Gå direkt till innehåll

Senaste nyheterna

  • Även låg grad av fysisk aktivitet gör skillnad för äldres hälsa

    Även om man som äldre är mindre fysiskt aktiv än vad myndigheterna rekommenderar kan man få hälsovinster från den fysiska aktivitet man faktiskt utför om man samtidigt undviker stillasittande. Det visar en internationell forskningsstudie med anslag från Hjärt-Lungfonden ledd från Örebro universitet.

  • Ny forskning kan bana väg för bättre behandling av KOL

    En enkel nässköljning kan ge viktig information om vilken typ av inflammation en KOL-patient har – och på sikt bidra till en mer individanpassad behandling. Det visar en ny svensk studie från Karolinska Institutet, med anslag från Hjärt-Lungfonden.
    – Det mest spännande är att vi ser samma typ av immunaktivering i näsan som tidigare bara kunde upptäckas genom mer komplicerade ingrepp, såsom bron

  • Ny forskning ger pusselbit till varför hjärtinfarkt ökar vid midsommar – hjärtsjuka rör sig mindre och äter mer

    Vi rör oss mindre på storhelger som midsommarafton visar en studie vid Lunds universitet med anslag från Hjärt-Lungfonden. Det i kombination med ett ökat intag av mat och dryck kan bidra till att förklara varför hjärtinfarkt ökar under just storhelger tror forskarna bakom studien.
    – Baserat på resultaten i våra studier rekommenderar vi att patienter med hjärtsjukdom bör äta och dricka lite mi

  • Ny forskning visar: Fysisk aktivitet kan skydda mot stroke efter hjärtinfarkt

    Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt. En ny svensk studie med stöd av Hjärt-Lungfonden visar att personer som rör på sig sex dagar i veckan efter en hjärtinfarkt inte längre har någon ökad risk att drabbas av stroke.– Risken att få stroke är två till fyra gånger högre tidigt efter en hjärtinfarkt. At

  • Nu kan konst rädda liv – Hjärt-Lungfonden och Stockholms Auktionsverk lanserar Auktionsgåvan

    Hjärt-Lungfonden inleder ett nytt samarbete med Stockholms Auktionsverk för att möjliggöra Auktionsgåvan – ett initiativ som gör det möjligt för privatpersoner att skänka konst, designföremål och antikviteter till förmån för livsviktig hjärt-lungforskning
    – Det här är ett enkelt och nytt sätt att kunna bidra till forskningen. Många har föremål hemma som bär på både historia och värde, men som k

  • Förkalkade hjärtklaffar vanligare bland medelålders än tidigare känt

    Ny forskning visar att kalkpålagringar på hjärtats aortaklaff är betydligt vanligare bland medelålders än man tidigare trott – särskilt hos män. Studien visar att många kan gå runt med ett tidigt förstadium till den allvarliga klaffsjukdomen aortastenos utan att veta om det. Studien bygger på data från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS, och är den hittills största i sitt slag.

Sociala medier

Snart är det skolstart och här kommer en "heads up" till er som är föräldrar till ungdomar: Var uppmärksamma på användandet av e-cigaretter och läs på! Forskare vid Uppsala universitet har visat att redan några få bloss från en e-cigarett med nikotin kan bidra till akut inflammation i lungvävnaden. Den färska studien, som fått anslag från Hjärt-Lungfonden, väcker oro: nikotin är långt ifrån riskfritt och kan påverka både lungor samt hjärta och blodkärl. Forskningsstudien har genomförts som en randomiserad cross-overstudie där 22 friska män och kvinnor deltog. Deltagarna fick vid två olika tillfällen röka e-cigarett med respektive utan nikotin i 30 minuter. Analyser av blodprover visade att rökning av e-cigaretter med nikotin signifikant ökade nivåerna av vissa inflammatoriska markörer – vilket tyder på att nikotin snabbt kan bidra till att utlösa en akut inflammatorisk reaktion i lungvävnaden. Studien är den första i sitt slag som visar en direkt koppling mellan inhalerat nikotin och specifika lungrelaterade inflammationsmarkörer i blodet. – Våra resultat är i linje med tidigare studier där nikotin från e-cigaretter visat sig kunna påverka blodkärlen genom att öka nivåerna av kärlskademarkörer i blodet. Det är anmärkningsvärt att även enstaka tillfällen kan ge biologiska effekter. På sikt kan det bidra till utvecklingen av både lungsjukdomar och hjärt-kärlsjukdom, säger Fariborz Mobarrez, lektor och forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet som har lett studien. Läs på och berätta för nära och kära om riskerna. #nikotin #forskning #folkhälsa

Allt började den 11 oktober 2024. Mamma fick ett hjärtstopp på jobbet. Kollegorna gjorde HLR och ambulansen kom snabbt. Läget var kritiskt, men hon överlevde. Dagen efter vaknade hon, omtöcknad men vid liv. Det var så skrämmande, men vi var så tacksamma. Några dagar senare var mamma mer sig själv – om än med smärtsamma revben efter HLR – och hon fick en ICD inopererad. Framtiden kändes plötsligt möjlig.

Den 14 november satt vi hemma och tittade på tv när mamma plötsligt svimmade. ICD:n aktiverades och räddade hennes liv. Hon mådde illa men klarade sig. På sjukhuset justerades medicineringen och ICD:n kalibrerades om. Den 29 januari 2025 visade uppföljningen att hennes hjärta såg mycket bättre ut. Vi andades ut. 

Den 30 januari väcks jag av att pappa skriker: “Mamma andas konstigt!” Jag springer ner. Hon är medvetslös. Jag ringer 112 och påbörjar HLR. ICD:n reagerar inte. På akuten försöker vårdpersonalen få igång hennes hjärta. En timme senare säger läkaren att det inte finns mer att göra. Vi bryter ihop. Men så plötsligt... mamma rör ögonen. Hon lever! Personalen kopplar snabbt in övervakning – hennes hjärta slår igen. Hon får ny medicin mot extraslag. Vi får hem henne igen. Jag stannar hos henne varje dag. Det gör ont att se henne lida men det är också fint att få ta hand om henne, som hon alltid tagit hand om mig.

Den 15 mars 2025 är en fin vårdag. Vi fikar, köper tulpaner, planerar en filmkväll. På kvällen känner mamma sig yr. Hon sätter sig på en bänk i köket och faller ihop. Hjärtat stannar. Den här gången startar det aldrig igen.

Läkarna kallar det ett mysterium. Trots en noggrann obduktion finns inga svar. Hennes hjärta stannade utan förvarning, utan hjälp från ICD:n.  Att hon vaknade efter att ha dödförklarats i januari är oförklarligt. Det hon drabbades av verkar idag vara omöjligt att förutse. 

Hjärt-Lungfonden ger hopp. Forskning behövs – för att vår familj ska få svar, och för att andra inte ska behöva förlora någon. Vi hade så mycket att se fram emot och mamma ville verkligen leva. 

//Elin❤️

📷privata bilder

Allt började den 11 oktober 2024. Mamma fick ett hjärtstopp på jobbet. Kollegorna gjorde HLR och ambulansen kom snabbt. Läget var kritiskt, men hon överlevde. Dagen efter vaknade hon, omtöcknad men vid liv. Det var så skrämmande, men vi var så tacksamma. Några dagar senare var mamma mer sig själv – om än med smärtsamma revben efter HLR – och hon fick en ICD inopererad. Framtiden kändes plötsligt möjlig. Den 14 november satt vi hemma och tittade på tv när mamma plötsligt svimmade. ICD:n aktiverades och räddade hennes liv. Hon mådde illa men klarade sig. På sjukhuset justerades medicineringen och ICD:n kalibrerades om. Den 29 januari 2025 visade uppföljningen att hennes hjärta såg mycket bättre ut. Vi andades ut. Den 30 januari väcks jag av att pappa skriker: “Mamma andas konstigt!” Jag springer ner. Hon är medvetslös. Jag ringer 112 och påbörjar HLR. ICD:n reagerar inte. På akuten försöker vårdpersonalen få igång hennes hjärta. En timme senare säger läkaren att det inte finns mer att göra. Vi bryter ihop. Men så plötsligt... mamma rör ögonen. Hon lever! Personalen kopplar snabbt in övervakning – hennes hjärta slår igen. Hon får ny medicin mot extraslag. Vi får hem henne igen. Jag stannar hos henne varje dag. Det gör ont att se henne lida men det är också fint att få ta hand om henne, som hon alltid tagit hand om mig. Den 15 mars 2025 är en fin vårdag. Vi fikar, köper tulpaner, planerar en filmkväll. På kvällen känner mamma sig yr. Hon sätter sig på en bänk i köket och faller ihop. Hjärtat stannar. Den här gången startar det aldrig igen. Läkarna kallar det ett mysterium. Trots en noggrann obduktion finns inga svar. Hennes hjärta stannade utan förvarning, utan hjälp från ICD:n. Att hon vaknade efter att ha dödförklarats i januari är oförklarligt. Det hon drabbades av verkar idag vara omöjligt att förutse. Hjärt-Lungfonden ger hopp. Forskning behövs – för att vår familj ska få svar, och för att andra inte ska behöva förlora någon. Vi hade så mycket att se fram emot och mamma ville verkligen leva. //Elin❤️ 📷privata bilder

Träning gör susen vid hjärtsjukdom🫀 

Det finns starkt vetenskapligt stöd för att fysisk träning gör nytta vid hjärt-kärlsjukdom. Maria Bäck leder en studie som utvärderar gruppträning via videolänk för patienter som genomgått hjärtinfarkt. Passen leds av fysioterapeuter. 

"Studien är nu i full gång på 27 sjukhus i landet. Vi har hittills kunnat konstatera att metoden är säker och genomförbar. Framåt hösten väntas de första resultaten", berättar hon. 

➡️Hur är kunskapsläget idag när det gäller fysisk träning hos personer med hjärt-kärlsjukdom? 

"Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att fysisk träning är positivt och bör vara en del av rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Träning minskar risken för återinläggning på sjukhus för denna patientgrupp.  Allra starkast evidens finns just vid kranskärlssjukdom, där man har påvisat en minskning av dödligheten. Andra effekter som det finns stöd för är ökad livskvalitet och mindre ångest och depression." 

➡️Kan det inte vara riskfyllt att träna om man har hjärt-kärlsjukdom? 

"Det är generellt sett inte farligt, men ibland kan man behöva anpassa upplägget. Att röra sig med en låg eller måttlig intensitetsnivå innebär mycket små risker. Vill man träna hårdare bör man först träffa en fysioterapeut och göra ett arbetsprov. Här kan man få hjälp att ta fram ett anpassat träningsprogram."

💛Maria Bäck är professor och fysioterapeut på Sahlgrenska universitetssjukhuset. 
2021 tog hon emot Norhedsstiftelsens preventionsanslag på 6 miljoner.💛

Träning gör susen vid hjärtsjukdom🫀 Det finns starkt vetenskapligt stöd för att fysisk träning gör nytta vid hjärt-kärlsjukdom. Maria Bäck leder en studie som utvärderar gruppträning via videolänk för patienter som genomgått hjärtinfarkt. Passen leds av fysioterapeuter. "Studien är nu i full gång på 27 sjukhus i landet. Vi har hittills kunnat konstatera att metoden är säker och genomförbar. Framåt hösten väntas de första resultaten", berättar hon. ➡️Hur är kunskapsläget idag när det gäller fysisk träning hos personer med hjärt-kärlsjukdom? "Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att fysisk träning är positivt och bör vara en del av rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Träning minskar risken för återinläggning på sjukhus för denna patientgrupp. Allra starkast evidens finns just vid kranskärlssjukdom, där man har påvisat en minskning av dödligheten. Andra effekter som det finns stöd för är ökad livskvalitet och mindre ångest och depression." ➡️Kan det inte vara riskfyllt att träna om man har hjärt-kärlsjukdom? "Det är generellt sett inte farligt, men ibland kan man behöva anpassa upplägget. Att röra sig med en låg eller måttlig intensitetsnivå innebär mycket små risker. Vill man träna hårdare bör man först träffa en fysioterapeut och göra ett arbetsprov. Här kan man få hjälp att ta fram ett anpassat träningsprogram." 💛Maria Bäck är professor och fysioterapeut på Sahlgrenska universitetssjukhuset. 2021 tog hon emot Norhedsstiftelsens preventionsanslag på 6 miljoner.💛

Forskning visar att om man äter baljväxter så bidrar det till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Baljväxter bidrar med både protein och järn, och kan därför ersätta en del av köttet på tallriken. Dessutom bidrar baljväxter med zink, magnesium, kalium, folat/folsyra och fibrer. Kolhydraterna i baljväxter bryts ner långsamt, det gör att man känner sig mätt längre. Här kommer ett gott recept med bönor.

Ingredienser:
1 kg morötter
4 schalottenlökar
3 msk olivolja
lite salt
Sötsyrlig citrondressing
citronjuice
4 msk grovkornig senap
1-2 msk lönnsirap
3/4 dl Extra jungfruolivolja Classico
nymalen svartpeppar

Övrigt
2 frp Stora vita Bönor Ekologiska
1 knippe färsk dill, finhackad
1/2 dl pumpakärnor, rostade
1 frp Parmigiano Reggiano grovriven

Gör så här:
1) Sätt ugnen på 225 grader.
2) Skala och skär morötter samt schalottenlök i grova bitar.
3) Lägg grönsaker på ugnsplåt, ringla över olivolja och strössla lite salt och nymald svartpeppar.
4) Ugnsbaka grönsakerna cirka 25 minuter tills de fått färg och är mjuka.
5) Blanda alla ingredienser till dressingen.
6) Skölj bönorna med kallt vatten genom ett durkslag, lägg i en stor bunke.
7) Tillsätt de ugnsbakade grönsakerna, citrondressing och dill. Blanda hastigt igen.
8) Lägg upp på tallrikar, strössla över pumpakärnor och lite grovriven Parmigiano Reggiano.
9) Ringla över ytterligare lite olivolja, dra några drag med svartpepparkvarnen.

Mer fördelar och recept med bönor på våra hälsosidor: https://www.hjart-lungfonden.se/halsa/goda-vanor/mat/

❤️Receptet är framtaget tillsammans med vår partner @Zeta❤️

Forskning visar att om man äter baljväxter så bidrar det till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Baljväxter bidrar med både protein och järn, och kan därför ersätta en del av köttet på tallriken. Dessutom bidrar baljväxter med zink, magnesium, kalium, folat/folsyra och fibrer. Kolhydraterna i baljväxter bryts ner långsamt, det gör att man känner sig mätt längre. Här kommer ett gott recept med bönor. Ingredienser: 1 kg morötter 4 schalottenlökar 3 msk olivolja lite salt Sötsyrlig citrondressing citronjuice 4 msk grovkornig senap 1-2 msk lönnsirap 3/4 dl Extra jungfruolivolja Classico nymalen svartpeppar Övrigt 2 frp Stora vita Bönor Ekologiska 1 knippe färsk dill, finhackad 1/2 dl pumpakärnor, rostade 1 frp Parmigiano Reggiano grovriven Gör så här: 1) Sätt ugnen på 225 grader. 2) Skala och skär morötter samt schalottenlök i grova bitar. 3) Lägg grönsaker på ugnsplåt, ringla över olivolja och strössla lite salt och nymald svartpeppar. 4) Ugnsbaka grönsakerna cirka 25 minuter tills de fått färg och är mjuka. 5) Blanda alla ingredienser till dressingen. 6) Skölj bönorna med kallt vatten genom ett durkslag, lägg i en stor bunke. 7) Tillsätt de ugnsbakade grönsakerna, citrondressing och dill. Blanda hastigt igen. 8) Lägg upp på tallrikar, strössla över pumpakärnor och lite grovriven Parmigiano Reggiano. 9) Ringla över ytterligare lite olivolja, dra några drag med svartpepparkvarnen. Mer fördelar och recept med bönor på våra hälsosidor: https://www.hjart-lungfonden.se/halsa/goda-vanor/mat/ ❤️Receptet är framtaget tillsammans med vår partner @Zeta❤️

För oss är det viktigt att sprida kunskap och att den bygger på forskning. Vi vill också att den är lätt att:
1) Förstå
2) spara, dela och
3) bli inspirerad av

Forskningen är tydlig – bra mat och rörelse varje dag gör stor skillnad för din hälsa. Så här gör du:

❤️ Ät mer grönsaker, frukt, baljväxter, fullkorn och fisk
❤️ Byt smör mot oliv- eller rapsolja
❤️ Minska på socker, salt, rött kött och alkohol
❤️ Rör dig minst 30 minuter om dagen – varje steg räknas
❤️ Bryt stillasittande – res dig varje halvtimme

Inlägget bygger på Hjärt-Lungfondens lättlästa skrift Friskt liv, som sprider forskningsbaserad kunskap om hur vi kan förebygga hjärt- och lungsjukdomar.

#hjärthälsa #hjärtlungfonden #frisktliv

För oss är det viktigt att sprida kunskap och att den bygger på forskning. Vi vill också att den är lätt att: 1) Förstå 2) spara, dela och 3) bli inspirerad av Forskningen är tydlig – bra mat och rörelse varje dag gör stor skillnad för din hälsa. Så här gör du: ❤️ Ät mer grönsaker, frukt, baljväxter, fullkorn och fisk ❤️ Byt smör mot oliv- eller rapsolja ❤️ Minska på socker, salt, rött kött och alkohol ❤️ Rör dig minst 30 minuter om dagen – varje steg räknas ❤️ Bryt stillasittande – res dig varje halvtimme Inlägget bygger på Hjärt-Lungfondens lättlästa skrift Friskt liv, som sprider forskningsbaserad kunskap om hur vi kan förebygga hjärt- och lungsjukdomar. #hjärthälsa #hjärtlungfonden #frisktliv

🌾 Augusti. En månad för sensommarlugn, mjuka kvällar och kanske ett extra andetag innan hösten drar igång.

Månadens konstverk i Gåvokalendern speglar just det – färg, värme och tid för det som betyder något.

💛 Genom att köpa kalendern stöttar du forskningen som räddar liv vid hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Det är en omtänksam gåva – till dig själv, en vän, en kollega eller någon som behöver lite hopp på väggen.

🎨 Kalendern 2025 blir din genom en gåva på minst 300 kronor.
📌 Klicka på länken i vår profil och läs mer.

#detgällerossalla #gåvokalender #forskning

🌾 Augusti. En månad för sensommarlugn, mjuka kvällar och kanske ett extra andetag innan hösten drar igång. Månadens konstverk i Gåvokalendern speglar just det – färg, värme och tid för det som betyder något. 💛 Genom att köpa kalendern stöttar du forskningen som räddar liv vid hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Det är en omtänksam gåva – till dig själv, en vän, en kollega eller någon som behöver lite hopp på väggen. 🎨 Kalendern 2025 blir din genom en gåva på minst 300 kronor. 📌 Klicka på länken i vår profil och läs mer. #detgällerossalla #gåvokalender #forskning

Forskning visar tydligt att risken för hjärt- och kärlsjukdom minskar när en del av det mättade fettet, som finns i smör, kött och mejeriprodukter, byts ut mot omättade fetter som finns i oljor och mjuka matfetter. Här kommer ett recept med färgglada grönsaker och olivolja: 

Ingredienser:
1 silverlök
1 röd chili
1 vitlöksklyfta
1 röd paprika
1 gurka
2 röda tomater
2 msk Extra jungfruolivolja Fruttato Intenso
500 g krossade tomater
1 1/2 dl kallt vatten
1/2 dl Balsamvinäger rosé
lite salt
nymalen svartpeppar

Toppings
1 burk Crème av kronärtskockor
1/2 kruka basilika
1 gurka, skalad och tärnad
1 frp krutonger
Extra jungfruolivolja Fruttato Intenso

Gör så här:
1) Skala och finhacka lök, chili och vitlök.
2) Dela och kärna ur paprika.
3) Skala gurkan med potatisskalare, spara halva gurka till dekoration.
4) Ta bort det lilla fästet där tomatkvisten suttit.
5) Skär alla grönsaker i grova bitar.
6) Fintärna den sparade gurkan för topping. 
7) Mixa resterande ingredienser slätt i mixer.
8) Häll i krossade tomater och mixa soppan ytterligare.
9) Späd med iskallt vatten lite i taget till rätt konsistens.
10) Smaka av med vinäger, liten gnutta salt och peppar. 
11) Toppa soppan med crème på kronärtskockor, tärnad gurka, plockade basilikablad, och krutonger.
12) Ringla olivolja över. Dags att servera!

Välkommen att läsa mer om olivolja på våra hälsosidor på webben, följ länken i profilen. 

❤️Receptet är framtaget med vår partner Zeta❤️

https://www.hjart-lungfonden.se/halsa/goda-vanor/mat/fett-olivolja/

Forskning visar tydligt att risken för hjärt- och kärlsjukdom minskar när en del av det mättade fettet, som finns i smör, kött och mejeriprodukter, byts ut mot omättade fetter som finns i oljor och mjuka matfetter. Här kommer ett recept med färgglada grönsaker och olivolja: Ingredienser: 1 silverlök 1 röd chili 1 vitlöksklyfta 1 röd paprika 1 gurka 2 röda tomater 2 msk Extra jungfruolivolja Fruttato Intenso 500 g krossade tomater 1 1/2 dl kallt vatten 1/2 dl Balsamvinäger rosé lite salt nymalen svartpeppar Toppings 1 burk Crème av kronärtskockor 1/2 kruka basilika 1 gurka, skalad och tärnad 1 frp krutonger Extra jungfruolivolja Fruttato Intenso Gör så här: 1) Skala och finhacka lök, chili och vitlök. 2) Dela och kärna ur paprika. 3) Skala gurkan med potatisskalare, spara halva gurka till dekoration. 4) Ta bort det lilla fästet där tomatkvisten suttit. 5) Skär alla grönsaker i grova bitar. 6) Fintärna den sparade gurkan för topping. 7) Mixa resterande ingredienser slätt i mixer. 8) Häll i krossade tomater och mixa soppan ytterligare. 9) Späd med iskallt vatten lite i taget till rätt konsistens. 10) Smaka av med vinäger, liten gnutta salt och peppar. 11) Toppa soppan med crème på kronärtskockor, tärnad gurka, plockade basilikablad, och krutonger. 12) Ringla olivolja över. Dags att servera! Välkommen att läsa mer om olivolja på våra hälsosidor på webben, följ länken i profilen. ❤️Receptet är framtaget med vår partner Zeta❤️ https://www.hjart-lungfonden.se/halsa/goda-vanor/mat/fett-olivolja/

Kroppen behöver fett, men rätt sorts fett. Oljor och andra Nyckelhålsmärkta matfetter innehåller omättade fetter som det är bra att äta mer av.

Visst är det okej med lite smör ibland, men för hälsan är det bättre med olja eller flytande matfett.  I många recept står det smör men det går nästan alltid lika bra med flytande matfetter när du lagar mat och bakar, till och med i pajer. 100 gram smör i receptet motsvarar cirka 1 deciliter flytande matfett.

Så prova att baka på ett nytt sätt i sommar!

Kroppen behöver fett, men rätt sorts fett. Oljor och andra Nyckelhålsmärkta matfetter innehåller omättade fetter som det är bra att äta mer av. Visst är det okej med lite smör ibland, men för hälsan är det bättre med olja eller flytande matfett. I många recept står det smör men det går nästan alltid lika bra med flytande matfetter när du lagar mat och bakar, till och med i pajer. 100 gram smör i receptet motsvarar cirka 1 deciliter flytande matfett. Så prova att baka på ett nytt sätt i sommar!

Forskning visar att om man äter fullkornsprodukter kan man minska risken för typ 2- diabetes och hjärt-kärlsjukdom och det hjälper också till att hålla vikten. Fullkornsprodukter innehåller hela kärnan, inget siktas bort, vilket gör att inte heller viktiga näringsämnen går till spillo. Här kommer ett recept med rågmjöl:

Ingredienser:
25 g jäst
5 dl vatten
1 frp Cannellinibönor Ekologiska
7 dl vetemjöl eller vetemjöl special (420 g)
4 dl grovt rågmjöl (240 g)
1-2 tsk salt
2 dl pumpakärnor
1 dl russin

Gör så här:

1) Smula ner jästen i vattnet i en stor bunke och rör tills den lösts upp.
2) Låt bönorna rinna av och skölj dem med kallt vatten. Mosa eller mixa bönorna grovt. Tillsätt bönorna och resten av ingredienserna till degvätskan och arbeta ihop till en ganska lös deg.
3) Täck över bunken och låt jäsa i rumstemperatur i cirka 40 minuter. Rör gärna om några gånger under tiden.
4) Klä två brickor med bakplåtspapper. Kontrollera att de går in i kylen. Forma degen till frallor och lägg med jämna mellanrum på brickorna. Täck dem med plastfolie. Ställ in i kylen över natten.
5) På morgonen värmer du upp ugnen till 250 grader.
6) Dra över frallorna till plåtar. Peta ner russinen i frallorna igen om de har ploppat upp, så att de inte bränns.
7) Grädda sedan frallorna i 20-25 minuter i mitten av ugnen. Låt svalna ett par minuter på ett ugnsgaller.

Servera gärna med BreOliv eller BreOliv Mild, tomat och smörgåskrasse. Fler kosttips på våra hälsosidor, följ länken i profilen!

💛Receptet är framtaget tillsammans med vår partner @Zeta💛

Forskning visar att om man äter fullkornsprodukter kan man minska risken för typ 2- diabetes och hjärt-kärlsjukdom och det hjälper också till att hålla vikten. Fullkornsprodukter innehåller hela kärnan, inget siktas bort, vilket gör att inte heller viktiga näringsämnen går till spillo. Här kommer ett recept med rågmjöl: Ingredienser: 25 g jäst 5 dl vatten 1 frp Cannellinibönor Ekologiska 7 dl vetemjöl eller vetemjöl special (420 g) 4 dl grovt rågmjöl (240 g) 1-2 tsk salt 2 dl pumpakärnor 1 dl russin Gör så här: 1) Smula ner jästen i vattnet i en stor bunke och rör tills den lösts upp. 2) Låt bönorna rinna av och skölj dem med kallt vatten. Mosa eller mixa bönorna grovt. Tillsätt bönorna och resten av ingredienserna till degvätskan och arbeta ihop till en ganska lös deg. 3) Täck över bunken och låt jäsa i rumstemperatur i cirka 40 minuter. Rör gärna om några gånger under tiden. 4) Klä två brickor med bakplåtspapper. Kontrollera att de går in i kylen. Forma degen till frallor och lägg med jämna mellanrum på brickorna. Täck dem med plastfolie. Ställ in i kylen över natten. 5) På morgonen värmer du upp ugnen till 250 grader. 6) Dra över frallorna till plåtar. Peta ner russinen i frallorna igen om de har ploppat upp, så att de inte bränns. 7) Grädda sedan frallorna i 20-25 minuter i mitten av ugnen. Låt svalna ett par minuter på ett ugnsgaller. Servera gärna med BreOliv eller BreOliv Mild, tomat och smörgåskrasse. Fler kosttips på våra hälsosidor, följ länken i profilen! 💛Receptet är framtaget tillsammans med vår partner @Zeta💛

Kontakter