Norges sjömatråd

Publicerad på DN.se

I en insändare på DN Åsikt (20 september 2019) uppmanar Christer Nilsson svenska konsumenter att vägra vägra äta norsk industrilax. Med texten sällar han sig till en skara av kritiker som höjer rösten mot odlad lax.

Från den norska branschens sida välkomnar vi kritik, men vi skulle önska att den baseras på fakta från trovärdiga källor snarare än missuppfattningar. Christer Nilssons insändare innehåller en lång rad påståenden varav många är tendentiösa och går lätt att få motbevisade av seriösa källor.

Ett av påståendena i texten är att den norska fiskebranschen, hand i hand med svenska livsmedelskedjor, tiger om att 53 miljoner laxar dog i laxkassar under 2017. Dödligheten bland odlad lax är ingenting branschen försöker dölja. I all animalisk proteinproduktion är dessvärre dödlighet hos djuren en utmaning och något uppfödarna tar på största allvar, vare sig det handlar om gris, kyckling eller lax.

Dödligheten på lax är i nivå, eller något högre, jämfört med annan djuruppfödning. Samtidigt är laxen ett kallblodsdjur med en helt annan biologi är varmblodsdjur.

Flera faktorer spelar in. Den unga laxens övergång från sötvatten till saltvatten är en stor belastning, samma som för den vilda laxen.

I Norge regleras djurhållningen av djurskyddslagen som överensstämmer med svensk motsvarighet. Alla norska laxodlare är skyldiga att följa dessa etiska riktlinjer.

Tillsynen av lagen sköts av det norska livsmedelsverket, Mattilsynet. Branschen arbetar dessutom med ett omfattande projekt för att få en bättre bild av hur laxen mår och utarbeta indikatorer för att löpande mäta och förbättra laxens välmående.

Sjukdomar, infekterad fisk och föroreningar som sprids i havet och påverkar den vilda laxen är andra påståenden som återfinns i Christer Nilssons insändare. De norska laxodlingarna tillhör de mest öppna, transparenta och genomlysta fiskodlingarna i världen.

Varje år analyseras över 10.000 laxar. Varje vecka räknas antalet laxlus i alla anläggningarna, prover tas på havsbottnen under odlingarna och eventuella sjukdomar rapporteras. Detta är bara några av de kontroller som görs av oberoende aktörer och myndigheter. All data om hur laxen mår och odlingarnas miljökonsekvenser är offentligt tillgängliga.

Christer Nilsson påstår vidare att odlad lax ”utgör den kanske mest toxiska basfödan i världen”. Detta påstående är fel och något vi tar starkt avstånd ifrån. Den odlade laxen är trygg och nyttig vilket bekräftas av en lång rad experter.

Det är dokumenterat att norsk lax är säker och hälsosam att äta, vilket bekräftas av både norska och svenska livsmedelsmyndigheter. Livsmedelsverket har på sin hemsida samlat sina rekommendationer för odlad lax, som klargör att laxen är ett säkert och hälsosamt livsmedel för både barn och vuxna.

Anneli Widenfalk, toxikolog på Livsmedelsverket, uttalade sig om den odlade laxens påstådda innehåll av miljögifter i en artikel i Svenska Dagbladet (10 juli 2019): ”Odlad lax är en av de feta fisksorter som har de allra lägsta halterna av miljögifter.” Detta bekräftas också av det norska Folkehelseinstituttet.

Slutligen nämner Nilsson antioxidanten etoxikin. Det är uppenbart att Nilsson inte följt utvecklingen av fiskfodret de senaste åren. Branschen har länge arbetat med en utfasning av etoxikin och en stor del av den norska odlade laxen föds inte längre på foder innehållande antioxidanten.

Livsmedelsverket menar, med hänvisning till sin norska motsvarighet och forskare som analyserat odlad lax, att halterna av etoxikin ligger under de nivåer som bedömts innebära en hälsorisk.

Innehållet i fiskfodret har, som tidigare nämnts, förändrats de senaste åren och baseras i dag till hög grad på vegetabiliska ingredienser. Detta gör att miljögifterna i odlad lax är på en betydligt lägre nivå i dag än vad de var tidigare. I norsk odlad lax har man lyckats minska förekomsten av miljögifter med 60–70 procent de senaste 15 åren. Det innebär också att odlad lax innehåller mindre miljögifter än exempelvis vild lax.

Lax och annan mat från havet är en av Norges viktigaste näringar och det ligger i vårt intresse och på vårt ansvar att fisken mår bra, att miljön bevaras och att maten håller absolut högsta kvalitet. Allt för att fisk som kommer från Norge ska vara 100 procent trygg att äta.

Påståendet om att vi tiger om något stämmer helt enkelt inte. Den norska branschen kontrolleras noga och genomgår en lång rad tester ur alla tänkbara perspektiv. Resultatet av dessa publiceras offentligt för alla att ta del av.

I samband med rapporter om nya fall av covid-19 i Peking har kinesiska medier rapporterat om rykten att viruset ska ha hittats på skärbrädor för fisk. Dessa är obekräftade och bygger på spekulationer.

Det finns inga studier som tyder på att coronavirus sprids via livsmedel. På svenska Livsmedelsverkets hemsida går det att läsa ”Kunskap från tidigare utbrott med liknande coronavirus visar att denna typ av virus smittar från sjuka personer och inte genom ytor som till exempel livsmedel och livsmedelsförpackningar.”

Enligt Livsmedelsverket och en lång rad liknande myndigheter jorden runt finns det inget i nuläget som tyder på att viruset kan spridas genom att man äter mat eller dricker vatten och enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, är sjömat fortsatt säkert att äta.

Mot denna bakgrund är det alltså inte troligt att smitta kan spridas från fisk eller annan sjömat.