Blogginlägg -

Vågar vi prata om psykisk hälsa bland idrottare?

Häromdagen fladdrade en artikel förbi i nyhetsflödet, den handlade om en 22-årig lovande fotbollsspelare som tar paus från fotbollen på grund av psykisk ohälsa. Det positiva är att denna spelare är modig nog att nämna psykisk ohälsa som orsak till uppehållet. I övrigt är det tråkigt - men tyvärr inte ovanligt. Så hur kan vi våga prata ännu mer öppet om psykisk ohälsa bland idrottare, och varför är det så viktigt?

Psykisk ohälsa bland elitidrottare har visat sig vara vanligare än man tidigare trott - inom vissa idrotter är förekomsten faktiskt högre än i vanliga befolkningen. Ett exempel på det är ätstörningar inom viktbärande, estetiska och viktklassidrotter. Vi vet också att tröskeln för att söka hjälp länge varit högre bland elitidrottare, då de ofta förknippas med och förväntas ha starka psyken och starka hårda ideal. Om vi tänker oss in i en situation där en idrottares kontrakt är på väg att gå ut, så är sannolikheten att idrottaren söker hjälp för psykiatriska svårigheter låg.

Men de senaste åren har en del hänt vad gäller öppenheten kring psykisk ohälsa även bland elitidrottare. Tennisprofilen Robin Söderling berättade om sin utmattning i radioprogrammet Sommar i P1. Fotbollsspelaren Simon Thern låter sig intervjuas i SVT sporten om sin ångestproblematik.

Förebygga och förhindra psykisk ohälsa inom föreningsidrott

Det första som är viktigt att veta är att psykisk ohälsa bland idrottare förekommer. I samhället i stort visar siffrorna att 20-30% av befolkningen drabbas av depression vid någon punkt i livet. Vi har lite mindre tillförlitlig statistik kring depression inom elitidrott, men i en undersökning för några år sedan bland fotbollsspelare uppgavs 22% av tjejerna och 13% av killarna uppvisa symptom på depression vid en given tidpunkt. *

Möjligen ska man ta enkätundersökningar för depression med en nypa salt - det viktiga att ta med sig från detta är att det förmodligen finns medlemmar som lider av depression eller annan psykisk ohälsa även i just er förening, i just era lag. Kanske kan t.o.m. var femte spelare vara drabbad.  

Psykologisk trygghet - en konkurrensfördel

En sak vi säkert vet, är att ju tidigare en person får hjälp med sin psykiska ohälsa, desto snabbare kan hens mående vända till det bättre. Att som förening eller idrottsklubb vara måna om att skapa ett öppet klimat där det är ok att fråga och berätta om hur man mår, skapar alltså bättre förutsättningar för både upptäckande och omhändertagande av psykiskt mående - vilket i förlängningen också innebär att prestationerna optimeras.

Att värna om varandra och som lagmedlem kunna uppleva stöttning från och stötta sina lagkamrater är en viktig del i att bygga starka lag. Inom psykologin brukar vi beskriva detta med termen ”psykologisk trygghet”, vilket i både idrottsvärlden och i näringslivet är kopplat till ökade prestationer. Att arbeta aktivt med ett klimat som skapar just psykologisk trygghet kan alltså på lång sikt skapa en konkurrensfördel gentemot motståndarlag som inte har ett tryggt klimat eller ett fungerande omhändertagande för just psykisk ohälsa.

Om depression behandlades som en stukad fot

Bara för att exemplifiera - om vi skulle behandla en stukad fot på samma sätt som en depression, skulle det kunna se ut så här: Du som lagkompis eller tränare ser att någon blir skadad av att hen trampar fel. Men du frågar inte hur det är, eftersom du vill ”värna om den skadades integritet”. Om du ändå skulle fråga, skulle du sannolikt få till svar att ”allt är ok”. Och du skulle inte fråga igen. Ni formar i stället en tyst överenskommelse om att det där pratar vi inte om, och fortsätter spela som om inget har hänt, trots att lagkompisen har en stukad fot med allt vad det innebär både för hen själv och laget i stort.

Om vi i stället vänder på det hela och ser samma omhändertagande för psykisk ohälsa som för en stukning? Tränaren och lagkompisarna frågar hur det är. De tillkallar en fysio. Är det en stukning, stressfraktur eller något annat? Kan den skadade fortsätta spela efter en stund, eller behövs en vidare bedömning? Om så, skickas hen till en lagläkare för bedömning och behandling.

Poängen här är att se och kunna nyttja fördelarna med ett aktivt, professionellt och organiserat omhändertagande av psykisk ohälsa på samma sätt som vi idag gör med fysiska skador.  

Våga fråga – och se till att kunna ta hand om svaren

Jag skulle vilja se en kultur där vi alla vågar prata och fråga om psykisk ohälsa och där vi alla värdesätter genuina kunskaper kring det speciella sammanhang som psykisk ohälsa inom elitidrott innebär. Med en sådan kultur skulle många föreningar och klubbar kunna åstadkomma en set-up som fångar upp idrottare på ett professionellt sätt och ger dem som behöver det ett tidigt omhändertagande när det gäller psykisk ohälsa.

Vi på Pratamera Sport vill hjälpa till att göra svensk elitidrott bättre, t.ex. genom att förebygga psykisk ohälsa så att färre idrottare hamnar i samma situation som de jag nämnde i inledningen av denna blogg. Exempelvis genom att erbjuda föreningar och klubbar en självklar plats för omhändertagande och behandling för spelare med psykisk ohälsa.

Kontakta oss gärna om ni vill ha hjälp med detta, oavsett om det är dig, din lagkompis eller hela er klubb det gäller och oavsett om det handlar om psykisk ohälsa, prestation eller både och.

Ta hand om er och varandra!

Anders Ekstrand
Pratamera Sport

Anders Ekstrand är legitimerad psykolog med inriktning mot idrottspsykologi och en av grundarna till Mottagningen för elitidrott och hälsa i Stockholm. Han har lång erfarenhet av att arbeta med elitidrottare, svenska landslag och riksidrottsgymnasier.


*Källa: Gouttebarge V, Backx FJ, Aoki H, Kerkhoffs GM. Symptoms of Common Mental Disorders in Professional Football (Soccer) Across Five European Countries. J Sports Sci Med. 2015 Nov 24;14(4):811-8. PMID: 26664278; PMCID: PMC4657424

Relaterade länkar

Ämnen

  • Friskvård

Kategorier

  • mental hälsa
  • pratamera sport
  • välmående
  • elitmotionär
  • mental träning
  • idrott
  • psykisk ohälsa
  • idrottspsykologi
  • psykisk hälsa
  • elitidrott

Regioner

  • Skåne

Relaterat innehåll

  • Nytt digitalt program hjälper idrottare att prestera och må bättre

    Mental styrka handlar om att i kritiska lägen våga göra det man vill och kan även om tankar och nervositet säger något annat. Detta är essensen av det nya digitala träningsprogram som Pratamera Sport nu lanserar. Syftet med programmet är att göra de senaste vedertagna metoderna inom idrottspsykologi tillgängliga för så många idrottare som möjligt, från juniorer till Sveriges främsta elit.

  • Prestera mera med rätt mental träning

    Att träna upp sin fysiska styrka och uthållighet är en självklarhet för alla idrottare. Men när det verkligen gäller är det inte bara styrka eller snabbhet som spelar roll, utan förmågan att prestera under press. Nu lanserar Pratamera Sport ett helt nytt och online-baserat träningsprogram för mental styrka, utvecklats tillsammans med några av Sveriges ledande experter inom idrottspsykologi.

  • Webbinarium - Så skapar du en långsiktigt hållbar idrottskarriär

    En idrottares karriär är full med utmaningar och svårigheter att bemästra och klara av. Vad bör en idrottare tänka på och göra för att skapa en långsiktigt hållbar karriär, och hur kan man som tränare eller lärare hjälpa sina idrottare framåt på ett långsiktigt hälsosamt sätt? Välkommen att delta vid Pratamera Sports kostnadsfria lunchwebbinarium om idrottssatsningar som håller i längden.

  • Psykisk ohälsa bland idrottare - gratis lunchwebbinarium 27/5

    Gratis webbinarium med fokus på psykisk ohälsa bland idrottare. Hur ser det ut idag, varför drabbas idrottare av psykisk ohälsa, inom vissa idrotter t.o.m. oftare än bland den genomsnittliga befolkningen? Vilken typ av psykisk ohälsa drabbas de av och hur kan vi som arbetar inom idrotten upptäcka och förebygga psykisk ohälsa bland våra föreningsaktiva och skolungdomar - och stötta de som drabbas?

  • Prestationen sitter i utförandet

    Var ligger ditt fokus när du står på startlinjen? Som spelare och idrottare utsätts man ständigt för nya och ombytliga förhållanden vid matcher och tävlingar. Händelser som inte kan förutses men som idrottare måste ta in och skapa en funktionell plan för. För att bibehålla fokus och driva sig själv fram mot rätt riktning är det viktigt att ha ett konkret mål att sikta på.

  • Kan motion verkligen minska ångest och depression?

    Kan motion verkligen minska ångest och depression? Oavsett hur dina aktivitetsvanor ser ut finns det många hälsofördelar med att komma i gång. Det är ingen hemlighet att träning gör gott för kroppen.

  • Är en timmes längre sömn bättre än en till träningstimme?

    Varför är det så viktigt med sömn, och kan våra sömnvanor påverka våra prestationer? Och är en timmes längre sömn bättre än en till träningstimme? Idrottspsykolog Anders Ekstrand skriver här om vikten av sömn och hur den är en stor del av återhämtningsprocessen.

  • Konsten att skapa ett bra lagbygge

    Herrarnas handbolls VM är i full gång och Pratamera Sports idrottspsykolog Anders Ekstrand passar på att belysa och reflektera över några mentala aspekter som är viktiga att hålla koll på som del i förberedelserna och vad som är viktigt att fokusera på under själva mästerskapet. Något som inte bara gäller just handboll utan är relevant för de flesta lagsporter i situationer då det verkligen gäller

  • Förebygg och upptäck ätstörningar bland era idrottare

    Ätstörningar inom elitidrott syns oftast inte på samma sätt som i normalbefolkningen. Ofta uppvisar de drabbade inte ens minskad vikt. Hur kan man som tränare upptäcka ätstörning och vad kan vi inom idrottsrörelsen göra för att förebygga och stötta? Är något vi vet, så är det att tidig upptäckt och tidigt omhändertagande är en nyckel för att snabbt hjälpa personer med ätstörningar att bli bättre.

  • 5 mentala knep för en bättre golfrunda – och varför de är så viktiga

    Hur hanterar du det där ruffslaget eller den lite för långa putten för par? Och hur får du med svingarna från ranchen ut på banan? Golf är en mental sport som sätter hjärnans komplexitet på prov och kräver konkreta aktioner och noggranna strategier för att skapa förutsättningar för optimal prestation. Pratamera Sports idrottspsykolog Anders Ekstrand ger dig här 5 råd att ta med ut på golfrundan.

  • Ortorexi - när det hälsosamma blir ohälsosamt

    Att vi äter bra och rör på oss är viktigt för vår hälsa. Men vad gör man om det blir för mycket av “det goda”, när det slår över och det hälsosamma blir ohälsosamt?

  • Säg inte att ni inte visste!

    Vi nås återigen av berättelser om osunda och destruktiva miljöer inom idrottsrörelsen. Varför blir det så här? Och är fenomenen nya?

  • Elitidrottens ansvar rörande ätstörningar

    Anorexi är en grym sjukdom. Men den börjar oftast ganska bra. Drivet efter att prestera eller kontrollera skapar ett första beteende som handlar om att kontrollera eller minska sitt matintag. Det kan börja ganska oskyldigt men ganska snabbt blir de mer negativa konsekvenserna mer påtagliga. Förbund, landslag och landslagsläkare behöver ta sitt ansvar och se till både prestation och välmående.

Relaterade event