Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Så skulle Sveriges befolkningsutveckling varit utan kriget i Syrien

    Utan invandringen från Syrien under de senaste åren skulle befolkningsmängden i 34 svenska kommuner minskat istället för ökat, och landets sammanlagda befolkningsökning varit 36% lägre (2016), visar en ny demografisk undersökning från Stockholms universitet.

  • Frön överför sin livsmiljö till nästa generation

    Beror växternas livsmiljö, det så kallade mikrobiomet, på arv eller miljö? Det är en fråga forskare brottats med länge. Forskning vid Stockholms universitet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environmental Microbiology, visar att ekollon själva innehåller mängder av mikroorganismer, som de sedan överför till ekplantan.

  • Pappors inkomst sjunker efter första barnet – men mammor förlorar fortfarande mest

    Hos heterosexuella par i Sverige sjunker kvinnans inkomst kraftigt efter att paret fått sitt första barn – det är känt sedan tidigare. Nytt för senare generationer är att även mäns inkomst dippar något efter barn, vilket lett till en aning mer jämlika inkomster. Trots denna förändring är ojämlikheten i inkomst efter barn fortfarande stor bland par i Sverige.

  • Kraftig påverkan på luktsinnet viktig markör för covid-19

    ​Luktförlust är det enskilt tydligaste symptomet på covid-19. Personer som skattar sitt luktsinne till 0–2 på en skala 0–10 är med stor sannolikhet drabbade av covid-19. Det visar en ny stor internationell studie.

  • Stockholms universitet ska bli koldioxidneutralt till 2040

    ​17 december beslutade rektor Astrid Söderbergh Widding om en klimatfärdplan för Stockholms universitet med målet att uppnå nollutsläpp av koldioxid till år 2040. Färdplanen är ett resultat av att Stockholms universitet som första svenska lärosäte 2019 undertecknade FN:s avtal om globala hållbarhetsmål för högre utbildning.

  • Så blir det lättare att hålla nyårslöftet

    Nyår närmar sig, en högtid då många väljer att avlägga ett nyårslöfte. Något som kan vara svårt att hålla. Men forskning visar en möjlig väg att lyckas – att formulera om sitt löfte.

  • Bevarande av torvmarker – viktigt för klimatet

    Världens torvmarker kan snart passera en brytpunkt, en så kallad ”tipping point”, i den globala kolcykeln och bli kolkällor istället för kolsänkor. För att förhindra det måste torvmarker bevaras och förvaltas på ett hållbart sätt, och inte omvandlas till exempelvis jordbruksmark.

  • Jul och nyår – experter vid Stockholms universitet

    ​Hur påverkas årets jul av coronapandemin? Vad krävs för att vi ska följa rekommendationerna? Blir det traditionell julmat eller passar vi på att bryta mot traditionerna? Vad händer med julhandel, julstress och nyårslöften? Stockholms universitet har forskare som kan berätta mer om vitt skilda aspekter av jul, nyår och vinter. Här är en lista på några av våra experter.

  • Snabb evolution av flockbeteende

    Grannarnas beteende har avgörande betydelse för hur den enskilda individen agerar och därmed för stimmet eller flocken. Kollektiva beteenden utvecklas dessutom mycket snabbt. Det visar en ny studie av hur fiskar på bara tre generationer kan avlas till att simma i stim.

  • Vatten existerar som två olika vätskor

    Forskare vid Stockholms universitet har med hjälp av röntgenlaserstudier lyckats påvisa att vatten finns som två helt olika vätskor där tätheten skiljer så mycket som 20 procent. Bägge vätskorna består av vattenmolekylerna H2O. När trycket ändras från cirka 2 000 atmosfärstryck till rumstryck vid -68 grader Celsius kan omvandlingen följas om den görs tillräckligt fort innan is hinner bildas. Resul

  • Shopping och köpbeteende – experter vid Stockholms universitet

    I slutet av november varje år infaller Black Friday, något som har vuxit till en stor shoppingdag. Samtidigt uppmärksammas En köpfri dag – Buy Nothing Day – världen över för att skapa medvetenhet om de negativa effekterna av konsumtion. Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om shopping, konsumtionskultur och köpbeteende.

  • Tvärvetenskapliga perspektiv i samtalsprogrammet på Accelerator

    Experimenterandets betydelse för kunskapande inom konst och forskning utgör kärnan i samtalsprogrammet till utställningen Experimentalfältet. Fördjupande samtal om medverkande konstnärers praktiker och möten med forskare sätter tvärdisciplinära perspektiv på samtidens utmaningar.

Visa mer