Kan radon göra ett hus obeboeligt?

Det korta svaret är ja, höga radonhalter kan i praktiken göra ett hus obeboeligt. Även om radongasen i sig inte gör huset omöjligt att bo i kan höga koncentrationer av radon innebära en allvarlig hälsorisk för de boende.

Samtidigt som majoriteten av hus inte har radonhalter över de gränsvärden som finns i olika länder (i Sverige 200 bq/m³) har var 7:e hus som säljs förhöjda radonhalter. I flertalet fall är det relativt måttliga förhöjningar men det finns också flera exempel där radonhalterna ligger mycket långt över gällande gränsvärden. Det enskilt högsta årsmedelvärde Radonova uppmätt låg på över 17 000 bq/m³. Huset var i det fallet en villa.

– Det är naturligtvis angeläget att identifiera hus där radongasen utgör en allvarlig fara för de boendes hälsa. Med tanke på att radon är en osynlig och luktfri gas finns heller inga genvägar till att säga något om radonhalten i ett enskilt hus, det enda tillförlitliga svaret kommer genom en mätning som följer gällande metodbeskrivning, kommenterar Karl Nilsson, vd för Radonova.

Förhöjda värden kräver åtgärd
För att göra ett hus med förhöjda värden säkert igen är det nödvändigt att vidta åtgärder för att minska radonhalten. Det kan inkludera en justering eller installation av ventilationssystem, tätningsåtgärder för att förhindra inläckage av radon och andra rekommenderade saneringsmetoder.

– Alla hus med förhöjda radonhalter bör åtgärdas. Sen blir det givetvis särskilt angeläget i de fall radonhalten är mycket hög. Då är hälsorisken för de boende uppenbar, särskilt vid långvarig exponering, fortsätter Karl Nilsson.

I de flesta fall är det relativt enkelt att åtgärda förhöjda radonhalter. Det behöver heller inte vara förenat med stora kostnader. Samtidigt finns det flera exempel där det visat sig vara svårt att få ner radonhalten under gällande gränsvärden. I den här artikeln beskrivs hur ett par i finska Borgå kämpar för att minska radonhalten i sitt hus.

Radonets effekt på människan
Radon är en hälsorisk som efter rökning är den vanligaste orsaken till att människor drabbas av lungcancer. Globalt beräknas varje år 230 000 människor drabbas av lungcancer som en följd av långvarig exponering för radon. I Sverige är motsvarande siffra cirka 500 människor. Därför bör människans exponering för radon kontrolleras och hållas på en så låg nivå som möjligt. Det är också viktigt att förstå varför radongasen är farlig.

Radongas svarar för mer än hälften av allmänhetens totala exponering för naturlig joniserande strålning (UNSCEAR-rapport 2000). I dag vet vi också att förhöjda radonhalter kan påträffas i alla typer av byggnader och en viss mängd radongas finns överallt. Med det uppstår frågan varför radongas är farlig och hur den kan påverka människors hälsa?

Alfastrålning kan skada DNA
Radon är en ädelgas vars radioaktiva isotop Rn-222 vanligtvis kallas radon. På grund av de radioaktiva egenskaperna hos Rn-222 avger den alfastrålning under dess radioaktiva sönderfall. Alfastrålning är joniserande strålning som kan påverka våra cellers DNA.

Alfastrålning och radioaktivitet är alltså joniserande strålning som kan påverka människans DNA. Andra typer av joniserande strålning är beta och gamma. Dock har alfapartiklar en hög massa (massiva partiklar i atomskala). De kan därför avge mycket mer energi per så kallad sträckenhet. Energiutvecklingen är alltså betydligt högre än vad som härrör från beta- eller gammastrålning. Därför är skadorna som alfastrålning orsakar på vårt DNA mycket större.

Radondöttrarna kan orsaka lungcancer
En av egenskaperna hos radon är att det är en ädelgas. Det innebär att den inte kan skapa kemiska föreningar med andra element. Så varför är det farligt? Svaret ligger i de så kallade radondöttrarna. De är inte gaser utan radioisotoper som kan fästas i andningsvävnaderna, främst lungorna. Några av radondöttrarna (Po-218 och Po-214) avger alfastrålning med höga energier som kan skada lungornas vävnad. En av de organisationer som klassificerat radon som cancerframkallande är International Agency for Research on Cancer (IARC).

Sammanfattningsvis är det enda sättet att ta reda på vilka radonhalter som finns i fastigheten att genomföra en radonmätning. Observera att en radonmätning bör ske under eldningssäsongen vilket i Sverige innebär perioden 1 oktober till 30 april. Detta för att erhålla en radonhalt uttryckt som ett årsmedelvärde.

Läs mer om radon och radonmätning på https://radonova.se