SCB:s analys av den tillfälliga sänkningen av matmomsen visar att livsmedelsindustrins lönsamhet har försvagats samtidigt som dagligvaruhandelns lönsamhet ligger kvar på normala nivåer. Utvecklingen bekräftar de varningar som Livsmedelsföretagen framförde när regeringen presenterade förslaget, och nu vill man se ett politiskt skifte från plånboksfrågor till fokus på beredskap och konkurrenskraft.
Livsmedelsföretagen välkomnar regeringens ansvarsfulla och pragmatiska utkast till Sveriges nationella naturrestaureringsplan. Planen visar att höga ambitioner för den biologiska mångfalden kan förenas med konkurrenskraft, livsmedelsproduktion och försörjningsberedskap.
Om bara några dagar går Sverige till val. I flera år har partierna tävlat om att lova billigare mat. Samtidigt lovar de en starkare livsmedelsberedskap. Det är en ekvation som inte går ihop, hur gärna politikerna än vill. Nu måste de göra ett val, det skriver Livsmedelsföretagens vd Björn Hellman på Aftonbladet Debatt.
Sluta tala om livsmedelsberedskap som ett mål och börja skapa förutsättningarna som gör den möjlig. Stötta svenska livsmedelsproducenter här och nu, och ge dem sen möjlighet att växa, investera och producera, det skriver Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen, på DI Debatt.
Sveriges livsmedelsindustri pressas av höga kostnader, växande regelbörda och hård internationell konkurrens. Nu presenterar Livsmedelsföretagen en ny rapport med sju konkreta krisåtgärder för att stärka konkurrenskraften, öka produktionen och bygga en starkare livsmedelsberedskap som kan leverera även i kris och krig.
Från april till juli föll matpriserna mer än momssänkningen, samtidigt som de svenska livsmedelsproducenternas kostnader ökar i allt snabbare takt. Dagligvaruhandeln fortsätter att hänvisa till momssänkningen som anledning till att inte släppa igenom nödvändiga prisökningar, det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q2 2026.
Den 13 september är det val till Sveriges riksdag. I vår intervjuserie ”Matvalet 2026” möter vi de åtta riksdagspartierna för djuplodande samtal om matpriser, konkurrens, beredskap, export, hållbarhet och många andra viktiga frågor för Sveriges livsmedelsproduktion, trygghet och välfärd.
Den svenska snus- och nikotinindustrin sysselsätter omkring 3 300 personer direkt och uppskattningsvis 10 000 personer i hela värdekedjan, och exportvärdet uppgår till 6,9 miljarder kronor per år. Det framgår av den nya rapporten Snus ger tusentals jobb i Sverige, som varnar för att kommande EU-regleringar kan få en stor negativ påverkan på investeringar, innovation och framtida jobb i Sverige.
Förslaget till naturrestaureringsplan som myndigheterna lagt fram till regeringen i syfte att bidra till biologisk mångfald riskerar att ytterligare försvaga det svenska jordbruket i ett läge där livsmedelsproduktionen måste stärkas, det skriver Livsmedelsföretagens vd Björn Hellman på DI Debatt tillsammans med tunga företrädare från branschen.
100 000 kr och utmärkelsen Årets kokbok - Cajsa Warg-priset är priset alla kokboksförfattare vill vinna. Årets finaljury består bland annat av en passionerad fiskälskare, en hängiven kokbokssamlare och en legendarisk matfotograf. Dessutom har alla kokboksälskare möjlighet att söka till att bli en del av finaljuryn som Folkets röst.
Tillväxtagenda Växtbaserat är ett gemensamt initiativ för hela livsmedelskedjan från jord till bord. Agendan visar att Sverige kan stärka produktionen av växtbaserade livsmedel, öka självförsörjningen och skapa nya jobb och exportmöjligheter.
För att ytterligare förstärka den svenska livsmedelsindustrins arbete för goda matvanor har branschorganisationerna Livsmedelsföretagen och Kött- och Charkuteriföretagen och deras medlemsföretag satt upp nya åtaganden och mål för mindre salt i charkuterier och förpackade måltider. De två åtagandena är frivilliga och målen tar sikte på 2030.
Arbetsförmedlingen har upphandlat en ny arbetsmarknadsutbildning inom styck, slakt, chark och livsmedel. Utbildningen kan börja genomföras med de kraftigt förbättrade villkoren från och med den 1 september 2026. Karin Thapper, ansvarig kompetensförsörjning på Livsmedelsföretagen, beskriver avtalet som en stor framgång.
Den 22 maj 2026 meddelade regeringen vilka yrkesgrupper som undantas från det nya lönegolvet vid arbetskraftsinvandring. Livsmedelsföretagen välkomnar beslutet, vilket innebär att flera av livsmedelsindustrins bristyrken omfattas av ett lägre lönekrav. Samtidigt fastställs att bärplockare av vilda bär framöver hanteras inom ramarna för direktivet för säsongsanställning.
De senaste åren har Dafgårds målmedvetet satsat på att sälja till större globala aktörer, med resultatet att exporten idag utgör 35 procent av bolagets omsättning. All produktion sker fortfarande i ”Köket i Källby”, och för sina exportframgångar har Dafgårds nu belönats med priset Årets Livsmedelsexportör 2026.
Patrick Axzell, vd för Orkla Snacks Sverige och drivande i att göra BUBS till en global exportsuccé, valdes idag till ny styrelseordförande för bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen. Patrick efterträder Sofie Eliasson Morsink som lämnar posten efter fyra år.
Utredning efter utredning har visat att de ökade matpriserna berodde på externa faktorer utanför företagens kontroll och att det inte förekommit omotiverade prispåslag. Ändå fortsätter den politiska svartmålningen av livsmedelsbranschen. I en debattartikel i DN kräver Livsmedelsföretagens vd Björn Hellman ett slut på den skadliga matprispopulismen och den politiska jakten på billigare livsmedel.
En ny rapport från Jordbruksverket visar att trots ökande matpriser försvagades livsmedelsindustrins lönsamhet 2016-2024, något som hämmar viktiga investeringar i produktivitet, klimatomställning och konkurrenskraft. Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal tycker att rapporten borde läsas av de politiker som fortsätter prata om ”övervinster” i livsmedelsbranschen.
Trots flera väldigt utmanande år så vill 9 av 10 svenska livsmedelsproducenter öka produktionen de kommande fem åren. Det största hindret är kompetensbrist – 7 av 10 företag har svårare att hitta rätt kompetens idag jämfört med för fem år sedan. Det visar en ny rapport från Livsmedelsföretagen som vill se en nationell strategi för kompetensförsörjning.
Trots upprepade vädjanden från Sveriges näringsliv vägrar regeringen och Konsumentverket att ta ansvar för genomförandet av EU:s konsumentmaktsdirektiv. Konsekvensen kan bli att fullt fungerande varor för hundratals miljoner kronor måste kasseras. Nu går Livsmedelsföretagen ut med en egen bedömning av rättsläget till sina 750 medlemsföretag.
