Skip to main content

Utmarksbete basen för lokal utveckling

Pressmeddelande   •   Nov 11, 2011 08:51 CET

Lokal ekonomi på landsbygden kan stärkas med hjälp av lokala traditioner. Nu startar ett EU-finansierat projekt vid Centrum för biologisk mångfald (CBM) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Uppsala universitet som utgår från en gammal lantbrukstradition för modern landsbygdsutveckling.

Nästan hela vår svenska skogsareal betades fram till för ett sekel sedan av boskap. Sådant så kallat utmarksbete var en hållbar form av landskapsbruk som i dag återstår bara på några enstaka fäbodar i Dalarna, Jämtland och Gävleborg samt på andra sidan norska gränsen. Centrum för biologisk mångfald har nu beviljats 1,2 miljoner kronor från EU-programmet Interreg för att studera hur en sådan traditionell brukarmetod kan stärka dagens naturvård och lokala ekonomi.

– Projektet ska lägga grunden för lokal näringsutveckling och långsiktigt hållbar utveckling med utmarksbete som bas. Målet är att förvalta, använda och vidareutveckla utmarkens natur- och kulturresurser på ett bättre sätt, säger projektledaren Håkan Tunón vid CBM som hoppas att nya livskraftiga lokala företag kan skapas med utmarkens värden som grund.

Såväl biologisk mångfald som en attraktiv livsmiljö kan bevaras bättre med stärkt kompetens om utmarken. Hittills har initiativ som bygger på det traditionella levnadssättet i stor utsträckning handlat om att utveckla lokala produkter, främst livsmedel. Nu är tanken att i stället synliggöra de särskilda råvaror som kan omvandlas till bland annat livsmedel i ett senare skede. Målet är att utveckla det traditionella utmarksbetet både för de biologiska och kulturella värdenas skull och för att stärka lokal ekonomi för brukaren.

______________________________

Mer information

Håkan Tunón, projektledare, CBM
018-672591, 070-3615010
Hakan.tunon@slu.se

Läs mer

Naturvård har länge handlat om att bevara och skydda naturen från exploatering. Idag satsas mer på det som kallas hållbart nyttjande, det vill säga att bruka landskapet på ett icke-förstörande sätt. I många fall kan detta skapa egen naturvårdsnytta och gå hand i hand med visionen om en levande landsbygd. Den här typen av naturvård genom hållbart företagande är en bärande idé i projektet ”Utmarksbete – ett biologiskt kulturarv som resurs för en hållbar framtid”.

EU-programmet Interreg Sverige-Norge ingår i det nya målet ”Territoriellt samarbete” som ska stärka samarbete över gränser i EU och angränsande länder. Målet bygger på det tidigare gemenskapsinitiativet Interreg. Programmet delfinansierar utmarksbetesprojektets svenska del med 1,2 miljoner kronor.

Ett interreg-projekt kräver ett nära samarbete över gränsen. Projektets norska part är forskningsinstitutet Bioforsk Midt-Norge i Stjørdal. I projektet samverkar såväl regionala myndigheter som brukarorganisationer på norska och svenska sidan om gränsen, bland annat Föreningen Sveriges Fäbodbrukare, Norsk Seterkultur, Länsstyrelsen i Jämtlands län och myndigheter i Sør- och Nord-Trøndelag.

Se även Tomas Ljung 2011: Fäbodskogen som biologiskt kulturarv. CBM:s skriftserie 49. En studie av betade skogars historiska och biologiska innehåll.

http://www.cbm.slu.se/publ/skrift/skrift49.pdf

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera