Det finns många akademiska traditioner, en av de främsta för Stockholms universitet är installations- och promotionshögtiden i Stockholms stadshus sista fredagen i september varje år. Under ceremonin, som delvis är på latin, promoveras de som har avlagt en doktorsexamen under året och nya professorer installeras. Här listas forskare som kan svara på frågor om högtider, ceremonier och ritualer.
I kväll lämnar den tyska isbrytaren Polarstern Tromsö med kurs på Arktis. Fartyget ska frysa fast i isen och under ett års tid driva förbi Nordpolen i den största Arktisexpeditionen någonsin. En av forskarna är Pauline Snoeijis Leijonmalm vid Stockholms universitet som ska kartlägga djurlivet vid isen.
Klimatstrejker, Global Week for Future och klimatmöten. Många pratar om klimatet. Vid Stockholms universitet finns forskare som kan klimat och klimatförändringar, vi listar några av dem nedan. Våra presskontakter längst ner på sidan hjälper dig gärna att hitta fler.
En undervisning som tar fasta på ämnesinnehållet har större chans att utveckla elevernas kritiska omdöme när det gäller rättvisefrågor än den som fokuserar på elevernas tyckande. Det visar Malin Tväråna i en ny avhandling som grundar sig i så kallad praktiknära forskning.
Välkommen till panelsamtalet ”Estetik – på vems villkor?” på Kulturhuset Stadsteatern Skärholmen. Deltagare: Björn Wiman, Suzanne Osten, Fanna Ndow Norrby och Cecilia Widenheim. Tid: 17 september 2019, 18.00 – 19.30 Plats. Kulturhuset Skärholmen Stadsteatern
Den årliga mätningen av Kebnekaises sydtopp genomfördes den 3 september av forskare från Tarfala forskningsstation vid Stockholms universitet. Höjden på Sydtoppen var 2095,6 meter, det vill säga 1,2 meter lägre än Nordtoppens 2096,8 meter.
Fredagen den 6 september invigs Stockholm universitets konsthall Accelerator. Rektor Astrid Söderbergh Widding håller tal och klipper invigningsbandet. Konstnären Tino Sehgals verk ”This progress” visas i konsthallen kl 12–18.
I en guidad tur genom Stockholm kan alla ta del av historiska klimatavtryck, framtida stadsutmaningar och vetenskapsbaserade lösningar till klimatkrisen.
För 34 miljoner år sedan upphörde växthusklimatet som rådde under dinosauriernas tid och ett istidsklimat inleddes där Antarktis blev täckt av glaciärer. Geologiska data visar att cirkulationssystemet i Atlanten, som gör att Europa är varmt idag, också startade vid denna tid. Varför det är så har varit lite av ett mysterium.
När dörrarna till konsthallen Accelerator öppnas för första gången möts publiken av lokaler helt tomma på objekt men ändå fulla av konst. Konstnären Tino Sehgals verk This progress uppstår i mötet mellan besökarna och de medverkande personer som befinner sig i utställningssalarna.
Baltic Sea Science Congress genomförs 20-23 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Denna 12:e upplaga av kongressen, som invigs av bl a miljöminister Isabella Lövin tisdagen 20 augusti 10.30, har ett utökat fokus på vetenskapskommunikation. För journalistackreditering, kontakta Östersjöcentrum vid Stockholms universitet på ostersjocentrum@su.se.
Genom historien har södra Europa tenderat att bli torrare och norra Europa fuktigare under varmare klimatperioder. Samtidigt faller de nutida trenderna i sommartorka hittills inte utanför ramen för de senaste tolv århundradenas naturliga variationer. Det visar en ny artikel publicerad av en internationell forskargrupp som studerat sambandet mellan sommartemperatur och torka runt om i Europa.
