Vården i livets slut blir allt viktigare desto fler vi är som lever allt längre. Alla bör få vård och stöd efter behov i slutet av livet, som ges med respekt, värdighet och empati, oavsett vem man är eller var man vårdas. I sin avhandling har Anna O’Sullivan, doktorand vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, undersökt erfarenheter av vården i livets slut.
De flesta av oss tar för givet att vi själva kan fatta vardagliga beslut. Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan inte alltid det på grund av sin funktionsnedsättning, men har rätt att som andra utöva självbestämmande. I sin avhandling har Susanne Larsson granskat på vilket sätt personer med LSS-insats ges möjlighet att utöva självbestämmande inom ramen för sitt stöd.
I Sverige har vi ett starkt medborgerligt engagemang. Det studeras ofta på individnivå, men doktoranden Karin Robertsson har i sin avhandling undersökt vilka former av engagemang som ideella organisationer erbjuder och efterfrågar samt hur det har utvecklats över tid. På fredag disputerar hon vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Idag är det premiär för Ersta Sköndal Bräcke högskolas forskarpodd Kunskap i Människans tjänst. I podden får du träffa professorer och nyligen promoverade doktorander som berättar om sin forskning, men även om varför de började forska.
Finns det fördelar med eHälsa för patienter inom palliativ vård? I en nyligen publicerad artikel har detta undersökts. Studien visar bland annat att vården blir mer individanpassad, samt att tillgängligheten ökar.
Kvinnor som lever i hemlöshet dör oftare av möjliga behandlingsbara sjukdomar än kvinnor i allmänhet, även i höginkomstländer som Sverige. Nu får forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola 4,7 miljoner från Forte för att undersöka hur kvinnor som lever i hemlöshet kan få vård på samma villkor som övrig befolkning.
Vad är det som avgör vilka insatser socialtjänsten beviljar familjer med komplexa problem? I sin avhandling har doktoranden Filip Wollter undersökt vad som påverkar valet och utformningen av insatser. Han har i första hand tittat på hur socialtjänsten arbetar med barnfamiljer med komplexa problem, exempelvis där det finns både alkohol-, drog- och försörjningsproblem.
Barnahus är en trygg, barnvänlig plats dit barn och tonåringar kommer om man misstänker att de har utsatts för brott. Där kan de få kontakt med polis, socialtjänst etc. Hur kan barn som utsatts för brott få den information de behöver och har rätt till? I en ny bok har forskare undersökt dokumentation och information på barnahus. De konstaterar att det finns mycket att utveckla för barnens bästa.
Både den svenska och den japanska sjukvården håller hög kvalitet. Vilka likheter finns och hur kan vi lära av varandra inför framtida utmaningar? I ett nytt projekt planerar forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola besöka Osaka University i Japan för att studera samskapad vård i olika sammanhang.
Lars Trägårdh är en av Ersta Sköndal Bräcke högskolas forskare som brukar delta vid Almedalsveckan, som i år blev inställd på grund av Coronapandemin. I år deltar han istället i ett alternativt digitalt evenemang, DigitAlmedalen, med temat framtidens arbetsliv.
Ersta Sköndal Bräcke högskola har utsett sin första hedersdoktor – Kristina Brandänge. Kristina Brandänge var en av de som agerade och hjälpte anhöriga efter Estoniakatastrofen. Kristina promoveras vid den akademiska högtiden som är planerad till den 23 oktober 2020.
Just nu upplever många att livet har vänts upp och ned till följd av Corona-krisen. Det mest skrämmande och ofattbara händer, och människor dör eller förlorar sina kära. Men krisen innebär också att många blir sjuka, rädda och ofrivilligt ensamma. Nu inleder Ersta Sköndal Bräcke högskola samtalsserie om Corona-krisens personliga utmaningar.
Hur kan barn som drabbas av våld i nära relationer snabbt få den hjälp och det stöd barnet behöver? I forskningsprogrammet Sivin, ska barns situation studeras för att se hur skydd och stöd kan samordnas i samhället. Nu lanseras webbplatsen Sivin-Barn, där både barn och forskare kan ta del av forskningen samt vara en plattform för hjälpsökande.
För en sjuksköterska är vården av patienter arbetets själva grund. Patienterna ska vårdas för att bli friska eller åtminstone leva länge med sin sjukdom. Den slags vård som nu ges inom den svenska intensivvården sätter fokus på vårdetiken. Hur mår sjuksköterskor och kan man som sjuksköterska prioritera etiskt i den coronapandemi vi nu har.
Behovet av personal med baskunskap om äldreomsorg och funktionshinderomsorg har blivit akut med anledning av coronapandemin. Nu lanserar Socialstyrelsen ett nationellt introduktionspaket för personal inom privat och kommunal omsorgsverksamhet. Introduktionspaketet består av två delar där Ersta Sköndal Bräcke högskola tagit fram den ena delen.
Vård i hemmet blir allt vanligare vilket leder till att närstående ofta behöver hjälpa till med vården, och deras roll blir allt viktigare och avgörande. Nu går projektet Ditt behov av stöd in i nästa fas, där närstående får möjlighet att tillsammans med en sjuksköterska eller annan vårdpersonal reflektera över sina behov av stöd men också sina resurser.
Personer som lever med demens deltar sällan i vanliga forskningsprojekt. I en ny rapport har forskare därför tittat på hur de kan inkluderas på ett bra och etiskt sätt i forskning. Ingrid Hellström, professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, har deltagit i projektet inom organisationen Alzheimer Europe, som en av experterna inom demensområdet.
Ersta Sköndal Bräcke högskolas Rektor Roger Klinth har av regeringen utsetts som en av ledamöterna i ett nyinrättat nationellt vårdkompetensråd. Rådets uppgift är att långsiktigt samordna, kartlägga och verka för att effektivisera kompetensförsörjning av personal inom hälso-och sjukvården.
På fredag disputerar Megan Weber Falk vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Hon avslutar då fyra års studier där hon forskat om psykosociala åtgärder hos barn i åldern tre till 19 år, som mist en förälder i cancer. - Om någon vuxen i en familj dör så påverkas både barn och familj för resten av livet, allt blir inte bra bara för att det har gått ett år, säger Megan Weber Falk.
Synen på demokrati, mänskliga rättigheter och social rättvisa kan skilja sig åt väldigt mycket, även i länder som ligger ganska nära varandra. Varje år studeras fyra olika EU-länder samt Ryssland för att bemöta deras samhällsproblem och se olika trender i civilsamhället. I årets rapport finns Sverige med och av de fem länder som studerats bedöms Sverige ha det bästa klimatet för civilsamhället.
