Den pågående energiomställningen ställer stora krav på samordning i utbyggnaden av det svenska elsystemet. För att möta den ökande efterfrågan på el krävs inte bara omfattande investeringar utan också en djupare förståelse för de processer som styr hur snabbt ny elproduktion och elnät kan komma på plats. Det visar en studie som IVL och Profu utfört inom Energiforsks program Nepp.
Återanvändning är en hörnsten i EU:s arbete för cirkulär ekonomi och avfallsförebyggande, men att mäta effekten av olika åtgärder är en utmaning visar en ny rapport. Fortfarande saknas det starkare regleringar och ekonomiska verktyg för att genomföra en effektiv avfallspolitik.
I ett nytt projekt finansierat av Afa Försäkring ska forskare vid IVL kartlägga kemiska arbetsmiljörisker i blomster- och trädgårdshandeln. Studier visar att många florister och trädgårdsarbetare har problem med allergier och eksem, och att det trots omfattande lagstiftning fortfarande saknas kunskap om vilka kemiska ämnen de utsätts för i arbetsmiljön.
Minskad PFAS-belastning från land till hav och minskad miljöpåverkan genom giftfria bottenfärger, renare bränslen och elektrifiering. Det står i fokus för två nya projekt som nu beviljas finansiering genom Formas utlysning ”Blå transformation – kust och hav”.
Elektrifieringen av transportsektorn går för långsamt för att nå klimatmålen. Nu startar IVL Svenska Miljöinstitutet ett nytt forskningsprojekt som ska ta fram kunskap om hur nollutsläppszoner för lastbilar kan användas för att påskynda omställningen.
I takt med att den väderberoende elproduktionen ökar blir behovet av flexibilitet i elsystemet allt större. Här kan fjärrvärmen spela en viktig roll. En ny handbok från IVL Svenska Miljöinstitutet ska göra det enklare för fjärrvärmebolag att delta i balansmarknaderna för el.
Vilken effekt har träd, parker och byggnader på luften vi andas och temperaturen i staden? I samband med Vetenskapsfestivalen i Göteborg visar forskare upp ett nytt digitalt verktyg som gör det möjligt att utforska hur olika val i stadsplaneringen påverkar stadsmiljön.
Hur kan forskning om kemikalier bidra till den gröna omställningen och vad krävs för att utveckla material och processer som är hållbara från början? Den 22 april samlas forskare inom Mistra SafeChem för att diskutera frågorna.
När diken pluggas igen och vatten återvänder till tidigare torrlagda marker börjar landskapet förändras. Växter som vitmossa kan komma tillbaka och nya livsmiljöer skapas för växter och djur. Men hur går det egentligen att avgöra om en restaurerad våtmark håller på att återhämta sig?
EU-kommissionen föreslår att mjuka upp förbudet mot nyförsäljning av fossildrivna bilar från och med 2035. I ett remissvar skriver IVL att det riskerar att bromsa elektrifieringen, men att det även leder till osäkerhet på marknaden och kan öppna för uppluckring av fler krav på området.
När grodor, paddor och salamandrar samlas i dammar och vattenmiljöer för att leka är det inte bara ett tydligt vårtecken. Det är också den tid på året då det är som lättast att ta reda på vilka arter som finns i ett område. Med hjälp av miljö-DNA analyserar forskare vid IVL vattenprover för att minska osäkerheten och stärka kunskapen om biologisk mångfald i våra vatten.
Hur låter en daggmask? Ett nytt svenskt innovationsprojekt ska undersöka om jordhälsa i åkermark kan mätas genom att lyssna på markens biologiska liv. Genom akustiska sensorer vill forskare och lantbrukare synliggöra det som idag är svårt att mäta – aktiviteten i jorden.
