Gå direkt till innehåll
Fem myter om radon

Nyhet -

Fem myter om radon

Genom åren har det skapats och cirkulerat ett flertal myter om radon. Med tanke på att radon är en gas som varken luktar, syns eller smakar är det kanske inte så konstigt. För de flesta människor är radonfrågan ganska abstrakt och svår att ta på. Trots att radongas finns i nästan alla bostäder och på arbetsplatser är kunskapen generellt sett låg.

På Radonova arbetar vi varje dag med att minska hälsoriskerna som följer av långvarig exponering för förhöjda radonhalter. För att dela kunskap och erfarenheter med fler beskriver vi här några av de vanligaste myterna som omgärdar ämnet radon.

Myt #1: Sambandet mellan radon och risken för lungcancer är oklar
Kopplingen mellan radon och lungcancer har studerats under flera decennier och är fastställd av WHO, den svenska Strålsäkerhetsmyndigheten samt en rad andra myndigheter och forskare världen över. Den förhöjda lungcancerrisken upptäcktes först hos arbetare i gruvor. Det fick forskare att inse att radonexponering kan vara ett problem också ovan jord.

Så sent som på 1980- och 1990-talen fanns det fortfarande tveksamheter om huruvida fynden hos gruvarbetare kunde tillämpas på risken i våra hem. Omfattande studier som genomförts de senaste 25 åren har dock gett mycket tydliga resultat som bekräftar kopplingen mellan radon och lungcancer.
I dag vet vi att radon och sönderfallsprodukterna (ofta kallade radondöttrar) avger alfastrålning och därför är skadliga när de kommer in i kroppen.

Myt #2: Radon är bara ett problem i vissa geografiska områden
Radongas läcker in från marken och sant är att det finns regioner med mer eller mindre radon. Samtidigt är det i praktiken omöjligt att avgöra risken i en specifik bostad eller arbetsplats utan att mäta just där. Radonhalter i fastigheter kan variera mycket lokalt. De beror exempelvis på uranavlagringar, marksammansättning, atmosfäriska förhållanden och framför allt på byggnadskonstruktionen och hur eventuell ventilation är installerad.

En bidragande orsak till att den här myten sprids är att man hänvisar till så kallade radonkartor. Problemet är att dessa inte säger någonting om radonhalten i den enskilda fastigheten. Radonkartor kan i bästa fall vara ett verktyg när myndigheter ska prioritera insatserna ur ett geografiskt perspektiv.

Myt #3: Det är bara äldre hus som har en hög risk för radonexponering
Det finns en missuppfattning att radonexponering är ett problem som bara uppstår i äldre bostäder och byggnader. Många tror felaktigt att moderna hus över lag är konstruerade och byggda för att vara radonsäkra. Även om moderna byggnormer ofta innefattar radonbeständiga byggtekniker, tillämpas de inte universellt. Och även när de används garanterar de inte en radonfri miljö. Att mäta radonhalten är det enda sättet att bedöma den faktiska risken i ett hem, oavsett byggår.

Risken för radonexponering bestäms alltså inte av en byggnads ålder utan i första hand av förekomsten av uran i marken under den. Och den kan variera kraftigt från en plats till en annan.

Myt #4: Att mäta radon i ett hus eller på en arbetsplats är komplicerat och tidskrävande
I de flesta fall är genomförandet av en radonmätning både enkel och kostnadseffektiv. För den som anlitar ett ackrediterat laboratorium går det oftast snabbt att få ett tillförlitligt svar på radonhalten i den aktuella fastigheten. Radonova kan erbjuda färdiga testpaket som matchar de förutsättningar som råder i det enskilda fallet. Man beställer rätt radonmätningspaket online, får det hemskickat med tydliga instruktioner och returnerar till laboratoriet efter genomförd mätning. Resultatet kommer snabbt och processen är till stor del digitaliserad.

För flerfamiljsbostäder och arbetsplatser krävs i de flesta fall fler mätpunkter men med ett ackrediterat radonlaboratorium går det även i dessa fall att genomföra en radonmätning som är tillförlitlig, smidig och kostnadseffektiv.

Myt #5: Att sänka radonhalten är dyrt
Processen att sänka förhöjda radonhalter är i de flesta fall enklare än man tror. Oftast kan man lösa radonproblematiken genom att täta punkter där radon läcker in från marken. Det kan till exempel vara sprickor i golvet eller fogar kring vatten- och avloppsrör. Detta i kombination med att man med olika tekniker suger bort radongas från marken under huset eller skapar ett övertryck i fastigheten så radongas inte läcker in. På arbetsplatser kan man ofta lösa det genom förändrad ventilation.

För en privatperson i villa kostar en radonutredning och en radonsänkande åtgärd ofta någonstans i spannet 20 000 till 40 000 kronor.

För mer information om radon och radonmätning besök https://radonova.se

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Kontakter

  • Radonova, radonmätning vid husaffär
    Radonova, radonmätning vid husaffär
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    4095 x 2723, 5,4 MB
    Ladda ner
  • Radonova, arbetsplatsmätning radon II
    Radonova, arbetsplatsmätning radon II
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    3000 x 2000, 956 KB
    Ladda ner
  • Radon and human health.jpeg
    Radon and human health.jpeg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    7500 x 4076, 9,03 MB
    Ladda ner

Relaterat innehåll

  • Genrebild. Husen på bilden har inget samband med texten.

    Förhöjda radonhalter som inte åtgärdas kan bli dyrt för bostadsrättsföreningar

    I Skövde blev två bostadsrättsföreningar nyligen förelagda av miljönämnden att åtgärda radonhalter i lägenheter, annars utdöms vite. Strålsäkerhetsmyndighetens referensvärde är 200 becquerel per kubikmeter luft. I bägge fallen handlar det om brf:er där flera lägenheter ligger över gränsvärdet.

  • Genrebild. Husen på bilden har inget samband med texten.

    Ny statistik visar att samtliga lägenheter på bottenplan alltid bör radonmätas i flerbostadshus

    Ny statistik visar att man alltid bör mäta radon på bottenplan i flerbostadshus, oberoende av vilken typ av husgrund som är aktuell. Den slutsatsen drar radonlaboratoriet Radonova efter att ha analyserat statistik från radonmätningar av över 20 000 svenska lägenheter. Radonova ändrar och skärper därmed sina rekommendationer till de som ska mäta radon i bostadsrättsföreningar och hyresfastigheter.

  • Radonovas Vanda Jakabová, radonforskare och specialist på radonmätning

    Radonova på IEA:s event i Orlando

    I september deltog Radonova vid IEA:s (Indoor Environments Association, tidigare AARST) event i Orlando. Eventet är branschens ledande forum för att utbyta kunskap om inomhusmiljöer och de hälsorisker som radon och så kallad ånginträngning utgör. Under symposiet presenterades nya forskningsrön och teknologier för att hantera dessa problem och förbättra luftkvaliteten i byggnader.

  • Den 1 oktober börjar säsongen för radonmätning i Sverige.

    Mätsäsongen för radon börjar – nu är det tid att ta reda på halten i hem och på arbetsplatser

    Det går att mäta radon året om men om man vill ha att ett årsmedelvärde för radonhalten i sitt hem eller på arbetsplatsen ska man mäta i minst två månader under eldningssäsongen. I Sverige pågår den mellan 1 oktober och 30 april. För arbetsgivare, skolor, fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och villaägare finns då möjlighet att få full koll på radonfrågan.

  • Calgary, Kanada

    Kanadensisk studie lyfter radon som en folkhälsofråga

    En ny omfattande studie från Kanada, ledd av Dr. Aaron Goodarzi och Evict Radon-teamet, avslöjar viktiga rön om radonexponering i bostäder. Rapporten, som publicerades i oktober 2024, är den mest detaljerade undersökningen av sitt slag i Kanada på över ett decennium. Även om studien är genomförd i Kanada, har resultaten betydande lärdomar för andra länder, inklusive Sverige.

  • Genrebild. Husen på bilden har inget samband med texten.

    Varför ska man mäta radon under vinterhalvåret?

    Det går att mäta radon året om. Men om man vill ha ett årsmedelvärde för radonhalten i sitt hem eller arbetsplats ska man mäta radon under den så kallade eldningssäsongen i minst två månader. I Sverige pågår den mellan 1 oktober och 30 april. I praktiken innebär det att man senast i slutet av februari bör påbörja radonmätning.

  • Genrebild. Husen på bilden har inget samband med texten.

    Kan radon göra ett hus obeboeligt?

    Det korta svaret är ja, höga radonhalter kan i praktiken göra ett hus obeboeligt. Även om radongasen i sig inte gör huset omöjligt att bo i kan höga koncentrationer av radon i huset innebära en allvarlig hälsorisk för de boende.

  • Så enkelt hanterar du förhöjda radonhalter på arbetsplatsen

    Så enkelt hanterar du förhöjda radonhalter på arbetsplatsen

    Fler och fler arbetsgivare genomför nu radonmätningar på landets arbetsplatser, precis som strålskyddslagen föreskriver. Många arbetsgivare får efter mätningen besked att de har ett eller flera utrymmen där radonhalten överstiger referensvärdet 200 Bq/m3. I de flesta fall är lösningen enkel och den medför heller inte några större kostnader.

  • Genrebild. Huset på bilden har inget samband med texten.

    Låt inte radonfrågan stjälpa husaffären

    På en avvaktande bostadsmarknad är det viktigare än någonsin att ha klara papper i alla frågor som kan påverka möjligheterna till ett avslut. En av de enklare åtgärderna är att ha full koll på radonhalten.

  • Förhöjda halter av radongas orsakar cirka 500 fall av lungcancer varje år i Sverige och minst 250 000 av landets villor beräknas ha förhöjda radonhalter.

    Vad är radon?

    Radon är en naturlig, radioaktiv gas som i högre koncentrationer kan utgöra en allvarlig hälsorisk. Förhöjda halter av radongas orsakar cirka 500 fall av lungcancer varje år i Sverige och minst 250 000 av landets villor beräknas ha förhöjda radonhalter. Eftersom gasen är osynlig och luktfri är mätning det enda sättet att upptäcka förhöjda radonhalter. Det gäller alla typer av lokaler.

  • Hur farligt är radon?

    Hur farligt är radon?

    Radon är en osynlig och luktfri gas som tar sig in i många hem och på arbetsplatser utan att vi märker det. Trots att den är naturligt förekommande, kan den utgöra en allvarlig hälsorisk om människor exponeras för förhöjda halter under en längre tid. Men vad är radon, hur farligt är det, och vad kan man göra för att skydda sig? I den här artikeln går vi igenom radonets påverkan på vår hälsa.