Gå direkt till innehåll
Orsaken till den lägre skördenivån 2018 är främst sommarens värme och torka, men också att större arealer skördats som färskpotatis och att andelen ekologiskt odlad matpotatis ökat. Foto: Pixabay
Orsaken till den lägre skördenivån 2018 är främst sommarens värme och torka, men också att större arealer skördats som färskpotatis och att andelen ekologiskt odlad matpotatis ökat. Foto: Pixabay

Pressmeddelande -

Historiskt låg skörd av matpotatis

Den svenska skörden av matpotatis beräknas till omkring 449 000 ton. Årets skörd är lägre än rekordlåga skördar redovisade i modern tid som 2006, 2007 och 2015, men också jämfört med missväxtåren 1867 och 1899.

År 1899 beräknades tillgången till “hvar person af folkmängden av potatis, rofvor, rötter och dylikt” till 180,5 kg. Potatisen användes då huvudsakligen som livsmedel, till bränning av sprit samt för att tillverka stärkelse. Över tid har konsumtionen av potatis och rotfrukter i landet minskat och har för år 2016 beräknats till cirka 70 kg per person, varav matpotatis svarar för 58 kg. 

År 1867 orsakade missväxten svält i landet, men år 1899 kunde potatis importeras i större utsträckning. 

Sommaren 2018 har varit varm och torr i hela norra Europa och till exempel Nederländerna, Storbritannien och Tyskland rapporterar om en skördeminskning med omkring 20 procent för potatis jämfört med 2017.

Värme och sommartorka ledde till lägre skörd av matpotatis
Orsaken till den lägre skördenivån 2018 är främst sommarens värme och torka, men också att större arealer skördats som färskpotatis och att andelen ekologiskt odlad matpotatis ökat. När jämförelsen görs mot föregående år bör man ta med att stora obärgade arealer sänkte hektarskörden 2017. Odlingar som har bevattnats har kunnat nå full skörde­nivå, men vattnet har inte alltid räckt till för hela odlingsarealen och alla odlare har inte haft möjlighet att vattna sina grödor. Det förekommer att potatisen lämnats obärgad eftersom det inte var lönt att ta upp skörden, då utfallet var för litet och knölarna var för små. Enskilda lantbrukare har drabbats hårt.

Totala skörden av matpotatis är 17 procent mindre än snittet för de senaste fem åren
Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 449 400 ton. Det är en minskning med 77 600 ton eller 15 procent jämfört med 2017. Jämfört med femårs­genomsnittet är det 92 000 ton (17 procent) lägre.

Arealen matpotatis, som används för beräkning av totalskördar, uppgick år 2018 på riksnivå till 16 000 hektar. Det är en minskning med 1 100 hektar eller 6 procent jämfört med föregående år och detta bidrar också till att totalskörden minskar. Minsk­ningen mätt i hektar var allra störst i Skåne och Västra Götalands län. Hektarskörden beräknas till 28 100 kilo per hektar, vilket är 9 procent lägre än 2017 års hektarskörd.

Totalskörden för stärkelsepotatisen minskade med 20 procent
Den odlade arealen potatis för stärkelse fortsatte att öka med drygt 300 hektar och uppgick till 7 800 hektar. Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Även potatis för stärkelse påverkades av sommartorkan och hektarskörden beräknas till 34 620 kilo per hektar, vilket är 20 procent lägre än 2017. Den totala skörden beräknas till 270 800 ton, vilket är 17 procent mindre än 2017. Statistiken redovisas inklusive odlingar avsedda för utsädesproduktion.

Mer information
Läs mer i det statistiska meddelandet Skörd av potatis 2018
Tidsserier med den slutliga skördestatistiken finns tillgängliga i Jordbruksverkets statistikdatabas.

Kontaktpersoner för journalister
Jordbruksverket
Ann-Marie Karlsson
036 - 15 59 33

SCB
Gunnel Wahlstedt,
010-479 62 45, 

Ämnen


Jordbruksverket är regeringens expert- och förvaltningsmyndighet inom jordbruk, fiske och landsbygdsutveckling. Vi arbetar för ett konkurrenskraftigt jordbruk, en levande landsbygd och ett hållbart samhälle.

Kontakter

Jordbruksverkets pressjour

Jordbruksverkets pressjour

Presskontakt Vi svarar alltid! Vi hjälper dig som är journalist med information om Jordbruksverket och att få kontakt med våra experter. 036-15 63 36

Om Jordbruksverket

Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbruks- och livsmedelspolitiska området och har ett samlat sektorsansvar för jordbruk och trädgård. Det innebär bland annat att vi följer, analyserar och informerar regeringen om utvecklingen inom näringarna och att vi genomför de politiska besluten inom vårt verksamhetsområde. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik är en huvuduppgift. Distriktsveterinärorganisationen ingår i Jordbruksverket.