Pressmeddelande -
Studie visar stora skillnader i radonhalter mellan Kanada och Sverige
En omfattande studie som genomförts vid University of Calgary och publicerats i den vetenskapliga Nature-tidskriften Scientific Reports visar stora skillnader mellan Sverige och Kanada när det gäller radonhalterna i hus byggda år 1980 och senare. Ett team av arkitekter, radonexperter och cancerforskare har funnit att de genomsnittliga radongasnivåerna i nya hem är 467 procent högre i Kanada än i Sverige. Studien lyfter även fram sambandet mellan lungcancer och höga radonhalter.
I studien använde forskarna AI för att analysera långtidsmätningar från mer än 25 000 kanadensiska och 38 000 svenska bostadshus som byggts sedan andra världskriget. Forskarna valde att jämföra Kanada med Sverige på grund av det likartade klimatet och tillgängliga data som går decennier tillbaka.
Medan svenska fastigheter på 1950-talet hade högre radonhalter jämfört med de som byggdes i Kanada, har situationen förändrats dramatiskt under åren. På 1970–1980-talet hade kanadensiska och svenska fastigheter i stort sett samma radonhalter. Sedan år 1980 har dock radonhalterna stigit i Kanada medan de sjunkit i Sverige. Orsakerna till förändringen är komplexa och inget enskilt beslut eller händelse tycks ansvarigt för att minska eller öka radon i något av länderna. Studien framhåller dock att Sverige har omfattande regler kring ventilation och dessutom arbetat med utförliga metodbeskrivningar för radonmätning.
Värdefull mätstatistik möjliggör jämförelse
– I det här fallet är det självfallet glädjande att Sverige ligger i rätt ände av skalan. Studien visar samtidigt att radonmätning är helt avgörande och det enda sättet att identifiera förhöjda halter av radongas. Att både Sverige och Kanada har omfattande mätstatistik som går decennier bakåt i tiden är givetvis värdefullt och en förutsättning för studien. Den bekräftar också att förhöjda radonhalter kan finnas i både nya och gamla hus. Även om vi har en bättre situation än Kanada är det inte ovanligt med förhöjda radonhalter också i nya svenska hus, kommenterar Tryggve Rönnqvist, radonexpert på Radonova Laboratories och en av rapportens medförfattare.
Samtidigt som studien inte pekar ut någon enskild avgörande faktor är det tydligt att svenska och kanadensiska byggnormer skiljer sig åt. Nya svenska byggnormer får också ett snabbare och bredare genomslag än de i Kanada där införandet av nya normer generellt sett tar längre tid.
– I Sverige är det också noterbart att källare blivit betydligt mindre vanligt i hus från 1980-talet och framåt samtidigt som fjärrvärme blivit allt vanligare. Källarutrymmen är ofta en svag punkt sett till radonhalten och olika uppvärmningsmetoder kan ha effekt på inläckage av radon, fortsätter Tryggve Rönnqvist.
Bekräftar samband mellan lungcancer och exponering för radon
Inandning av radioaktiv radongas är den främsta orsaken till lungcancer hos icke-rökare och beräknas ha orsakat cirka 88 000 kanadensiska lungcancerfall sedan 2001. Lungcancerfrekvensen i Kanada är för närvarande 163 procent högre än i Sverige, trots att rökfrekvensen i stort sett är densamma.
– Med tanke på den 10 till 30 år långa latensperioden för lungcancer, det vill säga tiden mellan exponeringen och upptäckt av cancer är en rimlig förklaring till skillnaden mellan kanadensisk och svensk lungcancerincidens skillnaden i exponering för radon i bostäder, säger doktor Aaron Goodarzi, Canada Research Chair for Radiation Exposure Disease och docent vid Cumming School of Medicine vid University of Calgary. Aaron Goodarzi är också en av medförfattarna till rapporten.
Studien som publicerats på www.nature.com har skrivits av Selim M. Khan, Dustin D. Pearson, Tryggve Rönnqvist, Markus E. Nielsen, Joshua M. Taron och Aaron A. Goodarzi.
För mer information om radon och radonmätning besök www.radonova.se
Relaterade länkar
Ämnen
Kategorier
Med kunder i 50 länder är Radonova världens ledande företag för mätning av radon i villor, flerbostadshus och på arbetsplatser. Med rötterna i universitets- och forskarvärlden erbjuder Radonova mycket avancerad utrustning för att analysera radon i inomhusluft. Radonmätningarna genomförs med hjälp av radondetektorer, instrument och trådlösa sensorer. Radonovas mätmetoder är ackrediterade av SWEDAC och företaget placerar sig genomgående mycket högt i krävande internationella jämförelsetester.
Säkrar en hälsosam inomhusmiljö
Genom att använda Radonovas detektorer och instrument kan privatpersoner, företag och andra verksamheter snabbt och säkert identifiera utrymmen med förhöjda radonhalter. Det gör att rätt åtgärder vid behov kan sättas in för att säkra en hälsosam inomhusmiljö med låga radonhalter. Med en fast installerad radonsensor går det även att kontrollera att radonhalterna håller sig under gällande gränsvärden (vilka kan variera mellan olika länder). Genom detta bidrar Radonovas verksamhet till en bättre folkhälsa och att färre människor riskerar att drabbas av lungcancer.
Om radon och lungcancer
Radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer (efter rökning). Globalt beräknas varje år cirka 230 000 människor drabbas av lungcancer, efter att de under en längre tid vistats i lokaler med förhöjda radonhalter. Lungcancer hos människor som aldrig har rökt ökar och är nu den sjunde vanligaste orsaken till cancerrelaterad död i världen.
