Gå direkt till innehåll

Ämnen: Skola

  • Genom att störa invanda mönster kan tjejer träna mer utomhus

    Offentliga ytor för motion och idrott, som fotbollsplaner, skateparker och utegym domineras ofta av pojkar och unga män. Genom att gamla mönster störs kan sport och rekreation utomhus kan bli inkluderande för exempelvis flickor och kvinnor, visar ny forskning.

  • Tjejer och killar tycker nästan samma om idrottsämnet

    En rådande uppfattning har varit att tjejer har mer negativa upplevelser av skolämnet idrott och hälsa eftersom de missgynnats av de traditioner som finns i ämnet. I en ny studie utmanas rådande uppfattningar om tjejer och killars upplevelser av idrottsämnet. Studien som omfattar 40 000 elever visar att könsskillnaderna är små.

  • Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

    Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

  • Valet 2022: Experter vid Malmö universitet

    Sverige har gått till val. Lag och ordning, energi och klimat, skolan och vården är några av de heta frågorna för väljarna. Här hittar du som journalist forskare som kan kommentera, analysera och ge perspektiv till de viktigaste valfrågorna 2022.

  • Bilder triggar kreativiteten och det litterära samtalet

    Att få berätta är viktigt för människan, och att sedan kunna skriva ner berättelsen har många fördelar. Ny forskning visar hur sekvenser av bilder ur böcker kan hjälpa kreativiteten, litteraturtänket och skrivandet en bra bit på vägen.

  • Stort intresse för sommarkurs för ukrainska lärare

    Ukrainska flyktingar med erfarenhet av skolundervisning går just nu en introduktionskurs till det svenska skolsystemet på Malmö universitet. Efter att ha genomfört kursen kan deltagarna jobba exempelvis som lärarassistenter i den svenska skolan.

  • Hyrlärare sätter fingret på lärarbristen

    Så kallade hyrlärare eller stafettlärare är, till skillnad från hyrd personal inom vården, en outforskad företeelse. Samtidigt har allt fler kommuner och skolor, främst i storstäderna, blivit beroende av bemanningsföretagen för att täcka sina vikariebehov, visar en ny studie.

  • Undervisning för bildning fokus i ny bok

    Humanistiskt orienterad didaktik handlar om undervisning för att främja bildning och etik, menar författarna i en ny bok. Väl utformad utbildning kan leda till bildning och stödjer eleverna i att utvecklas till världsmedborgare.

  • Fler språk i undervisningen ger bättre ämneskunskaper för nyanlända

    Traditionell undervisning i skolan utgår ofta från att nyanlända elever ska lära sig svenska först för att sedan ta sig an övriga ämnen. Men barn och unga som får fortsätta använda alla sina språk i skolan klarar kunskapskraven bättre – i alla ämnen. Det visar ny forskning.

  • Matematisk dialog gör elever mer aktiva

    På många skolor används ”tyst räkning” då elever jobbar ensamma i sina matteböcker. Nu har Marie Sjöblom, doktorand i matematikdidaktik vid Malmö universitet, undersökt metoder för att istället skapa matematisk dialog i klassrummet.

  • Ytlig kontakt ger mer negativa attityder

    Ytliga kontakter i skolmiljö ökar negativa attityder bland svenska elever gentemot elever med icke-svensk bakgrund. Det är visar en ny studie som baserar sig på enkäter med 5 220 skolelever i 473 klasser.

  • Skolstudie: Pojkar oroas av jämställdhetsdebatt

    Att kunna närma sig kontroversiella ämnen i skolans undervisning är svårt men nödvändigt. Det menar Fredrik Alvén, forskare i historia vid Malmö universitet, som tittat närmare på hur både jämställdhetsfrågor och historiska kontroverser tar plats i klassrummet.

  • Ny utbildning tacklar bristen på NO-lärare

    En ny lärarutbildning där studier varvas med en anställning, startar vid Malmö universitet i höst. Utbildningen kombinerar ämnena biologi, kemi och teknik. ”Bristen på NO-lärare är stor, särskilt inom teknik”, säger Anna Wirstedt, utbildningsledare.

  • Bristande historiekunskaper hos högstadieelever

    ​Historiekunskaperna brister hos många niondeklassare i Sverige, visar forskning vid Malmö universitet. Coronapandemin riskerar att ytterligare försvåra för eleverna att nå kunskapsmålen, enligt forskaren David Rosenlund.

  • Forskare om Timss-mätningen: "Skolsegregationen måste brytas"

    ​En långsiktig trend av ökad skolsegration bekräftas ytterligare av resultaten i Timss-rapporten som presenterades av Skolverket under tisdagen. Det menar Anders Jakobsson, professor vid Malmö universitet. ”Grundläggande förändringar måste ske om vi ska komma tillrätta med problemen i svensk skola”, säger han.

  • Så gör forskningen skillnad i skolan

    För att stärka den vetenskapliga grunden i skolan har lärosäten och skolor i hela landet på försök jobbat tillsammans för att hitta långsiktiga modeller för skolutveckling. VId Malmö universitet har tre nya nätverk med lärare och forskare arbetat med språkutveckling, svenska och matematik.

  • Kommersiella aktörer vinner mark i skolan

    ​Skolan har blivit en attraktiv marknad för kommersiella företag som vill sälja både digitala verktyg och kompetensutveckling. På köpet för de så kallade edu-prenörerna med sig en kultur där läraren betraktas som coach och där eleverna förväntas jobba mer självständigt, visar ny forskning vid Malmö universitet.

  • ​Ny studie: Ökat fokus på bedömning i historieämnet

    Mätbara resultat har blivit viktigare i historieundervisningen på högstadiet. Samtidigt gör tidspress att lärare prioriterar att undervisa om modern historia, visar en ny studie vid Malmö universitet.

Visa mer