Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Martin Jastroch, professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, och huvudförfattare till studien. Foto: Sören Andersson

    Gammalt protein nyckel till kylanpassning hos däggdjur

    För 120 miljoner år sedan levde föregångare till nutidens däggdjur. Tack vara dagens genforskningsteknik har det nu blivit möjligt att kartlägga hur olika proteiner var uppbyggda i denna tidiga föregångare till bland annat människan. I en ny studie har forskare vid Stockholms universitet visat hur det så-kallade frikopplingsproteinet UCP1 är nyckeln till att vissa däggdjur kan leva i kallt klimat.

  • Foto: Serrnovik/Mostphotos

    EU-valet: experter vid Stockholms universitet

    Behöver du en expert inför valet till Europaparlamentet? Stockholms universitet har sammanställt en lista på forskare som kan svara på frågor om bl a EU:s institutioner, svenskt och europeiskt valdeltagande, populistpartier och högerextrema partier, nationell och regional identitet, fransk-tyska relationer, opinionsundersökningar, Europarätt samt klimat-, jordbruks- och Östersjöfrågor i EU.

  • Svartvit flugsnappare har genetiska anlag för att lära sig sångdialekter. Foto: Samyuktha Rajan

    Genetik påverkar hur vilda fåglar lär sig fågelsång

    Vilda fåglar har genetiska anlag som styr hur de lär sig sångdialekter, visar ny forskning från Stockholms universitet. Genom att studera vuxna svartvita flugsnappare som flyttades som ägg från Nederländerna till Sverige, fann forskarna att deras sånger liknade både de från deras nya miljö i Sverige och från ursprungspopulationen i Nederländerna.

  • Medborgarrådet vid sin sista träff 18-19 maj. Foto: FAIRTRANS

    Medborgarrådet: Sverige behöver vara lika enade om klimatet som försvaret

    Gör klimatet till ett skolämne, satsa på höghastighetståg och gör kollektivtrafiken mer pålitlig, jämlik och billigare. Det är 3 av 22 förslag från Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet. ”Om vi kan enas, borde även våra folkvalda kunna göra det” skriver rådet i ett gemensamt uttalande.

    Sedan i mars har 60 slumpvis utvalda personer från hela landet medverkat i Sveriges första

  • Artwork Credit: NASA, ESA, CSA, Dani Player (STScI)

    Rymdteleskop hittar tecken på atmosfär runt jordlik exoplanet

    Exoplaneten 55 Cancri e har troligen en atmosfär som domineras av koldioxid eller kolmonoxid, visar en ny studie som är publicerad i Nature. Tidigare har man spekulerat i att planeten saknar atmosfär, men med hjälp av nya observationer från rymdteleskopet James Webb har forskare från bland annat Stockholms universitetet kunnat studera atmosfären runt den jordlika stenplaneten.

  • Accelerators utställningsidentitet Choose Mutation

    Pressvisning: CHEAP på Accelerator

    Den 17 maj öppnar Accelerator Choose Mutation, with photographs by Annette Frick av konstkollektivet CHEAP. Gruppens kärnmedlemmar består av konstnären och ikonen Vaginal Davis, skådespelaren Susanne Sachsse, översättaren Daniel Hendrickson och akademikern Marc Siegel. Utställningen är en del av Moderna Museets initiativ att belysa olika delar av Vaginal Davis mångfasetterade arbete.

  • Foto: Roland Magnusson/Mostphotos

    Arbetslivet – vem kan svara på vad?

    Hur påverkar EU svensk arbetsrätt? Vad är det som gör att man stannar eller säger upp sig från ett jobb? Och vilken betydelse har onödiga arbetsuppgifter för hälsa och välbefinnande över tid? Här finns en lista på forskare vid Stockholms universitet som kan svara på frågor om arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö.

  • Hedersdoktorer vid Stockholms universitet 2024: Katja Franko, Magnus Florin, Camille Parmesan, Matthias Tschöp, Zhaojun Bai, Phoebe Okowa. (Fotografer, se längst ner i pressmeddelandet.)

    Sex nya hedersdoktorer vid Stockholms universitet

    Stockholms universitet har utsett 2024 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Årets sex hedersdoktorer är: Zhaojun Bai, Magnus Florin, Katja Franko, Phoebe Okowa, Camille Parmesan och Matthias Tschöp.

  • Forskare undersöker tinande permafrost på Kurunghakh Island, Lena Delta, Sibirien (2016). Foto: Justine Ramage.

    Permafrostområden skiftar från kolsänka till kolkälla när klimatet förändras

    En omfattande studie om kolbalansen i det nordliga permafrostområdet har avslöjat betydande förändringar under påverkan av klimatförändringar. Studien visar att områden som tidigare varit en nettosänka nu är en nettokälla av kol. Tillsammans med forskarkollegor beskriver Justine Ramage och Gustaf Hugelius från Stockholms universitet dynamiken i växthusgasutsläpp i detta kritiska ekosystem.

Visa mer