I boken Integration bland unga visar forskarna med ett brett faktaunderlag att integrationen går olika snabbt på olika områden. Unga med utrikesfödda föräldrar har i genomsnitt höga amibitioner och gör goda framsteg vad gäller utbildning och inkomst. Samtidigt finns stora avstånd vad gäller sociala och kulturella aspekter.
I boken Integration bland unga visar forskarna med ett brett faktaunderlag att integrationen går olika snabbt på olika områden. Unga med utrikesfödda föräldrar har i genomsnitt höga amibitioner och gör goda framsteg vad gäller utbildning och inkomst. Samtidigt finns stora avstånd vad gäller sociala och kulturella aspekter.
Populism, extremism, organiserad kriminalitet och planetens allt mer ansträngda gränser. Välkommen till fyra samtal under Almedalen 2022 om det som kan hota vår framtid - och vad vi kan göra.
Klimatdebatten har svämmat över av identitetsmarkörer som ”eko”, ”grönt”, ”smart” och ”hållbart” men hur tänker en vetenskapligt skolad filosof om hur vi ska leva när allt står på spel? Den 24 september utkommer boken Klimat och moral - nio tankar om hettan (Natur & Kultur).
Den förväntade medellivslängden sjönk med 0,69 år för män och 0,40 år för kvinnor under 2020 jämfört med 2019, visar en ny rapport som kartlägger vilken påverkan covid-19-pandemin haft på medellivslängd och dödlighet för olika åldersgrupper och regioner i Sverige.
Positiva resultat från experiment med basinkomst är ingen garanti för genomförande. Det menar ledande basinkomstforskare i den nya rapporten Basinkomstens nya våg, där de analyserar experiment som nyligen genomförts i Finland och Nederländerna.
Planerar du aktiviteter under årets politikervecka i Almedalen? Några av våra forskare kommer att befinna sig i Visby under politikerveckan och kanske är det någon av dem som skulle passa just er aktivitet. De pratar om bland annat nya teknologier, demokrati, integration, krig och lobbying.
Digitaliseringen förändrar område efter område av våra liv. I den annars så högteknologiska vården går det däremot förvånansvärt trögt - trots att IT skulle kunna föra med sig stora vinster i såväl skattepengar som hälsa i både vård och omsorg. Hur kommer det sig? I nya rapporten "Bortom IT. Om hälsa i en digital tid" beskrivs en ljusnande framtid men också de hotande molnen. Lansering 9 mars.
Våldet minskar men brottsanmälningarna ökar. Vårt samhälle är tryggare än det var för tjugo år sedan, men känner vi oss trygga? Vad ger forskare, media, brottsoffer och politiker för bild av våld och brott i Sverige idag? Välkommen till ett seminarium där aktuell forskning på området presenteras och diskuteras av personer från dessa världar.
Vad säger forskningen om vilka utmaningar samhället står inför och vad säger politikerna om hur de tänker tackla dem? På tisdag i Almedalen kommer Institutet för Framtidsstudiers vice VD Anders Ekholm fråga politiker om deras visioner. På måndagen pratar vi med forskare, politiker och arbetsmarknadens parter om hur en fungerande arbetsmarknadspolitik kan se ut.
Fattigdomen bland barnfamiljer i Sverige är historiskt låg och extremt låg i ett internationellt perspektiv. Men skillnaderna i inkomst mellan barnfamiljer har ökat kraftigt sedan 2006 och fattigdomen koncentreras allt mer till barn vars föräldrar inte förvärvsarbetar. Det konstaterar två forskare vid Institutet för Framtidsstudier i en ny rapport, där också barn själva får komma till tals.
35 miljoner kronor till forskning om segregation på arbetsplatser och grannskap, och 3,6 miljoner kronor till forskning om konsekvenser av fattigdom i Sverige – det blev Institutet för Framtidsstudier beviljade av Riksbankens Jubileumsfond igår.
De nordiska länderna är framgångsrika i att bekämpa fattigdom bland traditionella riskgrupper som äldre och barnfamiljer. Men ny forskning från Institutet för framtidsstudier visar att i de nordiska länderna är risken för fattigdom bland unga vuxna och invandrare högre än i många andra länder. Försteget i fattigdomsbekämpning i de nordiska länderna tycks inte gälla för de nya riskgrupperna.
Fattigdom och socialt utanförskap står högt upp på den politiska agendan. Den 7 december har du möjlighet att träffa redaktörerna till antologin: Det sociala utanförskapets orsaker och konsekvenser. Boken tar upp ett flertal perspektiv på frågorna, beskriver utvecklingen över tid och diskuterar möjliga åtgärder.
Nytt nr av tidskriften Framtider! Hur kan en stat ta ut skatt på bästa sätt när nationsgränsernas betydelse minskar för handel och investeringar och när arbetskraften rör sig mellan länderna? Och hur löser vi ekvationen att efterfrågan på vård och omsorg ökar medan andelen skattebetalande svenskar i produktiv ålder samtidigt minskar? Skatter är temat för Framtider 3/2010.
Pressmöte i samband med seminarium om fattigdom och marginalisering 28.5.2010 kl. 9.00 på Hanaholmen, Helsingfors. I mötet deltar bland annat Tapio Salonen, Linnéuniversitetet – Institutionen för socialt arbete, Heikki Hiilamo, Folkpensionsanstalten, och Sakari Karvonen, Institutet för hälsa och välfärd (THL). Moderator: redaktör Bengt Lindroth.
Med avstamp i Sveriges och Finlands gemensamma historia blickar vi ut mot framtiden. Fattigdom och marginalisering uppmärksammas då EU har utlyst år 2010 till det Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning och i Sverige utkom Socialstyrelsen med Social rapport i mars. Seminariet diskuterar fattigdomsutvecklingen, dess långsiktiga effekter och möjliga motåtgärder.
För tio år sedan enades EU:s stats- och regeringschefer om att fattigdomen i unionen skulle utrotas senast 2010. Nu är vi där och kan konstatera att kampen mot fattigdom ännu inte är vunnen. Tid: Onsdag den 17 mars, kl. 14.00‐16.30 Plats: Kulturhuset i Stockholm, Hörsalen plan 3
EU har utnämnt 2010 till det europeiska året för bekämpning av fattigdom – fattigdom är också temat för Framtider nr 1 2010
Författarna Marta Szebehely och Gabrielle Meagher har undersökt argument för och emot ökade privata inslag i äldreomsorgen. Rapporten diskuterar också troliga/möjliga konsekvenser av en ökad privat finansiering av äldreomsorgen. De visar att en egen finansiering av äldreomsorgen står i konflikt med en äldreomsorg baserad på behov och lika tillgång till vård och omsorg.