Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Rävens dvärgbandmask ovanlig men smitthärdar finns

Rävens dvärgbandmask, som har gnagare som mellanvärdar, anses ha mycket begränsad förekomst i Sverige och har hittills bara hittats i fem områden. Här om året hittades parasiten för första gången i svenska gnagare, och nu visar SLU-forskare att det finns lokaler där ”bakgrundssmittan” är ganska hög. På den plats där de hittade merparten av de smittade vattensorkarna fanns parasiten i drygt 20 procent av den rävspillning som hade samlats in.

– I ett land där rävens dvärgbandmask har väldigt begränsad utbredning är det svårt, men viktigt, att hitta de platser där förekomsten ändå kan vara jämförelsevis hög. Genom vår forskning har vi nu har en strategi för hur detta arbete bör bedrivas, säger Andrea Miller, doktorand vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).

När rävens dvärgbandmask hittades för första gången i en svensk räv 2011 inledde Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) en riksomfattande övervakning av parasitförekomsten hos rävar. Av 2985 rävar som sköts under 2011 var endast tre positiva, från platser i närheten av Borlänge, Katrineholm respektive Uddevalla. Parasitens utbredning i landet har utifrån detta bedömts som mycket låg.

För att ta reda på vilken betydelse olika gnagararter har i parasitens livscykel påbörjades 2013 fältstudier i fyra områden, inom EU-projektet EMIRO som har koordinerats av professor Johan Höglund, SLU. En viktig upptäckt är att parasiten finns i de två av studieområdena där den inte var känd sedan tidigare, i närheten av Vetlanda/Växjö och Gnesta/Nyköping.

Resultaten från gnagarinventeringen, som gjordes i samarbete med viltforskaren Gert Olsson vid SLU:s fortlöpande miljöövervakning, har redovisats tidigare. I korthet visade de att parasiten hittades i vattensork (åtta av 439 dissekerade) och åkersork (en av 187), men inte hos andra undersökta smågnagare.

Nu har forskarna dessutom analyserat klart parasitförekomsten i de rävspillningsprover som samtidigt samlades in i undersökningsområdena – ett mått på ”bakgrundssmittan”. Rävens dvärgbandmask hittades i knappt sex procent av proverna. Störst var andelen i ett avgränsat område utanför Gnesta/Nyköping, där parasiten fanns i drygt 20 procent av proverna. Det intressanta är att sex av de nio smittade gnagarna fångades på exakt samma fält.

Vid insamlingen av gnagare och rävspillning fokuserade forskarna på miljöer där det fanns både räv och troliga mellanvärdar, och i alla de fyra regioner som ingick i studien fann de platser där de lyckades påvisa parasitförekomst. Forskarna påpekar att andelen smittade avföringsprover på en plats inte är ett exakt mått på parasitens förekomst hos räv, eftersom flera av proverna kan komma från samma individ.

– Det vore intressant att använda vår provtagningsmetod för att identifiera ytterligare infektionsområden, exempelvis i norra Sverige och i anknytning till tätorter, säger Johan Höglund. Det viktigaste är dock att vi visat att det finns ”öar” i landskapet där parasitförekomsten hos rävar och gnagare är mycket högre än det genomsnitt som anges i den nationella övervakningen.

Kontaktperson:

Johan Höglund, professor

Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Sektionen för parasitologi

Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap

018-67 23 71, 070-257 41 56, johan.hoglund@slu.se

Fakta om rävens dvärgbandmask

Rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis) finns i huvudsak hos vilda djur. Parasiten har värdväxling mellan hunddjur, där de vuxna maskarna påträffas, och olika gnagare, som bär på larverna. I Europa sker värdväxlingen främst mellan rödräven och vissa sorkar som är parasitens mellanvärd. Även människor kan infekteras genom intag av parasitens ägg. Då skapas en cystliknande struktur bland annat i levern som växer likt en cancer. Utan behandling har infektionen hög dödlighet hos människa. Ändå är den sällsynt och den senaste tidens forskning tyder på att människor med starkt immunsvar undgår infektion.

Information från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)

http://www.sva.se/djurhalsa/zoonoser/ravens-dvargbandmask

Tidigare pressmeddelanden från SLU

Rävens dvärgbandmask nu även hittad i Småland

http://www.mynewsdesk.com/se/sveriges_lantbruksuniversitet__slu/pressreleases/raevens-dvaergbandmask-nu-aeven-hittad-i-smaaland-1049860

Rävens dvärgbandmask hittad hos vattensork i nytt område

http://www.mynewsdesk.com/se/sveriges_lantbruksuniversitet__slu/pressreleases/raevens-dvaergbandmask-hittad-hos-vattensork-i-nytt-omraade-962151

Ämnen

Kategorier

Regioner


SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Kontakter

Erika Troeng

Erika Troeng

Presskontakt Presschef 018-67 26 08
David Stephansson

David Stephansson

Presskontakt Presskontakt Forskningsinformation 018-67 14 92
Hanna Bäckström

Hanna Bäckström

Presskontakt Enhetschef 018-673501

Janne Nordlund Othén

Presskontakt presskontakt EPOK +46-72 702 9288
Anna-Karin Johnson

Anna-Karin Johnson

Presskontakt Kommunikatör SLU Meny, Lärosätenas klimatnätverk 070-359 71 93 SLU Meny Lärosätenas klimatnätverk
Vanja Sandgren

Vanja Sandgren

Presskontakt kommunikatör, presskontakt 0702-641155
Marianne Persson

Marianne Persson

Presskontakt kommunikatör +46 730 61 65 04

Titti Olsson

Presskontakt redaktör Movium
Johan Samuelsson

Johan Samuelsson

Presskontakt Biolog/kommunikatör Presskontakt SLU Artdatabanken 070-6793409

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.