Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Pandemieffekten avtar – färre sökande men intresset stort

    Alla svenska lärosäten minskar i antal sökande till högre studier jämfört med förra året. Pandemin avtar och arbetsmarknaden ser bättre ut än på länge. Även om Högskolan Kristianstad minskar totalt sett är intresset fortfarande stort för program där det råder stort behov i samhället; utbildningar som leder till jobb inom skola, vård och IT.

  • Muterat björndjur ger forskare hopp om ny proteinkälla

    En forskargrupp har funnit ett exceptionellt stort björndjur i vassen i Vattenriket. Förhoppningen är nu att finna fler stora exemplar och utröna varför de kunnat bli så stora, vilket är möjligt tack vare de 100 miljoner forskningsprojektet Sjöodjur i Vattenriket fick av Formas för tre år sedan. Kanske kan björndjur även bli en pusselbit i framtidens matförsörjning och proteinbehov.

  • Vart femte hushåll saknar ekonomisk buffert

    Noll kronor på sparkontot – det är vardag för många svenska hushåll. Martin Abrahamson, universitetslektor i företagsekonomi vid Högskolan Kristianstad, leder ett samverkansprojekt om dessa nollsparare, och om bankernas möjligheter att hjälpa dem.

  • Ikeas exponering i Ryssland och Belarus

    Ikea har stängt sina varuhus i Ryssland. Hur påverkar det Ikea, och hur påverkar det oss. Jens Hultman, professor i företagsekonomi vid Högskolan Kristianstad, har forskat om bland annat Ikeas inköpsorganisation. Här är en kort inblick i Ikeas struktur och hur dess leverantörskedjor fungerar.

  • Bättre samverkan kan gynna de äldre

    Samverkan har blivit ett honnörsord inom den akademiska världen. Men parterna i samverkansprojekt vittnar ofta om fallgropar längs vägen. I sin avhandling visar Christine Etzerodt Laustsen hur klyftan mellan teori och praktik kan överbryggas.

  • Framtidens ingenjörer tävlar med självkörande bilar

    Självkörande bilar är framtiden och framtidens ingenjörer ska nu tävla med just självkörande bilar. Månader av mekande, trimmande och programmering ställs på sin spets när studenter gör upp i Högskolan Kristianstads robotrace om vem som har byggt bästa bilen och flaggas först i mål. Priser även till publiken för de som tippar rätt segrare.

  • Sockertång och havssallat – två alger för svenska köket

    Två masterstudenter har studerat alger i sina examensarbeten, Elna ur ett konsumentperspektiv och Marcus ur ett sensoriskt perspektiv. Båda arbetena är gjorda inom ramen för ett Chalmers-lett projekt som heter CirkAlg. Vad tycker egentligen svenska konsumenter om alger och hur påverkas algerna när vi tillagar dem? Här får du veta lite mer om sockertång och havssallat.

  • Nytt landmärke på högskolan avtäcks på öppet hus

    Torsdag 17 mars är inte bara Irlands gröna nationaldag till minne av deras skyddshelgon Saint Patrick. Det är också Högskolan Kristianstads gröna dag för öppet hus, med guidade turer, minimässa och möjlighet att ”låna en student”. Dagen till ära får högskolan även ett nytt landmärke, som kanske blir det mest fotade i hela staden.

  • NATU ger naturvetenskapen en viktig plats i förskolan

    Blivande förskollärare blandar sällan in naturvetenskapen i sina examensarbeten. Detta får konsekvenser för samhället då Sverige går miste om en mängd naturvetare på den framtida arbetsmarknaden. Forskare på Högskolan Kristianstad vill få rätsida på problemet. I samverkansprojektet NATU uppmuntras nu både förskollärarstudenter och lärarlag att ta ett brett grepp om naturvetenskapen i förskolan.

  • Hon hoppas på ett mer åldersvänligt samhälle

    Äldre människor har röster som vi bör lyssna på. Ett sätt är att ta vara på de samtal som förs under de preventiva hembesöken, menar Anna Nivestam som doktorerar inom inom medicinsk vetenskap och gerontologi. I sin avhandling har hon hämtat inspiration från Agnes, en förebild och ”superwoman” under barndomsåren.

  • Skräpfisk åter delikatess och räddar samtidigt miljön

    Braxenburgare i stället för biogas! Det ska bli verklighet om fiskare, forskare och matexperter får som de vill med projektet Dags för brax. Den forna delikatessfisken braxen betraktas i dag som skräpfisk och vållar dessutom problem i våra insjöar. Med projektet och en specialgjord kokbok har nu braxen börjat sin bana mot tallriken.

  • Revitaliseringen av samiska språken har misslyckats

    För tjugotvå år sedan erkändes samiska som nationellt minoritetsspråk i Sverige. Nu visar en studie att framtidsutsikterna för en språklig revitalisering är mörka. Språkforskaren Yair Sapir menar att man bland annat måste satsa mer på mellangenerationen för att revitalisera språken.

Visa mer