Gå direkt till innehåll

Ämnen: Mat

  • Det behövs en gemensam satsning på samarbete i kedjans alla led för att minska den svenska vildsvinsstammen och samtidigt ta tillvara köttet.

    Bättre samverkan ska vässa vildsvinskedjan

    Förutom att vara inblandade i trafikolyckor kan vildsvinen, genom sitt sätt att söka föda, orsaka stora skador för jord- och skogsbruket. Samtidigt är vildsvinen en jaktresurs som ger ett nyttigt och hållbart viltkött. Det behövs samverkan i vildsvinskedjan från jägare till konsument för att minska vildsvinsstammen och samtidigt få ut mer vildsvinskött till konsumenterna.

  • I Sverige är Hjälmargös populär bland kockarna och har bland annat serverats på nobelmiddagar och vid kungliga bröllop. Foto: Anders Hylthén

    Hjälmargös får skyddad ursprungsbeteckning i EU

    Hjälmargös har nu fått EU:s skyddade ursprungsbeteckning. Hjälmaren kännetecknas av lågt vattendjup, hög temperatur och högt näringsinnehåll. Alla dessa faktorer är gynnsamma och ger de unika egenskaper som kännetecknar Hjälmargös. Fiskköttet har en mild nötighet och smak av kantarell. Märkningen syftar till att stärka landsbygdens ekonomi genom att bevara kunskap och produktion på platsen,

  • Vindelnrökt skinka har fått en skyddad geografisk beteckning inom EU. Foto: Mathantverkarna.

    Vindelnrökt skinka får skyddad geografisk beteckning inom EU

    Med hantverkskunnighet och med en doft av lägereld tar sig Vindelnrökt skinka hela vägen från Västerbotten till ett godkännande av EU-kommissionen i Bryssel. Vindelnrökt skinka är en helmuskelskinka som varmrökts på traditionellt sätt i över hundra år i ugnar eldade med ved från al.

  • Konsumenten ska kunna veta varifrån bären kommer och det ska vara tydligt utmärkt vid försäljningsstället. Foto: Ulf Huett Nilsson, Scandinav.

    Svenska jordgubbar snart i var mans mun

    Den svenska jordgubbssäsongen är i full gång och svenskodlade gubbar säljs nu i stora delar av landet. Alla som köper jordgubbar till midsommar och andra festligheter har rätt att veta var bären är odlade. Jordbruksverket gör därför stickprov vid olika försäljningsställen för att kontrollera att märkningen är korrekt.

  • Jordbruksverket utlyser 40 miljoner för samarbetsprojekt som främjar utvecklingen av svensk måltidsturism. Foto: Matilda Lindeblad, Scandinav.

    40 miljoner kronor för att utveckla svensk måltidsturism

    Jordbruksverket utlyser 40 miljoner för samarbetsprojekt som främjar utvecklingen av svensk måltidsturism. Måltidsturism kombinerar kärleken till mat med upptäckten av nya platser. Den är också ett sätt att bevara och främja svensk matkultur, bidra till ekonomisk tillväxt och fler arbetstillfällen på landsbygden.

  • Varje vardag serveras tre miljoner offentliga måltider i Sverige. Foto: MATtanken.

    Vilka livsmedel köper kommunerna – ny databas ger svar

    Jordbruksverket har samlat in statistik över vilka livsmedel som kommunerna köpte 2023 och nu finns data från 268 av landets kommuner inläst i SILO-databasen. Det totala varuvärdet för inköpen är 7,8 miljarder kronor och den svenska andelen livsmedel var hög inom flera områden.

  • I den svenska montern visas ett rikt smörgåsbord av mat- och dryckesupplevelser. På bilden bjuds det på älgtacos.  Foto: Bernhard Ludewig.

    Svenskproducerad mat och dryck tar plats på världens största matmässa

    19 – 28 januari pågår en av världens största mat- och jordbruksmässor, Grüne Woche i Berlin. I den svenska montern bjuds det på ett rikt smörgåsbord med mat- och dryckesupplevelser. Här finns populära älgfärsburgare, inlagd sill, hantverksöl, hampaost och knäckebröd tillverkat av tång.

  • Älgburgare från Sverige är populära bland de tyska besökarna på Grüne Woche i Berlin. Foto: Ludewig Bernhard

    Svensk tradition och innovation på matmässan Grüne Woche i Berlin 2024

    Grüne Woche i Berlin är en av världens största konsumentmässor för lantbruk, livsmedel och trädgård. Jordbruksverket samordnar Sveriges deltagande på mässan med målet att stärka svensk livsmedelsexport och Sverige som måltidsdestination. 2024 deltar flera spännande svenska matföretag och visar upp allt från svenskt hantverksöl, sill och chili till produkter av sockertång och mungbönor.

  • Vit färsksaltad Östgötagurka är en östgötsk specialitet som nu har fått en skyddad geografisk beteckning inom EU. Foto: Kinda Gurka.

    Vit färsksaltad Östgötagurka får skyddad geografisk beteckning

    Vit färsksaltad Östgötagurka har nu fått skyddad geografisk beteckning inom EU. Odlingen av den vita gurkan har en lång tradition i Östergötland och vit färsksaltad Östgötagurka är självklar på det dukade bordet på midsommar, jul och påsk.

  • Vi hoppas att insatsen ska bidra till att utveckla småskaliga företag inom mathantverk, livsmedel och måltidsturism. Foto: Scandinav.

    Två upphandlingar för hållbart företagande och kunskapsspridning

    Jordbruksverket har öppnat två upphandlingar för tjänster om hållbart företagande och kunskapsspridning. Uppdragen handlar om att utveckla metoder för kunskapsöverföring samt kartläggning av befintliga studier soch goda exempel om hållbar lönsamhet.

  • Allåkerbäret påminner utseendemässigt om hallon med flera små stenfrukter sammanfogade till ett bär. Bären är röda eller mörkt vinröda och säljs till sylttillverkare, delikatessaffärer och restauranger.  Foto: Anna Landberg.

    Allåkerbär från Norrland – första svenska bäret att skyddas av EU

    Allåkerbär från Norrland har fått skyddad ursprungsbeteckning. Bäret, som anses vara en norrländsk specialitet, kan nu märkas med skyddad EU-beteckning. Allåkerbär är en korsning mellan nordiskt åkerbär och åkerbär från Alaska. Bären används främst i sylt och dryck.

  • Under våren och försommaren var vädret ogynnsamt för grödor i stora delar av landet. Kyla och nattfrost följdes av värme och torka till slutet av juni. Lokala och rikliga skurar under juli har lett till grönskott i spannmål. Foto: Fredrik Jerlström

    Stöd med anledning av torkan bör riktas till unga jordbrukare

    Trots en viss återhämtning efter midsommar kommer många jordbruksföretag att drabbas ekonomiskt av årets ogynnsamma väder. Den 13 juli fick Jordbruksverket i uppdrag att föreslå hur ett ekonomiskt stöd till jordbruksföretag som drabbats kan utformas. Efter diskussioner med lantbruksnäringen och länsstyrelsen lämnar vi nu två förslag till regeringen.

  • Kullings kalvdans har tilldelats en skyddad geografisk beteckning inom EU. Foto: Anders Egle

    Kullings kalvdans får skyddad geografisk beteckning inom EU

    I södra Västergötland produceras Kullings kalvdans – en traditionell söt efterrätt som är mathantverksmässigt tillagad av råmjölk från ko. Nu läggs Kullings kalvdans in i listan över svenska produkter som har tilldelats en skyddad geografisk beteckning inom EU.

  • Surströmming produceras längs hela norrlandskusten i ett tätt samarbete med småskaligt kustnära fiske. Kraven på råvaran är mycket specifika. Foto: Mathias Darmell/Mostphotos

    Möjligheter att lösa råvarubristen för surströmming undersöks

    Under de senaste åren har surströmmingsindustrin haft mycket svårt att få tag på strömming. Surströmmingsindustrin fick under förra året endast mellan tio och 20 procent av råvarubehovet tillgodosett. Nu har Jordbruksverket i samarbete med företrädare för fiske- och surströmmingsindustrin tagit fram en färdplan för att försöka hitta lösningar på råvarubristen.

  • Hur mer av djuren ska kunna användas till mat är i fokus på det möte som Jordbruksverket arrangerar den 22 mars. På bilden glödbakade gulbetor dressade i fläskfett med puffad fläsksvål. Foto: John Persson, köksmästare

    Hur kan fler djur och mer av djuren bli mat?

    Den 22 mars samlar Jordbruksverket organisationer, företag, forskare och myndigheter för att diskutera hur förlusterna ska minska på gårdar och slakterier. Det handlar om hur fler av de grisar och nötkreatur som föds upp kan gå till slakt och hur mer av djuren sedan kan användas till mat.

  • En konsumentundersökning visar att merparten av konsumenterna kan tänka sig att köpa potatis, frukt och grönsaker med mindre skönhetsfel, avvikande skal och form. Foto: Marie Olsson.

    Så mycket potatis, morötter, jordgubbar och vete blir inte mat

    Fyra nya rapporter från Jordbruksverket visar att betydande mängder potatis, morötter, jordgubbar och kvarnvete inte blir mat. När mycket arbete och resurser har lagts på att grödorna ska bli livsmedel är det både en miljömässig och ekonomisk förlust när det inte blir så.

  • Juice, nektar och must, både koncentrat och drickfärdig, ska gå att panta från 1 januari 2023. Foto: Pixabay.

    Fler dryckesförpackningar ska gå att panta

    Idag finns krav på att alla konsumtionsfärdiga drycker i plastflaska eller metallburk ska gå att panta för att få säljas i Sverige. Vid årsskiftet kommer nya regler som säger att alla drycker ska omfattas av kravet, alltså inte bara konsumtionsfärdiga drycker. Syftet med ändringen är att fler förpackningar ska gå att panta

Visa mer