parterna enades om att avskaffa landbaserade medeldistansrobotar med en räckvidd på 500–5 500 kilometer. Avtalet gäller såväl robotar med kärnvapen som med konventionell stridsdel.
Skrotade robotar: Cirka 2 700.

Den 11 november möter den amerikanske presidenten Donald Trump sin ryske kollega Vladimir Putin i Paris. Räkna med att INF-avtalet bli en viktig del av det mötet Läs vad två av våra främsta experter på området – Mike Winnerstig expert på amerikansk säkerhetspolitik och Fredrik Westerlund, expert på ryskt försvar – har att säga om det amerikanska utspelet om att bryta avtalet och vad det kan betyda

Läs vidare »

Svårförklarade kostnadsökningar för försvarsmateriel

Nyheter   •   Okt 29, 2018 08:54 CET

Kostnaderna för försvarsmateriel ökar snabbare än den allmänna prisutvecklingen. FOI undersöker i en ny rapport vad det beror på.

Relaterat material

Rapporter

Försvarsmateriel måste hålla samma prestanda som en potentiell motståndares. Därför blir materielen allt bättre, snabbare, kraftfullare och därmed dyrare. Det förklarar till stor del att kostnaderna för försvarsmateriel ökar snabbt. Men den förklaringen räcker inte, visar en färsk rapport från FOI.

– Ökade prestanda, som snabbare flygplan eller mer eldkraft, förklarar bara en del av kostnadsökningarna. Även den övriga kostnadsökningen är väsentligt högre än den allmänna, säger Nima Khodabandeh som är analytiker vid FOI.

Halva ökningen svår att förklara

Han är en av författarna till rapporten ”Kostnadsutveckling för försvarsmateriel” som presenterades i oktober. Syftet är bland annat att lättare kunna bedöma framtida kostnader och ge underlag för hur det index som används för att kompensera försvaret för kostnadsökningar (FPI) ska utformas.

FOI-analytikerna har i den aktuella rapporten utgått från en studie som FOI gjorde 2011. Den uppskattade att kostnaderna för försvarsmateriel i genomsnitt ökade tre till fyra procent mer än den allmänna prisutvecklingen per år. Drygt hälften av skillnaden kan förklaras av ökade prestanda. En internationell jämförelse visar att även i andra länder ökar kostnaderna på ett motsvarande sätt.

Använder norsk modell

FOI-analytikerna har använt en norsk analysmodell för sina beräkningar på vårt svenska system.

– Vi fortsätter att titta på kostnadsutvecklingen och på vad som inte kan förklaras med prestandaökning. Vi förädlar just nu modellen och använder variabler som passar bättre för våra svenska system, säger Nima Khodabandeh.

Att kostnaderna som inte kan förklaras med prestandaökningar är högre än den allmänna skulle enligt honom möjligtvis kunna bero på bristande konkurrens. Det finns få aktörer på marknaden som teoretiskt kan sätta ett högre pris. Han poängterar samtidigt att marknaden måste undersökas närmare.

Kostnaderna för försvarsmateriel ökar snabbare än den allmänna prisutvecklingen. FOI undersöker i en ny rapport vad det beror på.

Läs vidare »

FOI-studier stärker samhälle mot gråzonsproblematik

Nyheter   •   Okt 22, 2018 08:59 CEST

Det civila försvaret är i stort behov av ny kunskap efter att ha varit närmast vilande i flera decennier. FOI har därför fått ett femårigt forskningsuppdrag från MSB att studera hur det civila försvaret kan möta så kallad gråzonsproblematik. Målet är att skapa ett mer motståndskraftigt samhälle.

Relaterat material

Länkar

Vi ser i omvärlden allt mer av en typ av flytande konflikter med angrepp utan vapen. Men företeelsen finns även i Sverige, till exempel cyberangrepp och informationspåverkan från andra länder.

FOI kommer att ta sig an forskningsuppdraget genom att studera tre tematiska områden – tre F. Projektledaren Daniel Jonsson förklarar:

  • Förståelse av hotbild.
    – En fördjupad förståelse av hotbilden är en förutsättning för att kunna möta komplexa och otydliga händelseutvecklingar. Därför vill vi studera hur hotbilder har tolkats tidigare och hur de kan påverka hur beredskapen organiseras, nu och i framtiden.
  • Försvarsvilja.
    – Det är ett ord som används frekvent, men utan någon riktigt klar betydelse. Tidigare betydde det att försvara landet med vapen. Men det är troligen skillnad mellan försvarsviljan vid en öppen militär konflikt och en gråzonssituation. Kan försvarsvilja betyda att man går till sitt jobb fastän man är rädd? Eller att förskolan och mataffären håller öppet även under ansträngda förhållanden? När vi kan förklara ordet kan vi också förändra.
  • Försörjningsförmåga.
    – Det handlar om exempelvis livsmedel, energi, transporter och informationssystem som telefoni och internet. En intressant fråga är vad som i en kris är acceptabel försörjning. Kan man acceptera att elen försvinner varannan timme? Jämfört med förr är vårt importberoende större och flera försörjningsområden är i dag helt en fråga för marknaden, till exempel livsmedel och drivmedel.

Kunskap ska hämtas främst från litteratur och aktörer inom aktuella sektorer. Men också via enkätstudier bland befolkningen, för att få en bild av hur förberedda människor är för en kris.

Ett mål är, enligt Daniel Jonsson, att ta död på några myter. Han går igenom ett par av dem:

  • Myt nummer 1 - Gråzonsproblematik är något nytt
    – Nej. Det fanns även på 1970- och 80-talen, men kallades då skymningsläge eller politisk krigföring.
  • Myt nummer 2 - Planerar man för värsta så klarar man allt.
    – Det resonemanget brukar alltid bygga på att krig är det värsta som kan hända. Men även gråzonsproblematik kan leda till samhällsutmattning. Att 100 människor dör i strid är hemskt, men tusen döda för att det inte går att transportera livsmedel är också illa.

I mars 2019 kommer projektets första rapport, som ska nyansera förståelsen om gråzon och hybridkrigföring och formulera tydliga forskningsfrågor för delstudier under 2019–2022.

Det civila försvaret är i stort behov av ny kunskap efter att ha varit närmast vilande i flera decennier. FOI har därför fått ett femårigt forskningsuppdrag från MSB att studera hur det civila försvaret kan möta så kallad gråzonsproblematik. Målet är att skapa ett mer motståndskraftigt samhälle.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 3 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Pressansvarig
  • Pressansvarig
  • markrixfa.bphutlgogcsswtonno@fyooigc.sizeod
  • 073 3713838
  • 08 5550 3155
Maria Hugosson Bygge är pressansvarig vid FOI.

  • Presskontakt
  • Kommunikatör
  • aliybeekrtnr.hdvagfberlg.bjjernjnamutsqk@fghoirf.szhets
  • 0708 586 657
  • 08 555 032 19
Albert Hager Bernats är kommunikatör på FOI.

Om FOI - Totalförsvarets forskningsinstitut

FOI forskar för en säkrare värld

FOI är ett av Europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är forskning, teknikutveckling och studier.

FOI är Sveriges största forskningsinstitut med cirka 1000 anställda varav 850 är forskare. Omsättningen 2012 var 1,1 miljarder kronor och den uppdragsfinansierade andelen var 83%.

Adress

  • FOI - Totalförsvarets forskningsinstitut
  • Gullfossgatan 6
  • 164 90 Kista
  • Vår hemsida

Länkar