Gå direkt till innehåll
Tre viktiga händelser i radonets historia

Blogginlägg -

Tre viktiga händelser i radonets historia

Radonfrågan är lika dagsaktuell som någonsin. Samtidigt finns det några historiska skeenden som förtjänar en tillbakablick. Vi har samlat tre händelser som haft och fortsätter att ha en avgörande betydelse för hur vi tar oss an arbetet med att minska de hälsofarliga effekterna av förhöjda radonhalter.

Upptäckten av radioaktivitet
Vid förra sekelskiftet gjordes flera viktiga framsteg inom området. År 1895 upptäckte den tyske fysikern Wilhelm Conrad Röntgen röntgenstrålar. Ett år efter det upptäckte den franske fysikern Antoine Henri Becquerel att uransalter avgav genomträngande strålning av okänt ursprung. Becquerel fann detta av en slump under sina undersökningar om fosforescens.

Ett par år senare, 1898, undersökte forskarna Maria Skłodowska-Curie och hennes man Pierre Curie andra ämnen som producerade liknande strålning och upptäckte då två nya radioaktiva grundämnen: polonium och radium. De myntade även termen "radioaktivitet" för att beskriva spontana utsläpp av energi från instabila atomkärnor. År 1902 föreslog den brittiske fysikern Ernest Rutherford och kemisten Frederick Soddy att radioaktivt sönderfall involverade omvandlingen av ett element till ett annat. Året efter, 1903, fick Becquerel och Curies Nobelpriset i fysik för sina upptäckter om radioaktivitet. Några år senare, 1911, fick Marie Curie ett andra Nobelpris i kemi för sin forskning om polonium och radium.

Radon i våra hem
Hälsoeffekterna av radonexponering i gruvor är allmänt kända sedan en längre tid men riskerna med radonexponering i våra hem blev inte en stor fråga förrän i mitten av 1980-talet. Det finns bland annat ett berömt fall där Stanley Watras som arbetade vid ett kärnkraftverk i Pennsylvania, utlöste strålningsdetektorn för anläggningen när han kom in. Intressant nog var kärnkraftverket då inte i drift utan under uppbyggnad. Vad orsakade då utslaget i strålningsdetektorn när Stanley kom in i anläggningen? Vidare undersökningar avslöjade att han hade mycket höga radonnivåer i sitt hem. Experter mätte strålningsnivåer som var cirka 700 gånger högre än den maximala nivå som anses vara säker för mänsklig exponering. Det innebar att familjen Watras hade levt i en inomhusmiljö som var mycket ohälsosam.

Sedan dess har forskning visat att radon är den näst största orsaken till lungcancer (efter rökning). År 1988 klassificerade IARC radon som en ”human carcinogen type 1”. Även den europeiska koden för lungcancer inkluderar exponering för radon.

Införandet av EURATOM direktiv 59/2013
En av de första lagstiftningarna kring radon var Europeiska unionens EURATOM-direktiv 59/2013 ”Grundläggande säkerhetsstandarder”. Direktivets avsikt är att skydda EU-medborgare från de risker som uppstår på grund av joniserande strålning och radonexponering är därför en del av det direktivet. Referensnivån är 300 Bq/m3 när det gäller årlig radonaktivitetskoncentration.

EU:s medlemsländer uppmanas att implementera referensnivån i sina nationella lagar. De flesta länderna har antagit 300 Bq/m3, men vissa har beslutat om ett lägre värde på 200 eller 100 Bq/m3. I Sverige används 200 Bq/m3.

Införandet av EURATOM direktiv 59/2013 är viktigt och har haft en stor betydelse i allt från att ange standarder och förbättra rapportering till att förtydliga ansvarsfrågan i frågor som rör strålsäkerhet.

För mer information om radon och radonmätning besök https://radonova.se

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Kontakter

  • Radonova blogg 191, radonhistoria, II
    Radonova blogg 191, radonhistoria, II
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    2233 x 1372, 1,31 MB
    Ladda ner
  • Radon påverkar DNA
    Radon påverkar DNA
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    1300 x 1500, 103 KB
    Ladda ner
  • Radonrelaterad lungcancer - en jämförelse
    Radonrelaterad lungcancer - en jämförelse
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    1500 x 1500, 97,8 KB
    Ladda ner
  • Radon and human health.jpeg
    Radon and human health.jpeg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    7500 x 4076, 9,03 MB
    Ladda ner

Relaterat innehåll

  • Fem tillfällen då du som privatperson bör mäta radon

    Fem tillfällen då du som privatperson bör mäta radon

    Det finns allt större kunskap om de hälsorisker som radonexponering medför. Samtidigt finns det fortfarande en relativt utbredd osäkerhet om när man bör mäta radonhalten i ett hem. För att göra det enklare att avgöra när det är dags att mäta har Radonovas experter listat fem tillfällen då privatpersoner bör vara särskilt observanta.

  • I Sverige pågår säsongen för radonmätning mellan 1 oktober och 30 april

    Därför är radonmätning säsongsstyrd

    Den 1 oktober börjar säsongen för radonmätning. Det går visserligen att mäta radonhalten året om men om man vill ha ett årsmedelvärde (vilket i de flesta fall är ett krav) för sitt hem eller arbetsplats ska man mäta radon under den så kallade eldningssäsongen i minst två månader. I Sverige pågår den mellan 1 oktober och 30 april. Den här artikeln förklarar varför radonmätning är säsongsstyrd.

  • Marie och Pierre Curie har gett namn åt en av mätenheterna.

    Vilka enheter används för att mäta radongas?

    Svaret är inte lika enkelt som frågan. Eftersom det finns många olika sammanhang där radongas behöver mätas måste vi först klargöra mer exakt vad vi pratar om. Det kan exempelvis handla om exponeringen för radongas, koncentrationen av radongas i inomhusluft, radongaskoncentrationen i mark och radonhalten i vatten. Mätenheten skiljer sig åt beroende på vilken aspekt eller nivå man behöver mäta.

  • Hur påverkar radongas människors hälsa?

    Hur påverkar radongas människors hälsa?

    Radongas svarar för mer än hälften av allmänhetens totala exponering för naturlig joniserande strålning (UNSCEAR-rapport 2000). I dag vet vi också att förhöjda radonhalter kan påträffas i alla typer av byggnader och en viss mängd radongas finns överallt. Med det uppstår frågan varför radongas är farlig och hur den kan påverka människors hälsa?

  • Radonprojekt engagerar högstadieelever och kopplar NO till vardagen

    Radonprojekt engagerar högstadieelever och kopplar NO till vardagen

    För eleverna i årskurs nio på Carlssons skola har kopplingen mellan NO och vardagen blivit lite tydligare. Under vårterminen har de arbetat med ett projekt där de gjort filmer som lyfter fram radongasens effekt på människor. Förutom att främja kunskap och kreativitet har projektet också varit en tävling där man utsett den bästa filmen.

  • Svante Sundberg har varit ansvarig för arbetet med att ta fram Radonovas nya kalkylator som ger svar på hur många radondosor som behövs för att genomföra en korrekt mätning.

    Kalkylatorprojekt förenklar arbetet med tillförlitliga radonmätningar

    Inför en radonmätning är det viktigt att snabbt och säkert kunna beräkna hur många radondosor som behövs för att kunna genomföra en tillförlitlig mätning. Svante Sundberg har varit ansvarig för att ta fram Radonovas nya kalkylator som ska hjälpa kunderna att genomföra effektiva och säkra radonmätningar.

  • Hur farligt är radon?

    Hur farligt är radon?

    Radon är en osynlig och luktfri gas som tar sig in i många hem och på arbetsplatser utan att vi märker det. Trots att den är naturligt förekommande, kan den utgöra en allvarlig hälsorisk om människor exponeras för förhöjda halter under en längre tid. Men vad är radon, hur farligt är det, och vad kan man göra för att skydda sig? I den här artikeln går vi igenom radonets påverkan på vår hälsa.