Vissa aktörer har faktiskt sedan ganska många år legat långt framme inom återbruk och återvinning. Det gäller avfallsföretag och vissa entreprenörer. Några av dessa och deras referensprojekt får ni träffa i detta nummer av Grönt Samhällsbyggande.
I aktuellt nummer av Svensk Byggtidning kan man läsa mer om Nordbygg 2024, Basta som utvecklas vidare, EPD en konkurrensfaktor för leverantörer och att golvbranschen tar steg i klimatomställningen. Vidare att Sverige behöver bygga skyddsrum för fyra miljarder, kraftigt ökad efterfrågan på natursten och om ambitiösa återbruksprojekt hos Lejonfastigheter.
Fastigheterna i bostadsrättsföreningen Harpalten 1 på Södermalm i Stockholm genomgår ett stambyte. Arbetet utförs i nära samarbete mellan byggherreombudet Fastighetsägarna Service och totalentreprenören Stambytesgruppen. Genom att anlita ett ombud vid stambyte kan en bostadsrättsförening eller fastighetsägare som saknar tillräcklig kunskap spara både tid och pengar.
I och med bostadsrättsföreningen Normann blir HSB:s kvarter i Librobäck färdigställt. Innanför Börjegatan och Fyrisvallsgatan finns sedan tidigare brf Bröndbo som blev klart 2016 och brf Börjetull två år senare, i detta spännande bostadsutvecklingsområde i norra delen av Uppsala.
Den gamla spritfabriken står inte längre och förfaller. Den bevaras, byggs om och byggs på. Här blir det 55 lägenheter, varav tre lägenheter är i ett radhus – Town House – samt kontorslokaler, i ett projekt som karaktäriseras av omfattande återbruk.
Roslagsvatten bygger ett nytt avloppsreningsverk i Margretelund i Åkersberga för kommunerna Vaxholm och Österåker. Det nya verket kommer att ersätta det befintliga verket och en rad mindre reningsverk och det väntas bli först i Sverige med fullskalig pyrolysbehandling av slam.
Granelundsskolan byggs för 600 barn från förskoleålder upp till och med sjätte klass. Satsningen sker i området Norraby/Granelund, nordost om stadens centrum som ligger högt beläget med natursköna omgivningar. Här planeras för nya bostäder med målsättningen att nå upp till kommunens vision att år 2040 vara 25 000 invånare jämfört med dagens knappt 19 000.
Det svenska scaleupföretaget PaperShell, som utvecklar en cellulosabaserad fiberkomposit som kan ersätta plast, glasfiber och aluminium, fortsätter sin utveckling och tillväxt genom att färdigställa en ny industribyggnad på 3200 kvadratmeter i Tibro.
En av aktörerna i Norra Djurgårdsstaden är Bonnier Fastigheter. För närvarande pågår uppförandet av Portalen i delområdet Värtahamnen, där byggherren ser stora möjligheter att utveckla kommersiella fastigheter.
Katrineholm växer och därmed också behovet att bostäder. Under de närmaste tio åren väntas kommunen växa med 14 procent, vilket innebär nästan 40 000 invånare. I kvarteret Hämplingen i centrala Katrineholm bygger Hökerum Bygg över 200 hyresrätter med generellt högre standard än vanliga hyresrätter och med ett hållbarhetsfokus.
Lagkrav från EU om energieffektiva byggnader, väcker många frågor, särskilt hos större fastighetsägare. Hur ska man investera energi- och kostnadseffektivt i det befintliga beståndet? Vilka åtgärder ger bäst effekt och vilka hus är viktigast att ta itu med?
På väg från sin bostad och in till Örnsköldsvik passerar Magnus Gestrin nästan dagligen den skogsklädda höjden i Järved några kilometer utanför stadskärnan. Läget med havsutsikt och i övrigt fina omgivningar är som klippt och skuret för ett boende med standard lite över det vanliga. Detta insåg Magnus och nu gör han verklighet av idén att bygga här.
– Vi var övertygade om att form följer tillgänglighet och baserade vår arkitektur på material som redan finns. Vårt fokus var att inte belasta miljön så som traditionella arkitekter gör. Recykling var inte så utvecklat på den tiden och nu har vi verkligen bråttom om vi ska minska CO2-utsläppen och bygga mer hållbart, säger Anders Bang Kiertzner som kommer till Renoveringsdagarna i Stockholm.
Från en gammal kringbyggd gård utvecklas nu Thora Vingård på Bjärehalvön utanför Torekov. Det var 2014 som idéen föddes att börja odla vindruvor på den gamla åkermarken. Man började med ett litet vineri i de befintliga byggnaderna och med att plantera 300 Pinot Noir plantor som är grunden till den nya vingården.
I mitten av mars genomförs Underhåll 2024 – den självklara mässan och mötesplatsen för alla som arbetar med underhåll. Förutom det ordinarie programmet och utställningarna ägnas en hel eftermiddag åt konferensen Underhållsstrategi. Hela mässan präglas av fokus på aktuella ämnen och frågor som kommer till branschen. Nytt för denna upplaga av mässan blir specialsatsningen Lär känna din bransch.
Nya numret av Grönt Samhällsbyggande fokuserar på hållbarhet inom klimat- och miljöarbete. EU:s ambitiösa klimat- och miljöarbete inkluderar Taxonomin med sex miljömål. Krav på hållbarhetsredovisningar ökar för företag. Även mindre bolag måste arbeta för att uppfylla granskningskriterier och krav. Hållbarhetsarbetet når högsta nivån överallt.
Sveriges Allmännytta arrangerade Klimat- och energikicken tillsammans med Stångåstaden, helt naturligt eftersom platsen var Linköping. Programmet bestod av presentationer med allt från övergripande miljöaspekter till bra referensprojekt. Det ingick också studiebesök i Gamla Linköping samt i Ebbe Park.
Det norska fastighetsbolaget Fritzoe Eiendom kommer att bygga en ny anläggning i Nässjö åt systerbolaget CEOS Fritzoe. Anläggningen kommer att specialisera sig på träbaserade skivmaterial och massivträ och kommer att miljöcertifieras enligt BREEAM-standarden. Byggnaden kommer att rymma produktions-, lager- och logistikutrymmen samt kontorsutrymmen.
Fastighetsbolaget Einar Mattsson renoverar och bygger på en fastighet i kvarteret Råttan på Södermalm i Stockholm. Den nya påbyggnaden, som sker i trä, kommer att vara en separat fastighet. Utrymmesbrist runt fastigheten utgör logistiska utmaningar under byggprocessen. Renoveringen inkluderar även förnyelse av fasad, fönster och installationer.
En studie har undersökt användningen av klimatförbättrad betong i Sverige och om det finns hinder för att öka användningen. Resultaten visar att andelen klimatförbättrad betong har ökat och att fler aktörer är engagerade i utvecklingen. Samverkansprojekt och samarbete mellan olika aktörer anses vara viktiga för att nå klimatneutral betong 2045.
