Ny rapport: Igenväxning största hotet mot biologisk mångfald

Jordbruk med öppna och varierade landskap rymmer flest växt- och fågelarter. Det framgår av en ny rapport där Norrmejerier låtit inventera växter och djur på åtta av sina mjölkgårdar i Norrland.

– Rapporten visar att mjölkproduktion där kor får beta på åkrar med varierade landskap gynnar många växter och djur. Om vi ska bromsa klimatkrisen och värna den biologiska mångfalden måste vi se till att hålla jordbrukslandskapen öppna, säger Anna-Karin Karlsson, Norrmejeriers hållbarhetsdirektör.

I syfte att öka kunskapen om hur den biologiska mångfalden på norrländska mjölkgårdar ser ut, vad som påverkar den och om det geografiska läget är av betydelse har Norrmejerier låtit miljökonsultföretaget Ecogain inventera växt- och djurlivet på åtta av sina gårdar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län. Resultatet visar att artrikedomen är störst på naturbetesmarker som inte plöjts eller gödslats. På dessa marker identifierades upp till 54 olika växtarter och 41 olika fågelarter, att jämföra med igenväxta marker som bara rymde ett tjugotal växtsorter.

Även skötsel av vägkanter och diken samt närheten till sjöar och annat vatten påverkar artrikedomen positivt. I miljöer med öppna diken och vattendrag, till exempel vallodlingar som ger foder till betande kor, upptäcktes en anmärkningsvärd stor mångfald av fåglar.

– En stor biologisk mångfald kan bromsa effekterna av klimatkrisen. Våra mjölkbönder håller landskapen öppna och bidrar dessutom till ett långsiktigt hållbart och levande Norrland genom att skapa arbetstillfällen och upprätthålla den inhemska livsmedelsförsörjningen, säger Anna-Karin Karlsson.

Ungefär en tredjedel av alla rödlistade växter och djur i Sverige är beroende av varierade odlingslandskap för att överleva. Men under lång tid har den biologiska mångfalden påverkats negativt av klimatförändringar och av att jordbruk läggs ner och marken växer igen. Ett exempel är Storspoven, en rödlistad fågel som är beroende av stora gräsmarker som vallar, ängsmark eller trädor, vilket är utmärkande för det norrländska jordbrukslandskapet.

Rapporten ”Norrmejerier & biologisk mångfald. Ett kunskapsunderlag om växter och fåglar på norrländska mjölkgårdar” är en del i Norrmejeriers hållbarhetsprogram som syftar till att uppfylla FN:s globala hållbarhetsmål, Sveriges nationella miljömål och branschspecifika initiativ till 2030. Till exempel ingår miljöförbättrande åtgärder på mjölkgårdarna, för att bidra till ett rikt odlingslandskap samt växt- och djurliv.

För mer information, kontakta gärna:

Anna-Karin Karlsson, hållbarhetsdirektör på Norrmejerier, anna-karin.karlsson@norrmejerier.se tel. +46 70 676 53 38

Fakta om rapporten ”Norrmejerier & biologisk mångfald. Ett kunskapsunderlag om växter och fåglar på norrländska mjölkgårdar”

• Från tredje veckan i juni till och med första veckan i juli 2020 utförde miljökonsultföretaget Ecogain på uppdrag av Norrmejerier en inventering av växter och fåglar på åtta norrländska jordbruk med mjölkproduktion. De utvalda gårdarna ägs av Norrmejeriers bönder och representerar olika delar av kultur- och naturlandskapet från norr till söder och från kust till inland i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län.

• Varje gård besöktes av två personer under två på varandra följande dagar. Inventeringarna utfördes mellan klockan 04 och 11 då en person inventerade växter och en person inventerade fåglar.

• Inventeringen visar att en variation av miljöer med vallodlingar, åkrar, väg- och

dikeskanter, fuktiga marker och stränder ger förutsättningar för en hög mångfald av växter och fåglar. Studien visar också att det öppna jordbrukslandskapet är viktigt för den biologiska mångfalden i Norrland och att igenväxning av mark är det största hotet. Idag är bara 1–2 procent av Norrlands yta jordbruksmark.

• Drygt 200 olika växtarter, varav åtta rödlistade arter, identifierades under inventeringarna. I miljöer med naturbetesmark fanns störst artrikedom, med upp till 54 olika växtarter. Totalt identifierades 1 300 fåglar från 41 olika fågelarter. Av dem var 19 rödlistade.

• Här kan du läsa rapporten i sin helhet: https://www.norrmejerier.se/om-norrmejerier/miljo-klimat-och-hallbarhet/hallbart-lantbruk

Fakta: Den öppna jordbruksmarken är viktig för den rödlistade storspoven. Lyssna på podden.

• Storspovens utmärkande långa, böjda näbb och säregna drill gör den till en karaktärsart och ett tidigt vårtecken i det norrländska jordbrukslandskapet. Den trivs i miljöer med stora gräsmarker som vallar, ängsmark eller trädor, långt från skogskanter, men nära diken och större vattendrag.

• Arten har genomgått en mycket kraftig populationsminskning i hela sitt häckningsområde i norra Europa de senaste 30 åren och är idag rödlistad. Det norrländska odlingslandskapet är särskilt viktigt för storspoven, då minst två tredjedelar av den svenska populationen finns i norra Sverige.

• Hoten mot storspoven har historiskt varit omfattande dränering av åkermark. I dag är det dels nedläggning av jordbruksmark som därefter växer igen, dels intensifiering av jordbruket med tidigare slåtter och förstaskördar när spovarna fortfarande ruvar eller ungarna är små. För att skydda bon och ungar kan man vidta åtgärder bland annat i samband med slåtter.

• Här kan du lyssna på Norrmejeriers podd Stolt Norrlänning, där det första avsnittet handlar om den hotade Storspoven.  https://open.spotify.com/show/6YamDlCsf5qM0cmKz3kKZx