Humle på återtåg i Skåne – nu behövs intresse från de lokala bryggerierna

HUMLENS DAG 24 augusti

Lokalt odlad humle är en bristvara, men också en råvara som ölproducenter lägger stor vikt vid. En gång i tiden ansågs den så viktig att kungen tvingade alla bönder att odla humle för att säkra den inhemska produktionen av öl. Efter 1800-talet försvann humlen nästan helt i Sverige, men nu satsar flera odlare runt om i Skåne och hoppas kunna tända intresset hos de lokala bryggarna.

Måndagen 20 augusti höll Smaka på Skåne och Skånes Dryckesproducenter i en temadag om humle på Korngården i Kornheddinge. Odlare, bryggerier och studenter från den nystartade utbildningen för bryggare i Kristianstad mötte humleexperten och växtgenetikern Else Marie Strese och blev guidade genom odlingen av Korngårdens ägare Bengt Jönsson och David Öman.

Bengt Jönsson på Korngården. Foto: Anna Lind Lewin.

Hembryggning skapade sug efter humle
– Vi började odla humle för att mina söner bryggde egen öl, berättar Bengt. När det hela utvecklades ville jag odla på riktigt och ekologiskt kändes som det rätta. Vi har satsat på ett tyskt system som gör att humlen kan växa och klättra på rätt sätt. Nu håller vi på att lära oss hur vi ska bekämpa spinnkvalster och löss med ekologiskt godkända metoder som nässelvatten och vassle och hur vi genom skalbaggsåsar, klöver och ängsblommor gynnar rovinsekter som håller dem borta.

Växtgenetiker Else Marie Strese, ledande i att samla in äldre humlesorter i Sverige. Foto: Anna Lind Lewin.

Gamla fynd kan bli framtidens unika smaksättare
Biologen och växtgenetikern Else-Marie Strese har under sin tid som intendent och forskare på Nordiska museet samt projektledare inom det nationella programmet för odlad mångfald varit en drivande kraft i att leta upp och samla in gamla humleplantor runt om i landet.
– Humle är en kulturväxt som kan bli flera hundra år gammal och vi fann exemplar på platser där man historiskt haft humlegårdar. De växtklonerna har vi sedan undersökt, namngett och testat att brygga med. Det är sorter som fått lång tid att anpassa sig till det svenska klimatet och passar att odla här. Det gäller ju att odla en sort som kan hinna gå i blom och få mogna kottar innan den fuktiga hösten.
Else Marie menar att det nu skulle behövas mer forskning och sensoriska tester kring de olika sorterna och deras odlings- och smakegenskaper, och även viss förädling av de historiska sorterna.
Idag är svensk bryggerinäring helt beroende av importerad humle.

Fler odlare kan skapa marknad för inhemsk humle
Janssen och Anne-Lie Herr från Herrgårdens Humle från Norra Mellby har provat att odla tolv olika sorter och nu satsar de på tre utvalda.
– I år är vårt bästa år, vi expanderar och det blir den största skörden hittills. Vi kan verkligen erbjuda humle av samma kvalitet som den importerade – faktiskt bättre – för av oss lokala odlare kan de köpa humlen direkt efter skörd. Vi har hittills fått mer intresse från bryggare utanför Skåne, och det är lite synd för vi kan erbjuda dem superlokala råvaror. Vår humle är ju helt ekologisk och färskare än något annat de kan få tag på, menar Janssen.
– Vi som är pionjärer inom humleodlingen behöver arbeta tillsammans för att visa bryggarna vad vi kan erbjuda, menar Janssen.

Bengt Jönsson på Korngården uppskattar att få besök av andra odlare och att dela erfarenheter.
– Vi vill ju att det ska blir fler odlare i Sverige, det är det enda sättet att driva fram en marknad för svensk humle. Än så länge är det ingen stor efterfrågan från bryggerierna, men jag hoppas att det ökar. Just nu använder vi mycket av humlen i vårt eget bryggeri, berättar han.

Intresset för lokala råvaror finns bland de unga bryggarna. Elise Schrewelius är en av 28 elever som just börjat på bryggarutbildningen.
– Det är spännande att undersöka hur lokala råvaror kan ge öl med terroir.
Det känns som att tiden är mogen för det nu, säger hon.

--------------------------------------

HUMLENS DAG
Bartolomeusdagen 24 augusti markerade förr starten för humleskörden i Sverige.
Forskare vid Julita gård i Sörmland rekommenderar att humlekotten skördas då den är ljust limegrön och lupulinkörtlarna blivit citrongula. Doften ska vara starkt aromatisk men inte lukta gräs.
Vid skörd plockas de kottliknande honblommorna från revan.

Korngården har öppet Hus under Humlens Dag:
https://www.facebook.com/events/404711336722224/

--------------------------------------

FAKTA OM HUMLE
Humulus lupulus

Humlens honblommor används sedan medeltiden i ölbryggning. Att humlen haft så stor betydelse genom historien beror på dess förmåga att konservera och genom det varit viktig för vår livsmedelsförsörjning.

Humle är vår enda kulturväxt som har varit lagstadgad och därmed strängt kontrollerad. Under 1600- och 1700-talen nådde humleodlingen i Sverige sin höjdpunkt och då fanns i landet miljontals humlestörar. Än idag kan man finna humleplantor på sedan länge övergivna humlegårdar.

Humlens syra har en svag antibiotisk effekt vilket hjälper jästen att utvecklas och fermentera vörten till ett gott öl. Humlekottarna innehåller ett gult frömjöl, lupulin, som genom sin alfasyra ger ölet beska och vars eteriska oljor ger aromen.

Lupulin innehåller både bittergivande ämnen som t ex alfasyra och eteriska oljor. Alfasyra ger beska, oljorna ger aromen.

Idag odlas ett femtiotal svenska humlesorter på Julita gård i Södermanland som en del av Programmet för odlad mångfald, POM.

--------------------------------------

Smaka på Skåne och Pilot Dryck anordnar temadagar om skånsk öl och skånska råvaror
Temadagen om humle arrangerades av Smaka på Skåne och Skånes Dryckesproducenter inom ramen för Pilot Dryck.

4 september temadag om marknadsföring av hantverksbryggerier på Folk Mat och Möten i Malmö
15 september temadag om råvaror och bryggning av öl på Kristianstad museum,
12 november temadag om malt

Se vidare på Smaka på Skånes facebook: https://www.facebook.com/smakapaskane

Pilot Dryck är ett projekt inom Livsmedelsakademin och Smaka på Skåne
som finansieras via Landbygdsprogrammet och drivs i samarbete med föreningen
Skånes Dryckesproducenter, SLU Open Labs Food och Regional Matkultur Skåne.

Kocken Titti Qvarnström och bryggaren Jakob Thomsgård är engagerade rådgivare,
projektledare är Anna Lind Lewin: anna.lindlewin@livsmedelakademin.se
Verksamhetsledare är Jannie Vestergaard, jannie.vestergaard@livsmedelsakademin.se
www.smakapaskane.se

-------------------------------------

Else Marie Strese är växtgenetiker, biolog och agrarhistoriker. Hon har arbetat som intendent på Julita gård och Nordiska museet där hon ansvarat för kulturväxter som humle, sparris och rabarber.

Hon är även författare till boken Humle det gröna guldet.

Korngården i Kornheddinge utanför Staffanstorp odlar idag ekologisk humle av sorten Magnum och Saphir och kommer framöver även att kunna erbjuda flera svenska humlesorter. Man driver även Kornheddinge Bryggerikompani som brygger öl på den egna humlen.

Herrgårdens humle
Odlar humle sedan 2014 i Norra Mellby i mitten av Skåne. Odlar ekologisk Chinook, Cascade och Comet.

--------------------------------------

Det gröna guldets återkomst – svensk humleproduktion till en växande bryggerinäring, SLU
https://stud.epsilon.slu.se/8926/1/larsson_s_160519.pdf

Sensorisk analys svenskodlad humle, Högskolan i Kristianstad
http://www.livsmedelsakademin.se/sites/default/files/attached-files/ladda_ner_examensarbete.pdf