Viktigt att masker sluter tätt

Nyheter   •   Maj 20, 2020 14:46 CEST

Under den pågående pandemin har FOI fått ett antal uppdrag att testa masker som underleverantör till forskningsinstitutet RISE. Det är viktigt att säkerställa både att andningsskyddet passar och sluter tätt, och att materialet klarar uppställda krav enligt de standarder som finns.

FOI har lång erfarenhet av att testa och utveckla skyddsutrustning åt Försvarsmakten och FMV för de extremt höga krav som ställs för att skydda soldater mot biologiska eller kemiska vapen. Ett exempel är Skyddsmask 90 med tillhörande filter, som nu används inom delar av sjukvården för att skydda mot smitta.

I dagsläget har dock FOI ställt om verksamheten för att kunna utföra tester av dammfiltermasker, och hittills har ett femtiotal olika masker testats. En dammfiltermask täcker mun och näsa.

–De flesta tester som vi har utfört hittills har handlat om att kontrollera att materialet uppfyller de krav som ställs, och många av maskerna håller vad de lovar, men det finns också en betydande andel som inte gör det. Det visar att den här typen av test är väldigt viktiga. Samtidigt ska man inte glömma bort att det är lika viktigt att kontrollera att masken passar bra mot ansiktet. Om inandningsluften smiter in i ett glapp mellan masken och ansiktet spelar det mindre roll om materialet har god filterförmåga, säger Lillemor Örebrand som arbetar med personligt skydd på FOI.

Arbetsmiljöverket har i uppdrag att utfärda tillstånd för personlig skyddsutrustning, så som andningsskydd. För att ett andningsskydd ska kunna få ett tillstånd måste tillverkaren eller importören vända sig till ett så kallat anmält organ, som verifierar att andningsskyddet uppfyller de krav som ställs. I Sverige finns idag ett anmält organ och det är forskningsinstitutet RISE. I de delar som gäller test av filtermaterial och tillpassning hjälper FOI till med kompetens och infrastruktur för att utföra testerna.

Så här går ett test till

Först inspekteras maskerna vid ankomst, är de paketerade på ett lämpligt sätt? Verkar sömnad, näsklämma och fästband vara i gott skick?

Grundprincipen för att testa en mask är att utsätta masken för en dimma av små partiklar och jämföra mängden partiklar utanför masken med antalet partiklar innanför masken. Ju färre partiklar innanför masken desto bättre skyddsförmåga har den.

När det gäller test av materialets filterförmåga sätts masken fast i en hållare som placeras i en kammare med en dimma av små partiklar av koksalt eller små droppar med olja. En pump ansluts sedan till hållaren, och 95 liter luft/minut sugs genom masken, vilket motsvarar mycket häftig andning. Maskerna testas dels direkt ur paketet, dels efter att de utsatts för simulerad andning och av- och påtagning, och dels efter att utsatts för mekanisk påverkan.

För att testa hur väl masken fungerar när den används under realistiska förhållanden används istället testpersoner. Varje testperson tar på sig masken och kliver därefter in i kammaren med dimman av små partiklar av koksalt. Testpersonen utför sedan ett antal övningar som att vrida på huvudet, prata och gå på ett gångband medan antalet partiklar innanför masken mäts och jämförs med antalet partiklar utanför masken.

–Generellt kan vi säga att tillpassningen är av yttersta vikt för att ett andningsskydd faktiskt ska skydda användaren så bra som det utlovas av tillverkaren. Andningsluften kommer alltid ta lättaste vägen, så om det finns glipor mellan ansiktet och masken kommer luften och partiklarna passera där i stor utsträckning istället för genom filtermaterialet, konstaterar Lillemor Örebrand.

Fakta om skyddsnivåer och tester

Dammfiltermasker har olika tre olika skyddsnivåer: FFP1, FFP2, eller FFP3, där FFP3 är den som ger bäst partikelavskiljning. Lite förenklat innebär dessa nivåer:

FFP1: Högst 20 procent av partiklarna penetrerar filtermaterialet.
FFP2: Högst 6 procent av partiklarna penetrerar filtermaterialet.
FFP3: Högst 1 procent av partiklarna penetrerar filtermaterialet.

Exakt hur dessa tester ska genomföras redovisas i svensk standard SS-EN 149:2009. Under corona-pandemin har dock en förenklad testprocedur för europeiska marknaden tagits fram vilken återfinns i RfU02.075. Den förenklade testproceduren fokuserar på att utvärdera filterförmågan hos andningsskyddets material, och innehåller bara en subjektiv bedömning av hur väl masken upplevs sitta på ansiktet.

Under den pågående pandemin har FOI fått ett antal uppdrag att testa masker som underleverantör till forskningsinstitutet RISE. Det är viktigt att säkerställa både att andningsskyddet passar och sluter tätt, och att materialet klarar uppställda krav enligt de standarder som finns.

Läs vidare »

”Afrika är högt på EU:s agenda”

Nyheter   •   Maj 18, 2020 09:04 CEST

I det elfte avsnittet av FOI:s podcast Rapporterat går två experter igenom fyra stora EU-länders agerande i Afrika och vad det kan betyda för svensk Afrikapolitik.

Gäster i avsnittet är Karolina Gasinska, försteanalytiker, och Carina Gunnarsson, försteforskare. De berättar om hur Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland ökar sin närvaro i Afrika, både militärt och genom mjuka maktresurser. Detta påverkar Sverige, något som experterna också går igenom. Vid ett par tillfällen nämns Sahel, det är en gränszon mot södra Sahara som sträcker sig från Senegal i väst till Sudan i öst.

Avsnittet är 25 minuter långt och finns där poddar finns.

Läs mer och lyssna

I det elfte avsnittet av FOI:s podcast Rapporterat går två experter igenom fyra stora EU-länders agerande i Afrika och vad det kan betyda för svensk Afrikapolitik.

Läs vidare »

Desinformation gror i hälsokriser

Nyheter   •   Maj 13, 2020 10:13 CEST

Hur mycket desinformation och felaktigheter sprids i hälsorelaterade kriser? En rapport från FOI visar på en rad sårbarheter: Allt från myndighetsinformation som drunknar i informationsflöden till bedrägerier och försök till politisk påverkan.

Memot “Information pollution during health-related crises” har fångat upp ett aktuellt ämne.

– Många människor är utsatta i hälsorelaterade kriser. Ju mindre fakta som finns tillgängligt, desto värre kan det bli. I vår osäkerhet söker vi ofta efter information, det är lätt att hamna i ett bias-läge där vi omedvetet söker bekräftelser på sådant vi redan tror på. Situationen förvärras naturligtvis av såväl informationsbrus som kommersiella budskap och bedrägeriförsök, säger Sabrine Wennberg, analytiker vid FOI:s avdelning för försvarsanalys, projektledare och initiativtagare till rapporten.

I början av pandemin med coronaviruset covid-19 gjorde hon och en arbetsgrupp (Kajsa Colde, Elise Östevik, Marc Bruce, Albin Falck) inom FOI en undersökning kring desinformation och felaktig information (disinformation och misinformation*). Granskningen gjordes i traditionella kanaler som textmeddelanden, e-post, telefon och sociala medier.

Influensers gör skada

– Vi började med en översikt av den vetenskapliga litteratur som finns inom området. Där fann vi också tre olika modeller för att strukturera uppgifterna utifrån aktörernas avsikt som vi anammade, berättar Kajsa Colde.

De tre modellerna är desinformation och felaktig information för:

  1. Kommersiella ändamål
  2. Politiska ändamål
  3. Försök att lura traditionella medier för nöjes skull.

– Efter genomgång i olika sökresultat valde vi ut elva fall som medier rapporterat om 23 – 31 mars i år. De flesta fallen var kommersiellt drivna. Inom den gruppen fanns olika aktörer, till exempel bedragare som försökt utge sig för att vara myndigheter. Men även influencers som mer eller mindre omedvetet gör skada, säger Sabrine Wennberg.

I det senare fallet kan det handla om någon som gör reklam för en produkt som sägs hjälpa mot virusangrepp, när produkten inte är vetenskapligt verifierat – och når en stor grupp följare som litar på personens utsaga. Det finns även fall där kommersiella intressen rekommenderat hälsovådliga åtgärder – som att dricka kolloidalt silver, det vill säga finfördelat silver.

I rapporten tas även upp försök till politisk påverkan, såväl internt inom landet som utifrån.

– Vi har sett försök från en auktoritär statlig aktör där de velat ge en falsk bild av Sveriges hantering av krisen. Vi fann även att desinformation kring coronaviruset har spridits i högerextrema onlineforum, säger Sabrine Wennberg.

* Disinformation används i betydelsen som ”vilseledande information som har en avsiktlig grund” och misinformation som ”vilseledande information utan avsiktlig grund”.

Några exempel ur rapporten

  • SMS-text som utger sig komma från Karolinska institutet och som lurar människor att donera pengar till falsk forskning om coronaviruset.
  • Telefonsamtal från bedragare som hävdar att de är från Folkhälsomyndigheten och att mottagaren sägs ha hittats via smittspårning. De vill ha tillgång till bank-ID.
  • E-post där bedragare försöker få personlig information genom att hävda att det finns ett botemedel som forskare inte är villiga att dela med allmänheten.
  • Falsk information via Snapchat om coronaviruset och som namnger personer i södra Sverige som spridare av viruset.
  • Svenska influensers sprider felaktig information om coronaviruset på Instagram.
  • Användare på Facebook uppmuntras att dricka skadliga vätskor för att skydda sig mot coronavirus.
  • Information på Facebook som hävdar att det finns en koppling mellan coronavirus och 5G-nätverk.
  • Twittermeddelanden med högerextremistiska och nazistiska konspirationer om ursprunget till coronaviruset.

Hur mycket desinformation och felaktigheter sprids i hälsorelaterade kriser? En rapport från FOI visar på en rad sårbarheter: Allt från myndighetsinformation som drunknar i informationsflöden till bedrägerier och försök till politisk påverkan.

Läs vidare »

Allt fler och större militära övningar inom Nato

Nyheter   •   Maj 11, 2020 08:58 CEST

Mellan 2014 och 2019 har Nato ökat sin övningsverksamhet och skiftat fokus. Allt för att återförsäkra de allierade och avskräcka en kvalificerad motståndare: Ryssland. Det visar en rapport från FOI.

Rysslands illegala annektering av Krim 2014 påverkade Natos övningsverksamhet omedelbart. Antalet övningar som Nato och dess medlemsländer har genomfört har dubblerats mellan 2014 och 2019, från 155 till 310 stycken. Det visar rapporten ”Västlig militär övningsverksamhet 2014–2019”.

– Den här ökningen visar att ett stort kliv har tagits för att öka den samlade förmågan med målet att samarbeta mer effektivt, säger Albin Aronsson, biträdande forskare på avdelningen för försvarsanalys på FOI och en av författarna till rapporten.

Han förklarar att i och med att säkerhetsläget förändrades 2014 omvärderades situationen och övningsverksamheten blev ett prioriterat område bland Natos medlemmar.

Fler länder deltar

Att övningar fått en mer framskjuten plats i Natos strategiska tänkande syns också i flertalet europeiska staters och USA:s ökade försvarsbudget.

– Länder har valt att delta i högre utsträckning. Övningarna blir mer komplexa och större med fler soldater, vilket är ett tecken på att budgeten ökat och att de prioriteras, säger Björn Ottosson, forskare på FOI och den andra författaren till rapporten.

Jämfört med åren före 2014 är fler övningar nu:

  • Kollektiva territorialförsvarsövningar
  • Fokuserade på högintensiv krigsföring mot en kvalificerad motståndare
  • Baserade på artikel 5-scenarion, som handlar om att ett angrepp mot ett Natoland är ett angrepp mot hela alliansen och att alla medlemsstater ska försvara det land som blivit utsatt för angrepp.

– Tidigare låg fokus på att sända expeditionsstyrkor till Mellanöstern och Afghanistan. Nu handlar övningarna om att träna förmågor som behövs när man strider gemensamt mot en kvalificerad motståndare. Det handlar till exempel om att förflytta gemensamma resurser från väst till öst, luftförsvar och ubåtsjakt. Det är en rejäl skillnad, säger Björn Ottosson.

Den säkerhetspolitiska utvecklingen har också lett till att två av tre nyckelövningar har genomförts i Sveriges närområde, till exempel i Norge och Baltikum. Det är ett sätt att öka kännedomen om vår regions terräng och förutsättningar.

Tydliga brister framkommer

Att övningarna blivit fler, större och mer avancerade har dock också gjort att de tar lång tid att planera.

– Det är en brist att planeringsarbetet tar lång tid. För att koordinera många länder och säkerställa att många soldater får en gedigen övning tar vissa övningar flera år att planera. Det gör också att de blir mindre anpassningsbara, säger Albin Aronsson.

Trots att Natos övningar har ökat i storlek är de fortfarande förhållandevis små i jämförelse med Rysslands storskaliga strategiska övningar som kan uppgå till 100 000 man.

– Stora förbandsövningar genererar lärdomar om den samlade förmågan, och det är ett problem att europeiska stater inte har så stora styrkor att öva med, säger Björn Ottosson.

Ett annat dilemma handlar om att Natomedlemmar ser olika på vilka förmågor som ska övas – och vilka hotbilder som är aktuella. Här finns oenigheter både mellan Öst- och Västeuropa liksom Nord- och Sydeuropa.

– Nato har många medlemmar med egna nationella intressen. Men trots meningsskiljaktigheterna är det anmärkningsvärt att en så stor organisation har gjort en så stor omställning på så kort tid, säger Björn Ottosson.

Läs rapporten

Mellan 2014 och 2019 har Nato ökat sin övningsverksamhet och skiftat fokus. Allt för att återförsäkra de allierade och avskräcka en kvalificerad motståndare: Ryssland. Det visar en rapport från FOI.

Läs vidare »

Vårdsektorn utsatt för IT-attacker under corona­pandemin

Nyheter   •   Maj 05, 2020 11:35 CEST

Covid-19 stressar hela världen. Det utnyttjas av cyberaktörer, däribland brottslingar och underrättelsetjänster. Vårdsektorn är ett av de utsatta målen, visar en ny studie från FOI.

IT-brottsligheten har inte gått i karantän under coronaviruspandemin. FOI-studien Cyberattacks in the healthcare sector during the first three months of the Covid 19 pandemic visar på motsatsen – att krisen skapat nya sårbarheter som utnyttjas av såväl kriminella som stater, enligt memot som bygger på öppna källor.

Vårdsektorn spelar en central roll i hanteringen av covid-19. Det har gjort den till ett mål för IT-brottlighet.

– Ett exempel är attacker med skadlig kod som låser journalsystemen. Bedragarna använder sedan detta som ett påtryckningsmedel för att pressa sjukhusen på pengar genom att hota att exempelvis publicera känsliga uppgifter, berättar Annica Waleij, försteanalytiker vid FOI.
Just det hände ett nätverk med vårdcentraler i Texas. De utsattes för en sådan ”ransom malware”-attack som låste IT-systemet. Dessutom stals 40 gigabyte med journaler som utpressarna hotade med att läcka ut på internet.

I staden Brno i Tjeckien attackerades IT-systemet vid ett sjukhus som arbetade med covid-19-testning. IT-system fick stängas ner, med följd att även operationer och annan verksamhet fick skjutas upp. Ännu ett exempel är staden Urbana-Champagne i USA, där hälsovårdsmyndigheterna fick sin publika webbplats smittad med ett virus som spreds vidare till webbplatsens besökare. Även spanska, franska och thailändska sjukhus har rapporterat om cyberattacker.

Vården måste kommunicera, men vara försiktig

Vårdens IT-säkerhetsarbete är komplicerat.

– Vården måste kommunicera med allmänheten, den kan inte stänga in sig. Men vårdpersonal måste vara försiktig med länkar och mejl. Framförallt inne på sjukhusen, där de riskerar att smitta hela IT-system, säger David Lindahl, forskningsingenjör vid FOI, som skrivit rapporten tillsammans med Annica Waleij och Birgitta Liljedahl.

Även privatpersoner drabbas av IT-bedragare.

– Vi vet att folk är mer benägna att leta information i kristider, vilket bedragare utnyttjar för att få in skadlig kod i deras datorer. Ofta handlar det om att försöka att få människor att göra saker som verkar rimliga, kanske via e-post med en betrodd avsändare, som WHO.

Det kan få långsiktiga konsekvenser.

– Om människor upplever vårdens IT-system som osäkra kan det i framtiden göra det svårt för myndigheter att nå ut med korrekt information.

Spionage och påverkan

I rapporten noteras att även stater och underrättelsetjänster är aktiva under covid-19-krisen, genom spionage och påverkansoperationer med hälsoteman.

– Vi ser exempel på att militär personal i Indien och Vietnam fått falska e-mejl som utges komma från hälsoorganisationer, där mottagaren ombeds ladda ner data. Ett annat exempel är det upplopp som en främmande aktör lyckades skapa i Ukraina genom att i cybervärlden hävda att en grupp som evakuerats från Wuhan spred smitta.

Utifrån de öppna källor som studerats så har inga IT-system på svenska sjukhus drabbats.

– Vi kan bara gissa varför. Det kan vara för att svenskan är ett litet språk. Det kan också vara så att det har skett intrång som vi inte har fått reda på, säger David Lindahl.

Sverige tycks så här långt ha klarat sig undan allvarligare attacker under pandemin.

– Men Säpo har markerat att främmande makt tycks utnyttja krisen. Rimligt är att tro att säkerhetstjänster passar på att med cyberattacker testa hur stater eller deras vårdsektorer reagerar i ett stressat läge, för att hitta luckor att använda i ett skarpare läge, exempelvis en CBRN*-händelse, säger Annica Waleij.

Digital motsvarighet till handtvätt skyddar

Den åtgärd som FOI-forskarna rekommenderar är närmast en digital motsvarighet till handtvätt.

– Det är de vanliga, tråkiga bitarna, att dubbelkolla information och källor. Och att inte dela information och appar som man inte har kollat, säger David Lindahl.

* Kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot.

Läs memot

Covid-19 stressar hela världen. Det utnyttjas av cyberaktörer, däribland brottslingar och underrättelsetjänster. Vårdsektorn är ett av de utsatta målen, visar en ny studie från FOI.

Läs vidare »

Kapprustning inom AI för att försvara data mot cyber­attacker

Nyheter   •   Apr 28, 2020 10:08 CEST

Med AI kan maskiner lära sig att göra saker som är långt över mänsklig förmåga. Tekniken kan användas för såväl goda som onda avsikter och i dagsläget pågår en kapprustning mellan dem som vill skydda respektive angripa data med hjälp av AI. Det visar en rapport från FOI.

Artificiell intelligens, AI, handlar om att automatisera uppgifter som människor tidigare har varit bäst på att utföra. AI ses som lösningen på många framtida utmaningar men tekniken kan också missbrukas i brottsligt syfte, som exempelvis vid dataangrepp. Även om detta fortfarande är relativt ovanligt, har FOI:s forskare hittat några olika fall där AI har använts vid cyberattacker. Ett exempel är AI-programmet ”CyberLover” som automatiskt har skapat profiler av människors beteenden på dejtingchattar och skickat individanpassade meddelanden med skadliga länkar till chattens medlemmar.

Vidare finns det AI som kan passera så kallade Turingstester, en typ av säkerhetsåtgärder eller ”captchas” där användaren ska bevisa att den inte är en maskin utan en människa.

– Captchas handlar om att du får ett antal bilder och ska markera dem som innehåller till exempel bilar. Eller så får du bokstäver som ser konstiga ut och ska skriva in vilka de är. AI kan agera som en människa och passera flera olika sådana här tester för att komma åt och angripa sidor, säger Erik Zouave, analytiker på FOI:s avdelning för försvarsanalys.

Gäller att ha beredskap

Genom sin förmåga att samla ihop och analysera data snabbare än människan kan AI också användas för att skanna av information om sårbarheter, som läggs upp på internet.

– AI hittar enkelt underrättelser som en antagonist vill ha. För att dölja ett dataingrepp kan AI också härma beteendemönstret i ett angripet nätverk så att det utåt verkar som att nätverket beter sig som vanligt, förklarar Erik Zouave.

På marknaden finns idag flera AI-stödda cybersäkerhetsverktyg. Samtidigt visar forskningen att säkerhetslösningarna inte alltid är tillräckliga för att avskräcka AI-stödda angripare. Istället pågår en kapprustning mellan dem som vill skydda data och dem som vill angripa den. I varje fall på vetenskaplig nivå där det finns dels forskare som försöker utveckla olika skydd, dels forskare som låtsas vara antagonister och gör allt för att ta sig förbi dem, båda med hjälp av AI.

– I det här tidiga skedet kan vi inte ta för givet att det kommer gå att skydda sig mot AI med hjälp av AI. Istället gäller det för försvarare att prioritera åtgärder mot sårbarheter som kan angripas automatiserat i stor skala. Nu är vi snart i en sådan värld där vi rimligen kommer att börja se mer av sådana här attacker så därför är det viktigt att ha en beredskap för hur de ska bemötas, säger Erik Zouave.

Läs rapporten

Med AI kan maskiner lära sig att göra saker som är långt över mänsklig förmåga. Tekniken kan användas för såväl goda som onda avsikter och i dagsläget pågår en kapprustning mellan dem som vill skydda respektive angripa data med hjälp av AI. Det visar en rapport från FOI.

Läs vidare »

Kinesisk diaspora under bevakning

Nyheter   •   Apr 23, 2020 15:14 CEST

Det kinesiska kommunist­partiet eftersträvar en större roll för Kina i världspolitiken. Det har lett till en ökad press på den kinesiska diasporan runt om i världen, båda lojala och oppositionella etniska kineser, enligt FOI-rapporten The Chinese Communist Party and the Diaspora.

Runt 40-60 miljoner etniska kineser lever utanför Kina. Dessa utlandskineser anses av det kinesiska kommunistpartiet vara en del av Kina – oavsett om de är kinesiska medborgare eller medborgare i ett annat land. Den synen är inte olik den vi ser i exempelvis Indien, som också har en stor diaspora. Men Indien är en demokrati, och regimen betraktar inte sin diaspora som ett potentiellt hot och har inga ambitioner att vilja kontrollera den på det vis auktoritära regimer försöker göra.

Det kinesiska kommunistpartiet ser en diaspora som går i två riktningar. En grupp ses som lojala.

– Dessa potentiellt patriotiska utlandskineser försöker partiet mobilisera som motdemonstranter vid exempelvis demonstrationer för frihet i Hongkong eller Tibet. Det ser vi i länder som Australien, USA och Kanada där det finns en stor diaspora, med grupper som har anknytning till partiet, berättar rapportens författare Oscar Almén, Kinaanalytiker vid FOI.

Andra delar av diasporan ses av kommunistpartiet som en potentiell fara.

– De antas kunna verka för en politisk ändring i Kina, som demokratisering eller frihet för regionen Xinjang. Många av dessa utsätts för spionage och påtryckningar, och deras släktingar i Kina kan drabbas av bestraffningar. I USA finns kinesiska studenter på universiteten som driver kommunistpartiets frågor och som i vissa fall får kineser som inte är kopplade till partiet att känna sig hotade.

Underminering av internationell rätt

Kina drar sig inte heller, enligt FOI-rapporten, för att bryta mot internationell rätt genom att gripa och föra hem etniska kineser som är medborgare i andra länder. Den svenske förläggaren Gui Minhai, som fördes från Thailand till Kina, är ett exempel. För även om Kina utåt erkänner internationell rätt byggd på medborgarskap, så finns en inofficiell syn på vem som är ”kines”, byggd på blodsband och etnicitet.

– Den synen på vem som tillhör nationen Kina kan underminera internationell rätt, vilket i förlängningen medför att andra länder inte kan garantera sina medborgares säkerhet.

Även taiwanesiska medborgare utsätts i dag för ett större tryck.

– När Tsai Ing-wen, som strävar efter större frihet från Fastlandskina, valdes till president började Kina kräva att taiwaneser anklagade för telefonbedrägerier fängslade i utlandet skulle utlämnas till Kina. Så har skett, ofta från länder med starka ekonomiska band till Kina, som Kenya. Men även Spanien har utlämnat brottsanklagade taiwaneser till Kina, säger Oscar Almén.

Samarbete viktigt för att genomföra motåtgärder

I rapporten lyfts några motåtgärder fram.

– Viktigast är att inte acceptera kommunistpartiets syn på att de representerar hela Kina. Det gäller att hålla koll på vad partiet gör och hantera de problem som uppstår när påtryckningar riktas mot den kinesiska diasporan. Det är också viktigt att samarbeta, inte minst genom EU. Gui Minhai är ett bra exempel. Det är svårt för Sverige att driva frågan ensamt, men i grunden är detta inte bara en fråga för Sverige.

Beställare av rapporten är Försvarsdepartementet.

– Den har beställts för att vi ser ett nytt agerande från kommunistpartiets sida. Fängslandet av Gui Minhai och trycket på Hongkong utgör två exempel på en mer expansiv utrikespolitik från Kinas sida. Det gör det viktigt att förstå vad som ligger bakom det beteendet.

Rapporter

Det kinesiska kommunist­partiet eftersträvar en större roll för Kina i världspolitiken. Det har lett till en ökad press på den kinesiska diasporan runt om i världen, båda lojala och oppositionella etniska kineser, enligt FOI-rapporten The Chinese Communist Party and the Diaspora.

Läs vidare »

FOI stöder sjukvården

Nyheter   •   Apr 17, 2020 15:30 CEST

FOI har börjat analysera kliniska covid-19-prover för Region Västerbotten och testa andningsskydd åt sjukvården. FOI har även skickat en stor mängd personligt skyddsmaterial till Socialstyrelsen via samordningsfunktionen på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Runt påskhelgen började FOI i Umeå att analysera kliniska prover åt Region Västerbotten. Uppdraget sträcker sig över en månad till att börja med, men kommer sannolikt att bli förlängt. Omprioriteringar av långsiktig forskning gör att FOI nu kan ställa om och stödja sjukvården.

–Regionen behövde stöd med analyser av kliniska prover för detektion av SARS-CoV-2, vi kör nu skarpt och kan bidra med upp till cirka 200 prover per dag, säger Åsa Scott, avdelningschef för CBRN-skydd och säkerhet.

Den analysmetodik som FOI tagit fram tillsammans med Region Västerbotten är mindre sårbar när det gäller brist på de kommersiella testkit som de flesta inom sjukvården använder. Sådana testkit behövs normalt för att analysera den typ av virus som Sars-Cov-2 tillhör. Detta har gjort att FOI nu, via Region Västerbotten och Folkhälsomyndigheten, också kan stödja andra regioner med alternativa analysmetoder.

Förutom analyser så bidrar FOI på uppdrag av Region Västerbotten också aktivt till att öka kunskapen om viruset så att samhällets möjligheter att hantera smittan snabbt kan bli bättre.

–Utrustningen i vårt laboratorium här i Umeå är avancerad. Det innebär att vi kan se vilka genetiska varianter av Sars-Cov-2 som finns i regionen, men även undersöka om viruset muterar. Denna kunskap är viktig för att säkerställa att den diagnostik som används fortfarande är aktuell även framöver, säger Åsa Scott.

Just bristen på pålitliga kommersiella reagenskit är ett stort nationellt problem som FOI, i samarbete med andra myndigheter inom Forum för Beredskapsdiagnostik*, försöker lösa genom att ta fram mer robusta alternativ. Detta arbete är främst en beredskapsfråga på längre sikt men där problemet med brist på kommersiella kit under pågående pandemi blivit väldigt tydligt.

Tester av andningsskydd

Under mars har FOI också skickat en stor mängd skyddsmateriel till Socialstyrelsen som samordnar allt stöd inom hälso- och sjukvården. Det handlade bland annat om skyddsmask 90 samt skyddshandskar- och dräkter. Socialstyrelsen ser till att utrustningen blir distribuerad till de regioner som har störst behov.

– Vi testar även andningsskydd för Karolinska Institutet via RISE, Research Institutes of Sweden. Vi testar hur bra maskerna står emot coronaviruset, allt från enklast möjliga andningsskydd till mer avancerade. Efterfrågan på detta arbete är mycket stor, säger Åsa Scott.

Allt stöd som FOI levererar och som relaterar till den pågående coronapandemin sker på förfrågan och i dialog från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, MSB eller sjukvården.

* Forum för Beredskapsdiagnostik (FBD) är ett samarbete mellan myndigheterna Folkhälsomyndigheten, Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA), FOI och Livsmedelsverket med syfte att stärka den svenska laboratorieberedskapen. De olika myndigheternas kompetens- och ansvarsområden kompletterar i mycket varandra och täcker tillsammans områdena humanmedicin, veterinärmedicin, foder, livsmedel (inklusive dricksvatten) och miljöprover.

FOI har börjat analysera kliniska covid-19-prover för Region Västerbotten och testa andningsskydd åt sjukvården. FOI har även skickat en stor mängd personligt skyddsmaterial till Socialstyrelsen via samordningsfunktionen på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Läs vidare »

CBR: ”Listan över farliga ämnen blir längre och längre”

Nyheter   •   Apr 07, 2020 09:01 CEST

Kemiska, biologiska och radiologiska vapen (CBR) är temat på det nionde avsnittet av FOI:s podcast Rapporterat. Två experter går igenom hur Sverige ska skydda sig mot antagonistiska angrepp där CBR-ämnen används.

Gäster i avsnittet är Susanne Börjegren, forskare, och Magnus Normark, försteanalytiker.

Experterna refererar till flera historiska händelser och här finns en lista över varje:

  • Salisbury – Det engelska samhälle där den tidigare dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter Julia blev förgiftade den 4 mars 2018.
  • Kuala Lumpur – Den 13 februari 2017 blev Kim Jong-nam, halvbror till Nordkoreas högste ledare Kim Jong-un, giftmördad på flygplatsen i Kuala Lumpur.
  • Saringasattacken i Tokyos tunnelbana - Terroristattack utförd den 20 mars 1995 av medlemmar av sekten Aum Shinrikyo.
  • Kriget i Syrien – Startade under mars 2011 och pågår än.

Avsnittet är 31 minuter långt och finns där poddar finns.

Kemiska, biologiska och radiologiska vapen (CBR) är temat på det nionde avsnittet av FOI:s podcast Rapporterat. Två experter går igenom hur Sverige ska skydda sig mot antagonistiska angrepp där CBR-ämnen används.

Läs vidare »

Stormakter påverkar svensk Afrikapolitik

Nyheter   •   Mar 25, 2020 12:56 CET

Konflikter, migrationsströmmar och ett växande globalt intresse för Afrika påverkar EU:s politik. FOI har i en studie analyserat fyra stora EU-länders agerande i Afrika och vad det kan betyda för svensk Afrikapolitik.

I Sahel, en gränszon mot södra Sahara som sträcker sig från Senegal i väst till Sudan i öst, blir den säkerhetspolitiska situationen allt värre. Detta efter att väpnade grupper i Mali har spridit sig till grannländerna Burkina Faso och Niger. En oro finns hos europeiska politiker över hur säkerhetsläget kommer att påverka migrationsströmmar till Europa.

Europas relationer med Afrika påverkas också av ett större intresse för kontinenten från andra delar av världen. Dels som handelspartner och med en befolkningstillväxt som ger tillgång till en växande marknad. Där Europa tidigare var en dominerande handelspartner blir länder som Kina, Ryssland, Japan, Indien och Gulfstaterna allt mer närvarande.

Även det säkerhetspolitiska intresset har blivit globalt. Ett exempel är Afrikas horn, där Frankrike tidigare var ensam som icke-afrikansk aktör om att ha en militär bas. I dag har även USA, Japan, Italien och Kina militärbaser i Djibouti. Lägg till att Afrika är en attraktiv allierad i FN, genom att vara den kontinent som har flest medlemsstater och därmed röster.

Integration mellan försvar, bistånd och diplomati

Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien är EU-länder med militär närvaro i Afrika. Ländernas agerande i Afrika väger tungt inom EU, inte minst som initiativtagare till insatser som EU:s länder ska stödja. Ett exempel är Frankrikes initiativ till en styrka i gränstrakterna mellan Mali, Niger och Burkina Faso, skriver FOI-forskarna Carina Gunnarson och Karolina Gasinska i rapporten EU:s stormakter i Afrika, som författats på uppdrag av Försvarsdepartementet.

Forskarna pekar på att dessa stormakter nu väljer en strategi som innebär en integration mellan försvar, bistånd och diplomati i sina relationer med afrikanska länder.

– Eftersom den säkerhetspolitiska situationen i Sahel är så komplex räcker det inte med militära insatser för långsiktig säkerhet och utveckling, säger Karolina Gasinska.

I denna strategi blandas militär styrka med så kallad soft power, bland annat i form av kulturellt utbyte.

– Frankrike har alltid betraktat kultur som ett viktigt utrikespolitiskt element som främjar nära relationer och handel, att de som talar samma språk delar synen på världen. Även Tyskland har en tradition av att sprida kultur som en del i utrikespolitiken. Nu ser vi att Spanien betraktar fotboll från spanska fotbollsligan som ett sätt att främja goda relationer, säger Carina Gunnarson.

Påverkar Sverige

De fyra europeiska EU-stormakternas strategier påverkar också Sverige, som medlem i EU. Ett exempel är att de påverkar vilka militära insatser som Sverige uppmanas att delta i. Ett annat är att de i Sverige närmast vattentäta skotten mellan bistånd och säkerhetspolitik är på väg att luckras upp, enligt rapporten.

– För nu finns det ett ministerrådsbeslut i EU om en integrerad syn när ett EU-land går in i ett område. Så vill Tyskland och Frankrike ha det, Frankrike har i dag till och med folk från biståndsorgan i försvarshögkvarteret. Det innebär rimligen att även Sverige måste samordna bistånd och säkerhetspolitik i framtiden, säger Carina Gunnarson.

Så har fyra EU-länders Afrikapolitik utvecklats

Frankrike

Det EU-land som starkast bevarat banden till sina forna kolonier. President Macron försöker dock att distansera sig från den koloniala historien genom att multinationalisera samarbetet och därigenom skapa nya samarbetsformer som ska göra afrikanska stater till politiskt allierade och handelspartner. Men ambitionerna bromsas av en ärvd politik och kampen mot terrorism i Sahel.

Tyskland

Har en kort kolonial historia och tycktes länge sakna intresse för Afrika. Men de stora flyktingströmmarna med start 2014 ökade Tysklands intresse. 2019 lades ett större fokus på säkerhet och ekonomisk utveckling, i första hand för att stoppa irreguljär migration och terrorism. Men också genom att främja handeln med program som Marshallplan for Africa och Business Africa. Prioriterar inga enskilda länder på kontinenten.

Spanien

Har fortfarande territorier i Afrika och starka relationer med närliggande Nordafrika, framförallt Marocko. Har ett mindre fokus på migration än många EU-länder, däremot vill Spanien utveckla handeln med hela Afrika. Efter år 2000 har ett samarbete inletts där tio länder söder om Sahara prioriteras. Nigeria, Etiopien och Sydafrika har getts en särställning.

Italien

Har trots sitt läge haft en begränsad kontakt med Afrika. Men i dag har Afrika hög prioritet, i första hand samarbetet med Maghreb-länderna (Marocko, Algeriet Tunisien och Libyen), och framförallt med koppling till migrationsfrågan. Har begränsad handel med länder söder om Sahara. Instabila italienska regering har försvårat framtagandet av långsiktiga Afrikastrategier.

Konflikter, migrationsströmmar och ett växande globalt intresse för Afrika påverkar EU:s politik. FOI har i en studie analyserat fyra stora EU-länders agerande i Afrika och vad det kan betyda för svensk Afrikapolitik.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 3 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Pressansvarig
  • Pressansvarig
  • maplrixta.wghuscgoaysszponon@ffeoifb.skmeek
  • 073 3713838
  • 08 5550 3155
Maria Hugosson Bygge är pressansvarig vid FOI.

  • Presskontakt
  • Kommunikatör
  • alpjbeportfl.hynagnjeroj.btrerlhnagdtsuv@fezoiis.sntezv
  • 0708 586 657
  • 08 555 032 19
Albert Hager Bernats är kommunikatör på FOI.

Om FOI - Totalförsvarets forskningsinstitut

FOI forskar för en säkrare värld

FOI är ett av Europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är forskning, teknikutveckling och studier.

FOI är Sveriges största forskningsinstitut med cirka 1000 anställda varav 850 är forskare. Omsättningen 2012 var 1,1 miljarder kronor och den uppdragsfinansierade andelen var 83%.

Adress

  • FOI - Totalförsvarets forskningsinstitut
  • Gullfossgatan 6
  • 164 90 Kista
  • Vår hemsida

Länkar