December 2020 fick Livsmedelsverket i uppdrag att främja en överenskommelse i livsmedelsbranschen att sänka salt och socker och undersöka hur svenskarnas konsumtion av livsmedel kan bli mer hälsosam. I slutrapporten som släpptes idag uttrycker myndigheten sitt stöd till de svenska livsmedelsproducenternas frivilligt baserade insatser för att sänka salt och socker.
Livsmedelsverkets rapport ”Styrmedel för en hälsosam livsmedelskonsumtion” har så stora brister att den i praktiken inte går att använda som underlag för politiska beslut. Om regeringen vill föra en effektiv folkhälsopolitik gör man klokast i att bortse från rapporten helt och hållet, det menar Björn Hellman, vd för bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen.
Den 2 mars anordnar riksdagens Livsmedelspolitiska nätverk och Livsmedelsföretagen ett digitalt seminarium om pandemins effekter på den svenska livsmedelsindustrin. Medverkar gör bl.a. Livsmedelsverket, The Absolut Company, professor Pontus Braunerhjelm och Patrik Strömer från Livsmedelsföretagen.
Trots en allmän konjunkturnedgång och en stark krona – två faktorer som vanligen slår hårt mot svensk industri –anser svenska livsmedelsproducenter att den svenska livsmedelsindustrin ökat i konkurrenskraft under årets tredje kvartal. Detta enligt branschorganisationen Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.
Regeringen satsar totalt 846 miljoner kronor på en uppdaterad handlingsplan för livsmedelsstrategin för perioden 2020–2025. Livsmedelsföretagen har i över ett års tid bidragit med inspel till planen, och bland de positiva nyheterna återfinns satsningar på en kött- och charkakademi, regelförenkling, export, forskning och matsvinn.
Folkhälsan i Sverige är generellt god men förekomsten av övervikt och fetma ökar. En av orsakerna är dåliga matvanor. Hur kan vi vända den negativa utvecklingen? Vems ansvar är det och vilka åtgärder är mest effektiva? Hur mycket ska staten bestämma vad vi får äta och dricka? Det är temat för Livsmedelsföretagens seminarium den 3 juli kl 15-16 med bl a civilminister Ardalan Shekarabi.
Den 9 maj på Livsmedelsföretagens årliga branschträff Matdagen röstade publiken fram "Livsmedlaren" som den bästa kommunikationskampanjen för Livsmedelsverkets kostråd. I finalen stod fyra elevlag från reklamskolorna Berghs och Hyper Island mot varandra. Det vinnande laget tog förutom äran hem en prischeck på 30 000 kr.
På Matdagen den 9 maj kommer det avgöras vilket elevlag från Berghs och Hyper Island som har skapat den bästa kommunikationskampanjen för Livsmedelsverkets kostråd. Lagen kommer att bedömas av en namnkunnig jury och vinnarlaget tar hem en prischeck på 30 000 kr. Branschorganisationen Livsmedelsföretagen står bakom tävlingen.
Den 18 januari lanserades under stort medialt pådrag EAT–Lancet kommissionens rapport om hur världens befolkning bör äta utifrån ett kombinerat hälso- och klimatperspektiv. Vi har givetvis läst den ambitiösa rapporten och hittat en hel del bra, några svagheter och ett antal oklarheter.
Livsmedelsverket meddelade idag att man inte kommer tillåta försäljning av insekter som mat. Detta trots att det redan är tillåtet i flera andra EU-länder, inklusive Danmark och Finland. Beslutet hotar framtiden för svenska insektsföretag och går stick i stäv med den nationella livsmedelsstrategins mål om att stärka den svenska livsmedelssektorn.
Livsmedelsföretagens interaktiva kostrådsguide riktar sig till svenska livsmedelsföretag som vill använda Livsmedelsverkets kostråd i märkning och marknadsföring av enskilda livsmedel. Kostrådsguiden bygger på ett test som tillsammans med en pedagogisk faktabank kommer underlätta för livsmedelsproducenter att på ett korrekt och ansvarsfullt sätt kommunicera kostråd.
Livsmedelssektorns branschorganisationer: Lantbrukarnas Riksförbund, Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel presenterar nu ett åtgärdsprogram som innehåller 16 förslag för en handlingsfokuserad livsmedelsstrategi. Med det gemensamma programmet hoppas branschen kunna bidra till att nå livsmedelsstrategins mål som tar sikte på 2030.
Stora skillnader i bedömningarna mellan olika myndigheter för livsmedelskontroll tillsammans med bristande kompetens och samordning har varit en hämsko för svensk livsmedelsindustri. Därför välkomnar Livsmedelsföretagen regeringens besked i budgetpropositionen att förbättringar på området är prioriterad fråga.
Den mängd bisfenol A vi får oss bedöms inte skada hälsan. Det slår den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, fast i en ny utvärdering av Bisfenol A. •- Vi förutsätter att EFSA:s utvärdering får genomslag i den fortsatta politiska hanteringen av Bisfenol A i Sverige, säger Fredrik Torehammar, Public Affairs-ansvarig på Livsmedelsföretagen.
Livsmedelsföretagen välkomnar beskedet från Livsmedelsverket att det inte kommer att krävas en fysisk postadress som konsumentkontakt på förpackningarna för att kunna sälja mat och dryck i Sverige. - Vi har i dag fått ett skriftligt besked att det även framöver kommer att räcka med ett telefonnummer eller webbadress på förpackningarna, säger Livsmedelsföretagens VD Marie Söderqvist.
Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel är kritiska till Livsmedelsverkets beslut att inte tillåta användning av kostråden i märkning och marknadsföring av livsmedel.
De senaste dagarna har flera livsmedelsföretag i Sverige återkallat ett antal produkter från den svenska marknaden, efter samråd med Livsmedelsverket. Produkterna innehåller kött från det holländska styckningsföretag som ertappats med att ha såpass bristfällig dokumentation att det inte gått att utreda köttets ursprung. Flera andra europeiska livsmedelsmyndigheter har gått lugnare fram.
Livsmedelsföretagen välkomnar dagens regeringsbeslut att låta Livsmedelsverket ta över den offentliga kontrollen av bland annat småskaliga charkuterier och mejerier. - Det här har vi förespråkat länge. En centraliserad kontroll är mer effektiv och leder till mer likvärdiga villkor för företagen, vilket förbättrar konkurrensen, säger Livsmedelsföretagens VD Marie Söderqvist.
Livsmedelsverket meddelade på onsdagen att de inte hittat någon ytterligare fuskinblandning av hästkött i de närmare 150 produkter de låtit DNA-testa. Därtill har de tusentals tester som gjorts av företagen själva visat på ytterst få produkter med inblandning av hästkött.
Det här visar glädjande nog att fusket med hästkött trots allt tycks ha varit relativt begränsat.
Livsmedelsverket tvä
Louise Ungerth på Konsumentföreningen Stockholm undrar lite halvt upprört på sin blogg om livsmedelsbranschen försöker skjuta över ansvaret för livsmedelskontrollen till myndigheterna.
Vad får henne att tro det?
Vi har under hela debatten kring hästköttskandalen påpekat att företagen har huvudansvaret. Så här skrev vi exempelvis på DN Debatt den 16 februari:
"Det är viktigt att påpeka at