Pressmeddelande -
Örebro län kan tjäna 2,7 miljarder kronor på bättre transporter
En ny rapport från Mälardalsrådet visar att satsningar på transportinfrastruktur i Stockholm–Mälarregionen kan skapa samhällsnyttor på totalt 222 miljarder kronor. Av dessa beräknas 2,7 miljarder tillfalla Örebro län.
– För Örebro län är utvecklade transporter avgörande, det visar rapporten tydligt. Nu måste regeringen prioritera de stora pendlings- och godsstråken i Mälardalen där samhällsnyttorna är omfattande, säger Nina Höijer (S), ordförande kollektivtrafiknämnden i Region Örebro län.
I dag pendlar omkring 148 000 människor i de stora stråken mellan Örebro och Stockholm, norr respektive söder om Mälaren, för att komma till sin arbetsplats. Via Hallsberg går därtill stora mängder gods.
De största vinsterna handlar om bättre kapacitet och tillförlitlighet när Mälarbanan och Svealandsbanan byggs ut, men även när förutsättningar för ökade godstransporter via Hallsberg förbättras.
– Hallsberg är Nordens största rangerbangård och en av landets viktigaste knutpunkter för internationella godstransporter. Att bygga ut bangårdens kapacitet är viktigt för att säkra varuförsörjningen både i freds- och kristider, säger Sebastian Cehlin (M), regionråd i Region Örebro län.
Uppmaning till regeringen: satsa på nyttorna redan i vår
Under våren ska regeringen besluta om den nationella planen för transportinfrastruktur 2026–2037. Trafikverkets förslag innehåller finansiering för viktiga projekt i Stockholm-Mälarregionen som Hallsberg-Degerön och utbyggnaden av Mälarbanan genom Sundbyberg/Solna. Men det senare är kraftigt försenat till 2042 och Trafikverket har inte visat hur hela Mälarbanan, inklusive sträckan mellan Örebro och Västerås, ska vidareutvecklas tills dess. Dessutom saknas finansiering för att öka kapaciteten i Hallsberg och på Svealandsbanan.
– Att Mälarbanans utbyggnad genom Sundbyberg och Solna försenats så kraftigt får negativa konsekvenser för alla de människor och företag som är beroende av en fungerande arbetspendling i stråket mellan Örebro och Stockholm. Att vänta till efter 2037 med att lösa de problem som kvarstår västerut duger inte, säger Nina Höijer (S).
Rapporten i korthet:
- Rapporten analyserar vilka samhällsekonomiska nyttor och vilka regionala utvecklingseffekter som uppstår om regeringen väljer att genomföra samtliga av de infrastrukturprojekt som regionerna i Stockholm-Mälarregionen menar behöver genomföras innan 2035. Dessa beskrivs i den gemensamma utvecklingsstrategin Systemanalys för Stockholm-Mälarregionen. Läs strategin här.
- Nyttoanalysen visar på totalt 222 miljarder kr i samhällsekonomiska nyttor. Av dessa utgår 102 miljarder från resor med kollektivtrafik, 109 miljarder från persontrafik och yrkestrafik på väg, samt 12 miljarder kr från godstransporter.
- Av de så kallade restidsnyttorna tillfaller 2,7 miljarder kr Örebro län.
- När det blir enklare och snabbare att resa i Stockholm-Mälarregionen stärks också regionala utvecklingseffekter. För Örebro handlar det om 800 miljoner kr i ökade i ökade skatteintäkter, 1,2 miljarder i ökade fastighetsvärden, samt att tillgängligheten till arbetstillfällen med kollektivtrafik ökar med 4,8 procent.
Läs hela rapporten på: https://www.malardalsradet.se/rapporter/
Bakgrund: Sju regioner prioriterar gemensamt
Genom Mälardalsrådets transportpolitiska samarbete En Bättre Sits har de sju regionerna – Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland – enats om en tydlig plan för vilka infrastrukturinvesteringar som behöver prioriteras. Läs mer på www.enbattresits.se
Om Mälardalsrådet
Mälardalsrådet är samverkansorganisationen för kommunerna och regionerna i Stockholm-Mälarregionen. Mälardalsrådet driver medlemmarnas frågor för konkreta resultat inom infrastruktur, kompetensförsörjning och internationella jämförelser. Läs mer på www.malardalsradet.se
Ämnen
Kategorier
Regioner
Mälardalsrådet är samverkansorganisationen för kommunerna och regionerna i Stockholm-Mälarregionen. Mälardalsrådet driver medlemmarnas frågor för konkreta resultat inom infrastruktur, kompetensförsörjning och internationella jämförelser.