Museet i media - Klimatrubbade gnagare, illaluktande späckhuggarhuvud och lekande rävungar

Detta är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet har förekommit i media 25 maj till 2 juni. Det har fortsatt handlat mycket om späckhuggaren som strandade på västkusten här om veckan och vars huvud nu förvaras på museet.

Stort intresse för späckhuggarhuvud

I en frys på Naturhistoriska ligger ett stort huvud. Det är huvudet från den strandade späckhuggaren på Västkusten, som nu ska hjälpa forskare att lära sig mer om de stora djuren, skriver Mitt i Stockholm. Personalen på Naturhistoriska Riksmuseet vill inte skrämmas. Därför ser man inte hela späckhuggarens huvud på bilden.
– Det kan se lite makabert ut, den är lite blodig och så, förklarar intendent Daniela Kalthoff.
– Vi ska titta på tändernas årsringar för att utreda åldern. Precis som när man tittar på ett träd, berättar förste assistent Ludvig Palmheden.

För att vara ett så stort djur är huvudet förhållandevis litet på späckhuggare, runt en halvmeter gånger en halvmeter på just den här hannen. Daniela och Ludvig beskriver att huvudet inte luktar så gott just nu, eftersom att allt kött och skinn är kvar. Även om det blivit lite bättre sen det hamnade i frysen.

Sorgligt, men en fantastisk möjlighet för vetenskapen

Daniela Kalthoff pratade också om den döda späckhuggaren med i P4 Stockholm. Hon sa att det såklart är en lite sorglig nyhet, men också en fantastisk möjlighet för vetenskapen att få veta mer om den här arten.
- Huvudet ska först prepareras, sen ska vi forska på det och det kommer ingå i de vetenskapliga samlingarna på museet. Vi ska också ta reda på hur djuret mådde, samt titta på själva benen och tandslitaget, säger Daniela Kalthoff till P4 Stockholm.

Huvudet ska tinas upp

Marinbiolog Linnea Cervin pratade om späckhuggaren med Nyheter P4 Göteborg. Hon berättar att det unika fyndet ger forskningen möjlighet att analysera bland annat miljögifter, hälsa och reproduktion. Skallen som legat fryst hos Naturhistoriska riksmuseet de senaste veckorna ska snart tinas upp.
- Förhoppningsvis får vi svar på vilken population den tillhörde, vad den åt och åldern. Man kommer också att titta på mängden miljögifter i kroppen och hur det kan ha påverkat dess hälsa och reproduktionen, säger Linnea Cervin till P4 Göteborg.

Senaste gången en död späckhuggare hittades i Sverige var på 1800-talet.

Klimatförändringar rubbar rytmen hos gnagare

Klimatförändringarna påverkar balansen i naturen på många sätt. En ny studie visar att hannar och honor av den lilla gnagaren arktisk sisel riskerar att hamna i otakt när det är dags att para sig efter vinterdvalan. Forskarna varnar för att det kan få följdeffekter, skriver Dagens Nyheter. Arktisk sisel lever i Alaska och Sibirien, och på grund av de allt varmare vintrarna har honorna börjat vakna tidigare. Men inte hannarna.
- Det är en spännande studie, men lite lurigt att läsa ut vad det kan leda till. Sannolikt blir det med tiden ett starkt selektionstryck på hannarna att också vakna tidigare. Men det gäller att det i så fall kan ske tillräckligt snabbt, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Björnstammen i Dalarna ökar

Björnstammen i Dalarna ökar, det visar en inventering som Naturhistoriska riksmuseet har gjort av det björnbajs jägare samlade ihop förra hösten, det rapporterar P4 Dalarna. 360 björnar har bekräftats, men det kan finnas så många som 480 björnar i länet. Det är nästan dubbelt så många som länsstyrelsens nuvarande förvaltningsmål som ligger på mellan 240 och 280 björnar. Nu hoppas Jägareförbundet Dalarna att resultatet kommer att leda till att man får skjuta fler björnar vid nästa licensjakt för att inte björnstammen ska fortsätta öka.

Länsstyrelsen Dalarna gjorde ett pressmeddelande om inventeringen av brunbjörn. Den 15 juni förväntas Naturhistoriska riksmuseet redovisa slutrapporten för den björnspillningsinventering som genomfördes bland annat i Dalarna under 2022. Redan nu har Länsstyrelsen Dalarna fått information om att fler än 2 000 spillningsprover lämnats in i Dalarna, vilket är betydligt fler än vid förra inventeringen 2017.

Död ved lever

SLU skickade i veckan ut ett pressmeddelande om att ungefär 2000 arter av steklar lever i död ved och de flesta av dem vet vi väldigt lite om. Forskare på SLU och Naturhistoriska riksmuseet har undersökt om steklarna har andra krav på den döda veden än andra mer kända grupper som skalbaggar.

Mattias Forshage och Hege Vårdal på Naturhistoriska riksmuseet hittade', tillsammans med Julia Stigenberg (numera på Länsstyrelsen Stockholm) och Mats Jonsell på SLU, 4413 individer av steklar som tillhörde 165 olika arter i död ved från hyggen. De föreslår inga nya åtgärder särskilt för steklarna, men mer död ved behöver skapas och bevaras än i dag.

Brist på sill och strömming i Östersjön

Ett svenskt fiskekrig pågår om sillen. Det är liten mot stor. Öst mot väst. Nio stora fartyg från västkusten fiskar nästan all den hotade sillen i Östersjön, visar DN:s granskning. Utanför Gävle visar sälarna, som haft strömming som basföda, tecken på svält. Deras knubbiga signum – späcket – har i vissa fall minskat till hälften av det normala, berättar säljägare för DN – fynd som bekräftas av experter vid Naturhistoriska riksmuseet.

Ogräslunch och SURR firade Biologiska mångfaldens dag

Pollinera Sverige firade den Biologiska mångfaldens dag 22 maj med en Ogräslunch för att visa hur viktiga många så kallade ogräs är för artrikedom och pollinerande insekter. Med kampanjen Älska ogräs vill man ifrågasätta det rådande förhållningssättet som delar upp växter i "fina" och "fula" och bidra till att förändra normer och ideal för skötsel och anläggning av trädgårdar. På ogräslunchen berättade museets jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker om pollinatörernas förhållande till växterna.

Färggrann fågel på vift – dök upp i Håkans trädgård

En ovanligt färggrann fågel död plötsligt upp i Håkan Törnbloms trädgård, skriver Norran. Det är en förrymd regnbågsamadin menar jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker.

50 år av frömjöl

I det senaste numret av Teknikhistoria finns en artikel som handlar om pollenmätningar. Sedan 1973 har Naturhistoriska riksmuseet publicerat dagliga pollenprognoser. Bara Schweiz har en längre serie, med start fyra år tidigare. Redan på 1930-talet började botanisten Gunnar Erdtman fånga upp pollen från luften under blomningssäsong. 1939 hade han en pollenfälla klar som han tetade på ett vattentorn i Västerås.

Engelsmannen John Malcolm Hirst utvecklade tekniken och tog fram en pollenfälla 1953 som används än idag. Björn Gedda, på Palynologiska laboratoriet, berättar för tidningen att man idag använder ett klister med parafinolja, vaselin och xylen, då pollen inte fastnar så bra på vanlig tejp.

Blir det mycket fästingar i sommar?

Efter en långdragen vinter hade man kanske hoppats på att fästingarna skulle vara ett minne blott denna sommar. Men så verkar inte vara fallet, skriver Newsner. Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker säger att det finns flera olika faktorer att ta hänsyn till.

– Fästingar är känsliga för uttorkning, så blir det ett varmt, torrt år får fästingarna det jobbigare. Varmt och fuktigt tycker de däremot om. Vi människor är ju dock ute mer om det är torrt än fuktigt väder, så vi har lite olika preferenser. För det mesta. Det är ju bra! Men blir det varmt och fuktigt på sensommaren blir det ofta gott om svamp. Och då har vi plötsligt samma väderpreferenser, säger Didrik Vanhoenacker till Newsner.

Spiken & Micke på museet

Humorgruppen i Pellen Productions har varit på Naturhistoriska riksmuseet. I en video på Youtube går karaktärerna Spiken och Micke runt i utställningen Fossil och evolution och spekulerar i attackbett-styrkan hos olika dinosaurier.

Till sist… Varning för sötchock! Här busar rävungarna i Solna

Mitt bland bilar, människor, affärer och kontor, i Solna Business Park, har en rävfamilj valt att slå sig till ro. Och så länge ungarna inte blir störda, ska det nog gå bra, säger jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker till SVT Nyheter Stockholm. Han berättar att det är ganska vanligt med rävar även innanför tullarna i Stockholm och att mamma räv säkert valt den platsen då det kan finnas gott om mat i närheten. Med det menar Didrik Vanhoenacker råttor och matrester.
– Men allmänheten måste ge dem lite hemfrid.