Gå direkt till innehåll

Ämnen: Natur-, miljövård

  • Inspiration till streetfood: taco med pankofriterad braxen, ärtguacamole, syrad rödkål, äpple och friterad schalottenlök.

    Skräpfisk åter delikatess och räddar samtidigt miljön

    Braxenburgare i stället för biogas! Det ska bli verklighet om fiskare, forskare och matexperter får som de vill med projektet Dags för brax. Den forna delikatessfisken braxen betraktas i dag som skräpfisk och vållar dessutom problem i våra insjöar. Med projektet och en specialgjord kokbok har nu braxen börjat sin bana mot tallriken.

  • Stenmård, Martes fiona. Foto: M. Zlinko – Vlastní dílo, CC BY-SA 3.0

    Nya rön och fynd: det nya kabelätande däggdjuret är etablerat

    I två studier från Högskolan Kristianstad har studenter kartlagt den, för Sverige, nya främmande stenmården som har påträffats i nordöstra Skåne. Utifrån DNA-analyser kan arten nu anses vara etablerad och två nya fynd har också gjorts i Bromöllatrakten. Studierna visar också att stenmården vågar sig närmare bebyggelse än den svenska skogsmården.

  • Ekeby avloppsreningsverk. Foto: Pardis Pirzadeh/Länsstyrelsen Skåne

    Ny skånsk modell visar var rening av läkemedelsrester är mest akut

    Vattenanalyser vid sju reningsverk i Skåne visar på betydande utsläpp av läkemedel. Vid ytterligare tio reningsverk finns risk för att halterna överskrider säkra nivåer. Detta visar en omfattande studie som har gjorts av forskare vid Högskolan Kristianstad tillsammans med Länsstyrelsen Skåne och Region Skåne.

  • Silvertärnan tillhör en av våra mest eleganta fåglar och forskare kartlägger nu deras flyttmönster. Se mer i SVT-dokumentären Tärnsommar på onsdag.

    Världens mest beresta fågel visar vägen till Antarktis i SVT

    De flyger drygt ett varv runt jordklotet varje år, vissa till och med två. De flyttar mellan sommar och sommar och får på så sätt mer dagsljus än de flesta andra varelser i världen. I april–maj kommer de till den skånska skärgården och häckar. Forskare har följt deras färder över världshaven och nu visas resultatet i dokumentären Tärnsommar på SVT.

  • Hur förändrar den dramatiska ökningen av gäss och svanar våra våtmarker?

    Hur förändrar den dramatiska ökningen av gäss och svanar våra våtmarker?

    Flera arter av gäss och svanar har ökat dramatiskt i norra Europa på senare år. Detta har skapat problem för jordbrukare och väckt frågor bland forskare och våtmarksförvaltare. Hur påverkar denna ökning av andfåglar våra ekosystem? Vilka blir konsekvenserna för våtmarkerna? Nu har forskare vid Högskolan Kristianstad tilldelats närmare 5 miljoner kronor för att söka svaren på frågorna.

  • Tydingen, en sjö i nordöstra Skåne som vuxit igen kraftigt de senaste 90 åren.

    Studenter räddar en sjö från att växa igen

    ​Hur räddar man en sjö från att växa igen? Och varifrån får man resurserna för att hindra det? Det frågade sig en grupp studenter på Landskapsvetarprogrammet under delkursen Styrmedel i landskapet. Sjön som ska räddas ligger i Östra Göinge kommun och Tydinge Kallsjöns fiskevårdsområde, och det var också därifrån uppdraget kom ifrån. stödansökningar baserat på studenternas förslag.

  • De ska kartlägga hur corona påverkat Kristianstadsbornas naturvanor

    De ska kartlägga hur corona påverkat Kristianstadsbornas naturvanor

    Hur har Covid-19-pandemin påverkat invånarnas naturvanor i Kristianstad kommun? Den frågan ställer sig två landskapsvetarstudenter på Högskolan Kristianstad i sitt examensarbete och går därför ut med en enkät till alla kommunens myndiga medborgare. Nu söker de svaren som förhoppningsvis ska leda till minskad påverkan och bättre förberedelser för framtida nyttjande av naturen i kommunen.

  • Arbetsplatsen är kommunhuset vid hamnen i Landskrona. Men en stor del av jobbet går ut på att åka runt och träffa markägare och andra berörda kring Braåns och Saxåns avrinningsområde.

    I dag betraktar han naturen med helt andra ögon

    Längs krokiga vägar hamnade Robert Andersson till slut på Landskapsvetarprogrammet vid Högskolan Kristianstad. Under utbildningen fann han en ny passion, i vattenvård. Numera jobbar han för att vi ska kunna lämna över friskare åar och hav till våra barn och barnbarn.

  • Slottsträdgårdsmästare Georg Grundsten och landskapsvetarstudenten Linus Hjertkvist där blomsterängen kommer att anläggas.

    Studentens uppdrag – att skapa slottets första blomsteräng

    Under fem veckor fick han ägna sig åt sitt drömuppdrag. Att ta fram anläggnings- och skötselanvisningar till en stor blomsteräng i Krapperups slottspark. Det var under hans VFU i höstas han gav sig hän åt uppgiften och nu har den redan klubbats igenom och kommer att anläggas under året. Här berättar landskapsvetarstudenten Linus om hur hans dröm blev verklighet.

  • Klippan Nammásj med sina 823 möh mitt i väldiga Rapadalen skapar en förtrollande vy och kontrast mot Sveriges näst högsta fjällmassiv i fonden, där Sarektjåkkås stortopp reser sig hela 2 089 meter. Foto: Johanna Grönroos

    Väglösa världsarvet lär oss läsa landskapet

    Varför står bergen där de står? Varför ser naturen ut som den gör? Och hur använder vi naturen för att lära ut till andra? Bästa svaren på dessa frågor finner vi i världsarvet Laponia. Landskapet öppnar sig som en bok, redo att läsas miljoner år bakåt i tiden men också i de flyktiga moln och samiska namn som korsar vår väg. Vi lär in och ut, hänförda av vyerna i vildmarken bortom vägarnas slut.

  • Arkelstorpsviken. Foto: Päivi Slotteborn

    Bioblitz med familjefest tar tempen på Arkelstorpsviken

    Arkelstorpsviken håller på att växa igen och vattenkvaliteten är alarmerande med frekvent algblomning i det syrefattiga vattnet. Helgens bioblitz bjuder in allmänheten för att inventera flora och fauna i viken med hjälp av experter och resultaten blir en referenspunkt i strävan mot att lösa problemen i och runt viken.

  • Vatten, vatten bara vanligt vatten – Biosfär 2018

    Vatten, vatten bara vanligt vatten – Biosfär 2018

    På måndag 19 november är det dags för årets forskningskonferens Biosfär 2018. På menyn står ett brett smörgåsbord nya rön kopplade till Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Ett tiotal forskare berättar för en fullsatt hörsal. Konferensen ger också möjlighet för lärare, studenter, tjänstemän, föreningsmänniskor och naturintresserad allmänhet att mötas.

  • Utloppsrör med renat avloppsvatten till en skånsk å. Foto: Erland Björklund/Högskolan Kristianstad

    Ny rapport: Så mycket läkemedel släpper vi ut i Skåne

    Forskarna Ola Svahn och Erland Björklund från Högskolan Kristianstad har under 2017 kartlagt utsläppen av 21 läkemedel och antibiotika. Kartläggningen har gjorts i samverkan med Region Skåne och sex skånska reningsverksorganisationer geografiskt spridda över Skåne. Analysresultaten visar tydligt att stora mängder läkemedel hamnar i våra omgivande skånska vatten varje år.

  •  Ingemar Jönsson, projektledare och professor i teoretisk och evolutionär ekologi vid Högskolan Kristianstad.

    5 Mkr till samhällsnyttig forskning om ekologisk kompensation

    Naturvårdsverket ger 5 miljoner kronor till att utveckla ekologisk kompensation som styrmedel. Under tre år kommer ett projekt att ledas från Högskolan Kristianstad och i nära samarbete med två skånska kommuner och näringsliv.

  • Studenten Sanne Bergman var inbjuden för att berätta om sitt examensarbete om uttrar.

    ​Uttrarna dök upp på fullsatt biosfärkonferens

    Under måndagen hölls den årliga konferensen om biosfärforskning på Naturum, med särskild fokus på vad som sägs och skrivs om Kristianstad Vattenrike. Många ville träffas och lära sig mer om livet över och under ytan.

  • Hristina Bodin, universitetslektor i vatten- och miljöteknik vid Högskolan Kristianstad, ska forska om mikroplaster i Floridas våtmarker.

    Ny forskning ska svara på hur våtmarker hanterar mikroplaster

    Våtmarkernas kapacitet att rena ”vanliga” föroreningar är väldokumenterad sedan ett trettiotal år tillbaka. Men hur de hanterar mikroplaster är hittills helt outforskat. Nu reser en våtmarksforskare från Kristianstads våtmarker till Everglades delta i Florida för att ta reda på hur olika våtmarker hanterar mikroplaster.

  • Studenterna övernattade vid Rörsjöarna uppe på Fulufjället. Härifrån rinner också Njupån som fortsätter ner längs fjällets branter.

    ​Studenterna upplever Sverige med alla sinnen

    Från den bördiga slätten till de karga fjällvidderna. För femtonde året i rad gav sig landskapsvetarna ut på sin Sverigeresa. Syftet: Att få se med egna ögon det som man annars bara läser om.

  • En ensam nästan kaläten fjällbjörk i solnedgången över Kisuris. Frostfjärilens eller fjällbjörkmätarens larver har frossat på grenverket. Foto: Magnus Redegard

    ​På kurs mot midnattssolens vidder

    Vad har hjortron, glaciärer och dödisgropar med Högskolan Kristianstad att göra? Och varför reser studenter runt halva jorden till vår fjällhöga nord och glädjerika sköna? Alla som har satt sin fot i Laponia och upplevt landskapet med sin sagolika natur bland tvåtusenmeterstoppar och forsande jokkar vet varför. Nu vet ett gäng studenter från också varför man beger sig till midnattssolens land.

  • Grågås (Anser anser) är en andfågel inom släktgruppen gäss.

    ​Gåsprojekt får mångmiljonanslag från Naturvårdsverket

    Att antalet grågäss ökat markant konstaterar såväl fågelräknare som lantbrukare. Men hur ser gässens rörelsemönster ut? Varför väljer de att landa på vissa fält och inte andra? Nu finansierar Naturvårdsverket ett projekt, lett av forskare vid Högskolan Kristianstad, för att få svar på frågorna.

Visa mer