I Sverige har ungefär 13 procent av papporna och tre procent av mammorna en problematisk alkoholkonsumtion. I en ny studie har forskare undersökt hur mammor som har barn med män som har problematisk alkoholkonsumtion, uppfattar sin egen och sina barns situation. Syftet har varit att få kunskap om hur deras vardag påverkas för att kunna utveckla och förbättra stödet till familjerna.
Barnahus är en trygg, barnvänlig plats dit barn och tonåringar kommer om man misstänker att de har utsatts för brott. Där kan de få kontakt med polis, socialtjänst etc. Hur kan barn som utsatts för brott få den information de behöver och har rätt till? I en ny bok har forskare undersökt dokumentation och information på barnahus. De konstaterar att det finns mycket att utveckla för barnens bästa.
Både den svenska och den japanska sjukvården håller hög kvalitet. Vilka likheter finns och hur kan vi lära av varandra inför framtida utmaningar? I ett nytt projekt planerar forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola besöka Osaka University i Japan för att studera samskapad vård i olika sammanhang.
För personer med alkoholproblem kan internetbaserad behandling vara en väg till hjälp, då många människor kan vara svåra att nå fram till, och därmed kunna få ta del av traditionell behandling som kräver besök. Det visar en nyligen publicerad artikel där forskare undersökt erfarenheter bland användare av Alkoholhjälpen.se.
Barn som lever med en förälder som har en livshotande sjukdom möter flera svåra utmaningar, och kan ha tankar och frågor genom hela förälderns sjukdomstid. I artikel 12 i FN:s barnkonvention beskrivs barns rättigheter att uttrycka sin åsikt, få den respekterad och hjälp i de processer som berör dem. I en nyligen publicerad artikel har forskare från Ersta Sköndal Bräcke högskola undersökt om detta
När Coronapandemin slog till blev behovet av personal med baskunskap om äldreomsorg och funktionshinderomsorg akut. Eva Furberg är en av många som då ville hjälp till. För att få baskunskaper anmälde hon sig till den digitala intensivkursen som Ersta Sköndal Bräcke högskola tog fram för Socialstyrelsen, och som närmare 3 000 personer har anmält sig till.
Vi är mitt i sommaren och många kommande studenter har väntat på svar om antagning till högskolor och universitet. Idag, 9 juli, har de som sökt fått veta om de kommit in på sina förstahandsval. Har du frågor om din antagning? De flesta svaren hittar du på Studentwebben.
Lars Trägårdh är en av Ersta Sköndal Bräcke högskolas forskare som brukar delta vid Almedalsveckan, som i år blev inställd på grund av Coronapandemin. I år deltar han istället i ett alternativt digitalt evenemang, DigitAlmedalen, med temat framtidens arbetsliv.
Vilka förutsättningar finns för personer med stöd på LSS-boende och daglig verksamhet att utöva den egenmakt många av oss tar för given? Doktoranden Susanne Larsson har i sin avhandling undersökt och analyserat förutsättningar för dessa personer att kunna påverka sin vardag inom ramen för egen insats. Nästa vecka håller hon sitt slutseminarium inför den kommande disputationen.
Barn i familjer där en förälder har en livshotande sjukdom, har behov av att visa sina känslor och prata med någon i familjen. I sin avhandling har Rakel Eklund utforskat barns erfarenheter av ”the Family Talk Intervention” som syftar till att främja öppen kommunikation inom familjen om sjukdomen. Nästa vecka disputerar Rakel Eklund vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Ersta Sköndal Bräcke högskola har utsett sin första hedersdoktor – Kristina Brandänge. Kristina Brandänge var en av de som agerade och hjälpte anhöriga efter Estoniakatastrofen. Kristina promoveras vid den akademiska högtiden som är planerad till den 23 oktober 2020.
För äldre personer på vård- och omsorgsboenden utgör assisterad kroppslig omvårdnad en betydande del av tillvaron i livets slut. Doktoranden Bodil Holmberg har under fyra år forskat om detta där hon sett att äldres självbestämmande om kroppen är viktigt för att den äldre personen skall känna välbefinnande och hälsa. På fredag disputerar Bodil vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Just nu upplever många att livet har vänts upp och ned till följd av Corona-krisen. Det mest skrämmande och ofattbara händer, och människor dör eller förlorar sina kära. Men krisen innebär också att många blir sjuka, rädda och ofrivilligt ensamma. Nu inleder Ersta Sköndal Bräcke högskola samtalsserie om Corona-krisens personliga utmaningar.
Hur kan barn som drabbas av våld i nära relationer snabbt få den hjälp och det stöd barnet behöver? I forskningsprogrammet Sivin, ska barns situation studeras för att se hur skydd och stöd kan samordnas i samhället. Nu lanseras webbplatsen Sivin-Barn, där både barn och forskare kan ta del av forskningen samt vara en plattform för hjälpsökande.
För en sjuksköterska är vården av patienter arbetets själva grund. Patienterna ska vårdas för att bli friska eller åtminstone leva länge med sin sjukdom. Den slags vård som nu ges inom den svenska intensivvården sätter fokus på vårdetiken. Hur mår sjuksköterskor och kan man som sjuksköterska prioritera etiskt i den coronapandemi vi nu har.
Sorg efter förlusten av ett barn anses vara intensiv och långvarig. Föräldrar som mist ett barn har därför en ökad risk att uppleva ”förlängd sorg” och utveckla psykisk ohälsa. Doktoranden Lilian Pohlkamp har under fyra år forskat om sorg hos föräldrar som mist ett barn i cancer. På fredag disputerar hon vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Frågan om livets mening är alltid aktuell, men många gånger kan frågan vara för stor för att orka reflektera över. I dessa dagar, mitt i en pandemi, kan frågan kännas mer relevant än någonsin. I en ny bok har 501 svenskar fått svara på frågor om livet och livets mening. Sex forskare bidrar med tankar och perspektiv till förståelse om varför vi söker svar.
Behovet av personal med baskunskap om äldreomsorg och funktionshinderomsorg har blivit akut med anledning av coronapandemin. Nu lanserar Socialstyrelsen ett nationellt introduktionspaket för personal inom privat och kommunal omsorgsverksamhet. Introduktionspaketet består av två delar där Ersta Sköndal Bräcke högskola tagit fram den ena delen.
Under snart fyra år har Elin Hjorth forskat om hur föräldrar till barn med den obotliga muskelsjukdomen, spinal muskelatrofi, upplever sitt barns vård och hur familjernas vardagsliv påverkas av sjukdomen. Idag håller Elin sitt slutseminarium där avhandlingsmanuset granskas inför den kommande disputationen vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Vård i hemmet blir allt vanligare vilket leder till att närstående ofta behöver hjälpa till med vården, och deras roll blir allt viktigare och avgörande. Nu går projektet Ditt behov av stöd in i nästa fas, där närstående får möjlighet att tillsammans med en sjuksköterska eller annan vårdpersonal reflektera över sina behov av stöd men också sina resurser.
