I över 25 år har certifieringsprogram och standarder för kvalitet och livsmedelssäkerhet utvecklas för livsmedelskedjans aktörer. Trenden är tydlig. Kraven i standarderna blir fler och mer detaljerade. Denna utveckling riskerar att minska kreativiteten och påverka riskhanteringen negativt hos de organisationer som fokuserar på certifieringen snarare än kvalitetsutvecklingen.
Matfusk/-bedrägeri är ett problem i hela livsmedelskedjan. Uppskattningar visar på att fusket med mat och dryck uppgår till 5-10% av den globala handeln med livsmedel. En utblick i världen visar på att matbedrägerier är ett ständigt aktuellt problem. Vilka livsmedel som det fuskats med mest förändras över tid. Genom att ta del av matfusk historiskt kan vi troligen förutsäga kommande fusk.
Den 3 mars 2021 signerade ordföranden i Europeiska kommissionen, Ursula von der Leyen, ändringsförordningen (EU) 2021/382 som ändrar (EG) 852/2004 om livsmedelshygien. Ändringen innebär bl.a. att livsmedelssäkerhetskultur införs som lag. Detta ger en tydlig signal att livsmedelssäkerhet betraktas som en mycket viktig fråga inom EU och att reella problem måste hanteras.
EFSA har just publicerat en undersökning om EU-medborgares inställning till livsmedelssäkerhet. 41 % av EU-medborgarna anser sig ha ett personligt intresse av livsmedelssäkerhet, men skillnaderna är stora mellan länder. I Cypern och Finland säger sig 65% respektive 64 % vara personligt intresserade av livsmedelssäkerhet. Italien ligger i botten med endast 17 % intresserade.
Virus är den vanligaste orsaken till matförgiftningar i västvärlden. I Sverige visar hepatit E-infektion på de högsta siffrorna någonsin under 2016 och trenderna är de samma i Europa. Det senaste decenniet har hepatit E-infektioner tiodubblats och bland smittade personer finns 28 dödsfall registrerade.
2016 var ett år i campylobacter-infektionernas tecken. Antalet smittade människor i Sverige var betydligt fler än tidigare. De senaste fem åren har antalet personer som insjuknar i campylobacter-infektion i Sverige fördubblats. Ökning av antalet infektioner i kombination med ökad antibiotikaresistens är ingen lyckad kombination.
Behoven av allergianpassad kost för barn i skola och förskola ökar. Det kräver resurser och många funderar kring hur storhushållen ska kunna möta den allt större efterfrågan. Intressant sammanhanget är att det idag bedrivs mycket forskning inom området matallergi.
Ett stort utbrott av Hepatit A pågår just nu i USA. Smittan har primärt drabbat gäster på cafékedjan Tropical Smoothie Café fram till i början av augusti 2016. I dagsläget har 89 fall rapporterats i 7 delstater. Ungefär hälften har behövt läggas in på sjukhus, men inga dödsfall har hittills rapporterats. Inkubationstiden för Hepatit A är 15 till 50 dagar, så sannolikt kommer ytterligare fall.
Under 2015 genomfördes ett kontrollprojekt inriktat på odeklarerade allergener i livsmedel. 10 % av produkterna som kontrollerades bedömdes vara felmärkta utifrån innehållet av allergena ingredienser. Så många som 3,2 % av produkterna hade en ingrediensförteckning som inte överensstämde med produktens recept. Alla aktörer i livsmedelskedjan kan och behöver göra mer för att skydda konsumenterna.
Den nya livsmedelslagstiftningen i USA, Food Safety Modernization Act (FSMA), som publicerades i september 2015 medför nya krav på de livsmedelsföretag som exporterar livsmedel till USA. Det importerande företaget i USA ska visa att de livsmedel som företaget importerar uppfyller samma krav på livsmedelssäkerhet som de inhemskt producerade livsmedlen.
Anmälningsplikt för fri-från livsmedel ser ut att försvinna när Sär-När-reglerna ändras. Livsmedelsverket har skickat ut en remiss med sina förslag på hur de befintliga nationella reglerna för livsmedel för särskilda näringsändamål, sk. Sär-När ska förändras. Förändringen sker för att anpassa reglerna till förordning (EU) nr 609/2013 (FSG-förordningen, Foods for specific groups).
Rikard Hellqvist uppdaterar mässbesökare på Food Chain Nordic i Malmö på omvärldsinformation inom matsäkerhet, matbedrägeri och vad som krävs för att lyckas med riskhantering. Enligt WHO dör årligen ca 420 000 per år och ca 600 miljoner insjuknar till följd av olika livsmedelssäkerhetsfaror. Matbedrägerier förekommer i hela livsmedelskedjan och berör ca 10% av den globala handeln.
