Gå direkt till innehåll
2025-03 19: Om ett hållbarare livsmedelssystem och bättre användning av råvaruresurser – Internationell konferens på Chalmers

Pressmeddelande -

2025-03 19: Om ett hållbarare livsmedelssystem och bättre användning av råvaruresurser – Internationell konferens på Chalmers

Det finns idag en växande efterfrågan på hållbart producerad mat och ett stort behov av förbättrad hållbarhet i livsmedelssystemet. Samtidigt är dagens livsmedelssystem ineffektivt när det gäller användning av råvaror; ibland förloras över 70 procent av vikten under värdekedjan. Ett exempel där förlusterna är stora är fiskfilétillverkning. Restflödena utgör här drygt halva fiskens vikt och de innehåller ofta mer än 50 procent fiskkött. Trots detta går de främst till fodertillverkning, något man på Chalmers tekniska högskola under många år arbetat för att ändra på.

För sin forskning om en teknologi som kan separera funktionella proteiner, högvärdig fiskolja och marint kollagen ur olika restflöden från fisk tilldelades professor Ingrid Undeland och docent Mehdi Abdollahi, Avdelningen för livsmedelsvetenskap vid Chalmers tekniska högskola, Bertebospriset 2024 (400 000 kronor). Den nya teknologin minskar svinnet i sjömatskedjan och lägger samtidigt grund för såväl nya sjömatsprodukter som nya hälsobefrämjande ingredienser.

Det som idag blir restflöden innehåller ofta stora mängder av såväl viktiga näringsämnen som fina smakämnen, säger Ingrid Undeland, ledare för den marina forskningsgruppen vid Avdelningen för Livsmedelsvetenskap på Chalmers. Även om detta så sakteliga börjat uppmärksammas, och ett antal lyckade exempel på svinn-smarta produkter finns ute på marknaden, så går utvecklingen onödigt långsamt.

Den långsamma utvecklingen kan bero på att dagens konsumenter är ovana vid annorlunda delar av livsmedelsråvarorna. I Sverige har man till exempel under de senaste årtiondena blivit mer och mer fokuserad på att konsumera främst renskurna filéer, vilket skapar mycket stora restflöden, inte minst på fisksidan. Här finns ett extra stort värde att hämta ut med tanke på fiskköttets högkvalitativa proteiner, värdefulla marina omega-3-fettsyror och viktiga mikronäringsämnen.

Detta är ett komplext system som kräver innovativa teknologier för att överbrygga, säger Mehdi Abdollahi, som idag leder en forskargrupp med fokus på växtbaserade livsmedel och dess restflöden vid Chalmers avdelning för Livsmedelsvetenskap. Det är också viktigt för industrin att lära sig navigera bland alla viktiga regelverk som styr säkerheten i vårt livsmedelssystem.

I syfte att belysa forskningen och komplexiteten inom området arrangeras den 19 mars den internationella konferensen "From Side Streams to Main Streams – a Shift towards Sustainable and Resilient Food Systems" på Chalmers i Göteborg. Experter från akademi, myndigheter och industri samlas för att diskutera ett hållbarare livsmedelssystem genom bättre användning av råvaror.

Att göra mer mat av de livsmedel som redan produceras, är en utmaning för forskning och praktisk problemlösning, men också en affärsmöjlighet, säger Ivar Vågsholm, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet och en av moderatorerna för mötet. Vi hoppas konferensen ger möjlighet att göra verkstad av all kunskap som finns inom området.

Tid & Plats
Onsdagen den 19 mars på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Arrangörer
Konferensen är en del av Bertebospriset och arrangeras av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) och Bertebosstiftelsen i samarbete med Ingrid Undeland och Mehdi Abdollahi, Avdelningen för Livsmedelsvetenskap, Chalmers tekniska högskola.

Bertebos stiftelse och Bertebospriset
BERTEBOS STIFTELSE har sitt ursprung i familjeföretaget BERTEGRUPPEN, Berte Qvarn, Berte Gård och SIA Glass. Bertegruppen är Sveriges äldsta familjeföretag och drivs idag av fjortonde generationen.

BERTEBOSPRISET grundades 1994 av stiftelsens förra ordförande Olof Stenström med hustru Britta för att främja undervisning och vetenskaplig forskning inom livsmedelssektorn. Det stora Bertebospriset, 400 000 kronor, delas ut vartannat år i samarbete med KSLA. Det årliga Bertebospriset, 50 000 kronor, delas ut av Hallands Akademi till den eller dem som aktivt arbetar med områden som berör halländsk matkultur och/eller gröna näringar som är av betydelse för Hallands framtid.

Mer info
- om konferensen: Professor Ivar Vågsholm, Sveriges Lantbruksuniversitet 070-681 68 83
- om ämnet: Professor Ingrid Undeland, Chalmers tekniska högskola 073-708 08 64
- om priset: Styrelseordförande Per Stenström, Bertebos Stiftelse, 070-594 10 21

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Regioner


Kungl. Skogs och Lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därmed knuten verksamhet.

Akademien instiftades år 1811 på initiativ av Karl XIV Johan och startade sitt arbete den 28 januari 1813.

Kontakter

  • Elin Mellqvist

    Elin Mellqvist

    Presskontakt Akademigeolog Områden inom de gröna näringarna som inte specifikt hör hemma inom jord- eller skogsbruk. 08-5454 7716
  • Agneta Davidsson Ohlson

    Agneta Davidsson Ohlson

    Presskontakt Akademikommunikatör/Evenemangsansvarig Kommunikation, seminarier, möten, konferenser 08-54547712
  • 2025-03-19 Fodd Side Streams.jpg
    2025-03-19 Fodd Side Streams.jpg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    1061 x 560, 963 KB
    Ladda ner

Relaterat innehåll

  • 2025-04-08 Panelsamtal: Framtidens mat – vilken kompetens behövs?

    2025-04-08 Panelsamtal: Framtidens mat – vilken kompetens behövs?

    Hur säkrar vi framtidens livsmedelsförsörjning och vilken kompetens som krävs för att möta utmaningarna och möjligheterna inom lantbruk och matproduktion? Är du i slutet av din utbildning, nyutexaminerad eller precis i början av din karriär vill du inte missa detta spännande panelsamtal och tillfälle att diskutera med experter inom området. Välkommen!

  • 2025-05-13 Seminarium: Forskningens roll i samhällsdebatten och hur den kan stärkas

    2025-05-13 Seminarium: Forskningens roll i samhällsdebatten och hur den kan stärkas

    Det finns ofta ett underskott av vetenskapligt grundad kunskap i dagens samhällsdebatt. Borde inte forskarnas och forskningsresultatens roll i debatten stärkas? Hur och i vilken utsträckning använder politiker och beslutsfattare forskningsresultat idag? Vilket förtroende för forskare och forskningsresultat har allmänheten? Dessa och andra frågor diskuteras vid webbinariet. Välkommen!

  • Foto: Lars Klingström

    2025-04-09 Seminarium: Att hålla det skogliga kulturarvet levande

    Kulturarvet finns som lämningar i naturen, föremål i museer, visor, faktasamlingar. Vem håller samman historien om skogarnas betydelse för Sverige och tar ansvar för att skogarnas kulturarv – enligt riksdagens kulturpolitiska beslut, bevaras, används och utvecklas? Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien har inlett ett utvecklingsarbete om skogarnas kulturarv och inbjuder till seminarium. Välkomna!

  • 2025-03-05 Seminarium: EU:s Horisont Europa – hur kan olika aktörer ta del av EU:s forskningsmedel?

    2025-03-05 Seminarium: EU:s Horisont Europa – hur kan olika aktörer ta del av EU:s forskningsmedel?

    EU:s Horisont Europa kan sägas vara världens största sammanhållna forsknings- och innovationsprogram. Att vara framgångsrik i både att tilldelas medel och att maximera nyttan av projekt kräver dock god förståelse för Horisont Europa och hur systemet fungerar. På seminariet får vi veta mer om vad viktiga forskningsutförare har för erfarenheter och vad EU:s mål med programmet är. Välkommen!

  • 2025-02-05 Webinar: Ecosystem restoration for a sustainable development

    2025-02-05 Webinar: Ecosystem restoration for a sustainable development

    To increase the understanding of and develop technology and methods for ecosystem restoration a webinar is arranged by KSLA and SIANI. Representatives of organizations, companies, authorities, and academia are invited to give an account of how they work on issues related to the preservation of ecosystems and how the restoration work can be carried out.

  • 2025-01-15 Seminarium: Horisont Europa: Vad är ett Living Lab – och hur gör man för att delta?

    2025-01-15 Seminarium: Horisont Europa: Vad är ett Living Lab – och hur gör man för att delta?

    Nästan två tredjedelar av den europeiska marken befinner sig i ett ohälsosamt tillstånd, visar nya rön från EU Soil Observatory. EU-kommissionen har därför tagit fram Mission Soil (A Soil Deal for Europe) och medfinansierar även partnerskapet AGROECOLOGY (European partnership on accelerating farming systems transition) där forskare och behovsägare kan samverka, testa och visa på nya lösningar.

  • 2024-12-04 Boksläpp: Svensk jordbrukspolitisk omvandling dokumenterad

    2024-12-04 Boksläpp: Svensk jordbrukspolitisk omvandling dokumenterad

    I ett dokumentationsprojekt belyser KSLA omvandlingen av svensk jordbrukspolitik som sträcker sig från regleringsjordbruket till inträdet i EG/EU. Källor är jordbrukspolitiska utredningar och propositioner, forskning om jordbruksregleringen samt intervjuer med beslutsfattare aktiva vid omläggningen av jordbrukspolitiken. Projektet presenteras vid ett boksläpp på KSLA den 4 december. Välkommen!

  • 2024-11-19 Seminarium: Maskinsystem och maskinekonomi i morgondagens odlingssystem

    2024-11-19 Seminarium: Maskinsystem och maskinekonomi i morgondagens odlingssystem

    KSLA:s kommitté för morgondagens odlingssystem arrangerar ännu ett kunskapsintensivt seminarium, den här gången om maskinsystem och maskinekonomi i Väderstad. Experter, rådgivare och lantbrukare presenterar och diskuterar kunskaper och erfarenheter, med fokus på morgondagens odlingssystem. Välkommen!

  • 2024-11-27 Seminarium: Vad säger statsbudgeten egentligen om försörjningsberedskapen?

    2024-11-27 Seminarium: Vad säger statsbudgeten egentligen om försörjningsberedskapen?

    På vilket sätt kan statsbudgeten möta upp mot de centrala åtgärder som kan stärka livsmedelsförsörjningen och -beredskapen på bästa sätt? Vilka ömsesidiga beroenden som finns mellan livsmedelssektorn och övriga sektorer? Hur prioriterar vi dessa viktiga medel för att få bäst avkastning? Svaren på detta får vi under seminariet.

  • 2024-10-16 Seminarium: Träffpunkt Europa "Livsmedelsförsörjning i Sverige, Europa och globalt"

    2024-10-16 Seminarium: Träffpunkt Europa "Livsmedelsförsörjning i Sverige, Europa och globalt"

    Det finns en stor mängd gamla och nya frågor kring global, europeisk och svensk livsmedelsförsörjning. Hur ser frågorna och prioriteringarna ut idag? Vilka är mest angelägna att förstå och agera på och finns en samsyn mellan Sverige och EU-kommissionen i dessa frågor? Seminariet äger rum på årets World Food Day, 16 oktober, och arrangeras av Svenska Europarörelsen i samarbete med KSLA, välkommen!

  • 2024-11-05 Seminarium:  Baljväxter för humankonsumtion – dåtid, nutid, framtid

    2024-11-05 Seminarium: Baljväxter för humankonsumtion – dåtid, nutid, framtid

    Baljväxter är näringsrika, mångsidiga och hållbara. De bidrar till en balanserad och hälsosam kost och främjar ett miljövänligt jordbruk. De ingår sedan 1960-talet i kostcirkeln men lyfts nu fram med ett separat kostråd, att gärna ätas varje dag. Varför ska vi öka konsumtionen och kan vi producera dem i Sverige och i EU? Svaret på dessa och andra frågor får du i detta seminarium.

  • 2024-11-27 Seminarium: Antibiotika utan bismak – läkemedelstillverkningens roll

    2024-11-27 Seminarium: Antibiotika utan bismak – läkemedelstillverkningens roll

    Ökande antibiotikaresistens är ett av de tio största globala hoten mot människors hälsa. Mer måste göras inom fler områden för att bromsa utvecklingen, t ex framställningen av aktiva läkemedelssubstanser. Forskning visar att utsläppen från antibiotikatillverkning riskerar att bidra till ökad antibiotikaresistens. Välkommen till en angelägen diskussion, arrangerad av Antibiotikaplattformen!

  • 2024-10-10 Seminarium/Överläggning: Hur skyddar vi våra jordbruksmarker från exploatering i framtiden?

    2024-10-10 Seminarium/Överläggning: Hur skyddar vi våra jordbruksmarker från exploatering i framtiden?

    Sverige är ett stort, rikt och glesbefolkat land, och kanske just därför ett bland världens alla länder med högst andel hårdgjord/bebyggd mark per capita. Är det en klok väg att fortsätta på, t ex mot bakgrund av vikten av att spara på den värdefulla jordbruksmarken i tider av klimatförändringar och ökade kostnader för underhåll av infrastruktur? Välkommen till en angelägen diskussion!

  • 2024-09-12 Seminarium: Vad innebär valresultatet till EU-parlamentet för livsmedelssektorn i Sverige och EU?

    2024-09-12 Seminarium: Vad innebär valresultatet till EU-parlamentet för livsmedelssektorn i Sverige och EU?

    KSLA:s seminarium om vad EU-valresultatet, och parlamentets respektive kommissionens nya sammansättning, betyder för EU:s jordbruks- och livsmedelssektor den kommande femårsperioden. Vilka prioriteringar förväntas ge avtryck i politiken för jordbruks- och livsmedelsproduktionen gällande klimatanpassning & -omställning, livsmedelsförsörjningssäkerhet, djurvälfärd, export, matkvalitet, konsumenter?

  • KSLA:s Klimatgrupp för bioenergi har sammanfattat sitt arbete i en rapport. Foto: Rolf Björheden.

    Slutrapport från KSLA:s Bioenergigrupp

    Det pågår en intensiv debatt om samhällets användning av bioenergi. Här är en slutrapport från KSLA:s Klimatgrupp för bioenergi.

  • Östersjön har stått i centrum för en av KSLA:s kommittéer.

    KSLA Koncentrerar – Rapport från KSLA:s Östersjökommitté

    Kommittén för Östersjöfrågor (jan 2020–jun 2023) hade som övergripande mål att belysa utmaningar och möjligheter för vitalisering och förnyelse av Östersjöns kustbygder. Fokus var ett rikt näringsliv grundat på hållbart brukande av kustens naturresurser på land och i vatten. Här har kommittén sammanfattat sitt arbete i en KSLA Koncentrerar.