Upplev de svenska djuren på riktigt nära håll i sommar! I vår utställning Natur i Sverige träffar du både lodjur, björn och varg - även de minsta insekterna. Du får också se de olika spännande miljöerna de lever i. Vi välkomnar dig ut till vår gröna oas. Gå vårt upptäckarspår, säg hej till trädgårdens superhjältar och ta en tur på barfotastigen. Varmt välkomna att fira sommarlovet med oss!
Ringmärkningscentralen får ny ledning. Naturhistoriska riksmuseet välkomnar Johan Lind som förste intendent och ledare för verksamheten vid ringmärkningscentralen. Johan tillträder sin tjänst den 1 september och efterträder Thord Fransson, som går i pension efter 40 år i museets tjänst.
Har du någon gång legat på mage och kikat ner i en damm eller kanske rent av doppat en vattenhåv i sötvatten? Då har du garanterat stött på dem – dykarskalbaggar! Nu har ett forskarteam för första gången kunnat kartlägga deras evolutionära släktskap med hjälp av ny DNA-teknik. Och på köpet upptäckt att äldre forskning baserad på enbart anatomi ibland var mer träffsäker än senare genstudier.
Den 22 maj är det Biologiska mångfaldens dag och ett cyklande artbingo från Djurgården i Nationalstadsparken till Akalla by på Järvafältet! Du journalist kan följa med Didrik Vanhoenacker och Erik Hansson på turen eller kanske bara möta upp längs vägen eller göra ett inslag via telefon. 300 arter, djur och växter, ska prickas av från Djurgården till Akalla. Inte publikt evenemang.
Detta är en sammanställning av hur museet synts i media den gångna veckan. Fågelsångsnatten, Biologiska mångfaldens dag, invasion av både plattmaskar och björkpollen och varför har de gulliga igelkottarna såna problem med livet i Sverige, medan de lever och frodas i Nya Zeeland?
Den 22 maj är det Biologiska mångfaldens dag. Naturhistoriska riksmuseet arrangerar aktiviteter under en hel vecka, både på museet och andra platser. Spela artbingo, gå på visningar, träffa experter och fråga allt du vill veta om djur och natur!
Den 14 maj förhandsvisas IMAX®-filmen Delfiner på Naturhistoriska riksmuseet. Evenemanget är öppet för allmänheten, först till kvarn gäller. Kvällen inleds med en introduktion av filmens regissör, den prisbelönte undervattensfotografen Jonathan Bird, följt av en 30 minuter lång filmvisning i Cosmonova. Därefter ges publiken möjlighet att ställa frågor till regissören.
Sillrester från skeppet Vasa kan hjälpa forskarna att förutsäga hur sillen kommer att påverkas av klimatförändringar de kommande hundra åren. Resultaten från studien får betydelse för planering av ett hållbart fiske, nu och i framtiden.
Bibliotek längs busslinje 540 lånar från och med maj ut entrékort till Naturhistoriska riksmuseet. Initiativet är ett samarbete mellan museet och bibliotek i Tensta, Rinkeby, Hallonbergen, Ulriksdal och Bergshamra. Barn till och med 18 år går alltid in gratis på museet och nu får alltså även vuxna chansen. Syftet är att möjliggöra museibesök för alla och främja ett hållbart resande inom staden.
I Sverige registrerades 179 lyckade häckningar för kungsörn under 2024, den näst lägsta siffran på fem år, men ändå strax över det nationella målet. I Östergötland noteras den allra första lyckade häckningen i modern tid och framgången fortsätter även för Västra Götaland. Tillgång på föda och väder har troligen störst inverkan.
För år 2024 noteras det lägsta antalet ringmärkta fåglar på 35 år. Orsaken kan vara klimatförändringar som påverkar fåglarnas häckningssäsong och tillgången på mat. Vår vanligaste småfågel, lövsångaren, har minskat i antal under 15 år. Nu visar även rödhaken en vikande kurva. Antalet ringmärkta rödhakar har gått från 30 000 till 13 000 på fyra år.
Naturhistoriska riksmuseet har vunnit Web Service Award i kategorin Samhällskommunikation med motiveringen: ”Långt ifrån alla nya webbplatser lyckas med att få toppbetyg av användarna. Men det har den nya webbplatsen gjort. Målgrupperna tycker att den är tilltalande, användarvänlig med bra och tydlig information. Stort plus för all fantastisk information till skolundervisningen.”
En sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media under veckan. Den stora nyheten var en forskningsrapport som visar att månens äldsta krater är 4,3 miljarder år. Dessutom berättar jourhavande geolog om ett limniskt utbrott som kvävde över 1 700 personer 1986. Vi lär oss allt om gran, om köttätande ekorrar och får en förklaring till varför körsbärsträden blommar i december.
Månens största krater är nu åldersbestämd. Ett forskarteam från England, Sverige och Kina presenterar en studie som visar att South Pole-Aitken-bassängen bildades för 4,3 miljarder år sedan. 120 miljoner år tidigare än forskarna hittills ansett. Analysen gjordes med en metod som utvecklats vid NordSIMS på Naturhistoriska riksmuseet.
Det här är en sammanfattning av hur museet synts i media under veckan. Den stora nyheten var de sju glömda illustrationerna av Hilma af Klint som nu ställs ut i museets välkomsthall. Dessutom har två projekt på museet fått anslag för ekosystembaserad akvatisk förvaltning och det är fortsatt uppmärksamhet kring Miljöprovbanken 60 år.
Glömda verk av Hilma af Klint på Naturhistoriska riksmuseet. Sju illustrationer av Hilma af Klint, aldrig tidigare utställda, visas nu på Naturhistoriska riksmuseet. Verken hittades i början av sommaren i en herbariekartong i museets botanhus. I maj blir illustrationerna del av en omfattande Hilma af Klint-utställning på the Museum of Modern Art i New York, MoMA.
Kanske bästa julklappen. Naturhistoriska riksmuseet auktionerar via Musikhjälpen ut ett besök efter stängning där vinnaren av budgivningen får ha museet helt för sig själv och nio gäster. I besöket ingår en guidad visning av en valfri utställning och ett exklusivt besök museets torn med utsikt över staden.
Miljöprovbanken på Naturhistoriska fyller 60 år och är därmed Europas äldsta med en unik betydelse för svensk och internationell miljöövervakning. 400 000 prover fåglar, fiskar och däggdjur gör det möjligt för forskare att följa ett miljögifts förekomst över tid och undersöka konsekvenserna. Ju äldre prover som finns, desto längre tillbaka i tiden kan forskarna gå. Nu börjar frysarna bli fulla.
Cheferna för de naturhistoriska museerna i Norden diskuterar ett samarbete för framtidssäkring av verksamheterna. Studier visar att museer ligger i topp vad gäller medborgarnas förtroende för institutioner i samhället. De naturhistoriska museerna har en nyckelroll som kunskapskälla, men verksamheterna i Norden står inför utmaningar med utrymmesbrist, krisberedskap och resurser för digitalisering.
Absoluta merparten av världens miljontals insektsarter är inte beskrivna och vi vet alltför lite om deras evolution och påverkan på våra ekosystem. Det ska forskningsprojektet DarkTree ändra på. Studien ska dessutom utveckla nya metoder som kommer ha stor betydelse för framtida forskning och miljöövervakning. Projektet har idag tilldelats 24 miljoner kr av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
