Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Radiosignaler avslöjar supernovas ursprung

    I det senaste numret av tidskriften Nature avslöjar astronomer från Stockholms universitet ursprunget till en termonukleär supernovaexplosion. Starka spektrallinjer från helium och den första iakttagelsen från en sådan supernova i radiovågor visar att en exploderande vit dvärgstjärna hade en heliumrik kompanjonstjärna .

  • Nytt sätt att rena vatten från läkemedelsrester

    Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat porösa kristaller från granatäppelextrakt som kan fånga in och bryta ner läkemedelsmolekyler från kommunalt avloppsvatten. Forskningen publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Water.

  • Algblomning spelar en nyckelroll för Östersjöns fiskbestånd

    Stora ansamlingar av växtplankton, närmare bestämt cyanobakterier, vid vattenytan brukar kallas för algblomning och försämrar kvaliteten på Östersjöns vatten kraftigt på sommaren. Men en ny studie från Stockholms universitet visar att dessa cyanobakterier är huvudföda för de djurplankton som i sin tur har en nyckelroll för ett stort fiskbestånd.

  • Svenska kungahuset från Gustav Vasa till idag – Vem kan svara på vad?

    I år firar kung Carl XVI Gustaf 50 år på tronen och det är även 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung vid riksmötet i Strängnäs. Här listas experter på Stockholms universitet som på olika sätt kan kommentera monarkin, adeln och ceremonier – nu och då.

  • Tio nya hedersdoktorer vid Stockholms universitet

    Stockholms universitet har utsett 2023 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning. Årets tio hedersdoktorer är: Jim Albrecht, Ian Brooks, Richard Dyer, Jan Ellenberg, Janet Gornick, Birke Häcker, Susanne Ljung, Peter Sarnak, Janet M. Thornton och Susan Vroman.

  • PCB funnet på 8 000 meters djup i Stilla havet

    Forskare har hittat miljögiftet PCB i bottenprover på 8 000 meters djup i Stilla havet. Medan organiskt kol bryts ner anrikas i stället långlivat PCB i havsdjupet. Ny studie från Stockholms universitet.

  • Nu avslöjas generna som skiljer ullhåriga mammutar från elefanter

    Forskare vid Centrum för paleogenetik har lyckats kartlägga mycket mer DNA än vad någon tidigare gjort för en utdöd istida djurart. I en ny studie identifieras mutationer som var unika för den ullhåriga mammuten – som troligen legat bakom mammutens hårtillväxt, fettlagring och de små öronen.

  • Hur klarar barn en separation bäst?

    Vilka barn påverkas mer än andra av föräldrars separation och vilka klarar sig bättre? En ny avhandling i sociologi från Stockholms universitet visar att barn till separerade som lever i växelvis boende mår ungefär lika bra som barn till föräldrar som inte har separerat.

  • Pressvisning: Konungarikena Elgaland-Vargaland och Loukia Alavanou på Accelerator

    Territorier av olika slag och vem som råder över dem står i fokus för vårens utställningar på Accelerator. Fysiska, geografiska, juridiska, mentala eller själsliga områden utforskas. Det kan röra sig om landsgränser och rätten att få leva där man vill, men också territorier bortom människans domäner, livet och döden.

  • Researchers from Stockholm University to lead new expedition to study the arrival of summer in the Arctic

    Changes in the Arctic sea ice due to global warming have created opportunities to reach previously inaccessible regions earlier than usual. Come early May, ten researchers from Stockholm University will board the Swedish icebreaker Oden in Longyearbyen on Svalbard, Norway, to participate in the international expedition ARTofMELT2023 (Atmospheric Rivers and the Onset of Sea Ice Melt 2023) led by St

  • En andra chans för våtmarker

    Våtmarker är bland de mest hotade ekosystemen i världen. En ny studie i Nature visar att stora mängder våtmarker förlorats sedan 1700-talet, men att tidigare studier ändå har överskattat den globala förlusten. Norra Europa, främst Sverige och Finland, är det område som har allra störst förlust av skogsklädda torvmarker. Där finns också de våtmarker som bundit störst lager av atmosfärisk koldioxid.

Visa mer