Fem nya huvudmän har utsetts på Hjärt-Lungfondens årliga medlemsmöte: Carola Lemne, vd för Praktikertjänst, Lena Gustafsson, rektor för Umeå Universitet, Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova, Anders Andersson, tidigare chefredaktör för Privata Affärer och Louise Wisemark, som driver insamling till förmån för Hjärt-Lungfonden i Lidköping.
Samhället har vunnit motsvarande minst 78 miljarder kronor i ökad hälsa, livskvalitet och arbetsförmåga tack vare de senaste årtiondenas forskningsframsteg inom strokevården. Det visar nya beräkningar som Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi har gjort på uppdrag av Hjärt-Lungfonden.
Av de som vårdades för stroke under 2011 var det 2 700 personer som inte fick vård på en särskild strokeenhet, trots att Socialstyrelsens riktlinjer ger det högsta prioritet. Det visar nya beräkningar som Hjärt-Lungfonden presenterar i dag.
Eva Lindberg, professor och lungläkare i Uppsala och Johan Assarsson, regeringens utredare av en ny patientlagstiftning samt innehavare av en rad styrelseuppdrag, har utsetts till nya ledamöter av Hjärt-Lungfondens styrelse. De ersätter Kerstin Ström och Jan-Åke Björklund.
Riksdagen har beslutat att regeringen bör se över möjligheten att lagstifta om att det ska finnas hjärtstartare i miljöer där många människor vistas, som i gallerior och på arbetsplatser. Hjärt-Lungfonden välkomnar beslutet som kan leda till att antalet döda i hjärtstopp minskar framöver.
Mer än hälften, 53 procent, av alla svenskar över 65 år vill helst att en skänkt hundralapp för att bekämpa hjärt-kärlsjukdomar går till mer forskning. De flesta tror dessutom att statens satsningar inte räcker till den nödvändiga forskningen. Det visar en ny undersökning som Hjärt-Lungfonden, Sveriges största oberoende finansiär av hjärtforskning, låtit göra.
Personer med lätt förhöjning av proteinet troponin i blodet löper en ökad risk att få hjärtinfarkt. Det visar ny svensk forskning som får stöd av Hjärt-Lungfonden. I framtiden kommer troponin att kunna användas för att bedöma hjärtinfarktrisken hos personer utan hjärtsymtom och bidra till bättre förebyggande behandling.
Antalet personer som dör i akut hjärtinfarkt har minskat med mer än en tredjedel, 36 procent, under den senaste tioårsperioden. Det visar en ny sammanställning från Hjärt-Lungfonden. Men fortfarande är hjärtinfarkt den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige.
Nu startar Hjärt-Lungfonden och professor Markus Maeurer ett forskningsprojekt i Sydafrika. Syftet med forskningen är att kunna behandla multiresistent tbc med hjälp av kroppens eget immunförsvar. Med hjälp av patientens egen benmärg, så kallade mesenkymala stromaceller, kan immunförsvaret begränsa spridningen av tbc.
Allt fler svenskar blir medvetna om att hjärtsjukdom är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor. Nästan hälften, 46 procent, tror att hjärtsjukdom är den vanligaste dödsorsaken, enligt en ny Sifoundersökning som genomförts på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. Fortfarande tror dock mer än hälften att någon annan dödsorsak är vanligast.
Kunskapen om kvinnors hjärtsjukdomar är bristfällig och kvinnorna själva tar inte sina symptom på allvar. Det menar fyra kvinnliga förebilder som tillsammans med Hjärt-Lungfonden ställer krav på mer forskning om kvinnors hjärtsjukdom i en debattartikel på Aftonbladet.se i dag.
Nästan hälften av alla svenska kvinnor, 47 procent, idrottar inte.* Det visar en ny europeisk undersökning som Hjärt-Lungfonden och Svenska Fotbollförbundet, i samarbete med World Heart Federation och UEFA Women’s EURO Championships, presenterar inför internationella kvinnodagen och som är en del av en kampanj inför fotbolls-EM.
