– I Dagens Nyheters kritiska granskning av den svenska bioenergianvändningen påstås att man inte bör använda stamved för energiproduktion. Det är ett felaktigt synsätt. Man bör med miljö- och skogslagstiftning se till att lämna tillräcklig volym död ved i skogen och därefter låta marknaden bestämma hur den ved som inte behövs för biodiversiteten ska användas.
– Dagens Nyheters artikel om biobränslen från Estland innehåller många sakliga felaktigheter och ger sammantaget en missvisande bild av biobränslenas roll i energiförsörjningen. Det säger Gustav Melin, VD i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen, i en kommentar.
Energiföretagen Sverige begär tillsammans med Svebio och biooljeleverantören Canoil AB, i en hemställan till Finansdepartementet, att biooljor tillverkade av rest- och avfallsprodukter skattebefrias om de används för uppvärmningsändamål. Skatten som den är utformad idag leder till avstannad utfasning av fossil olja och även minskad elproduktion från kraftvärme.
”500 forskare uppmanar EU och USA att sluta ge stöd till biobränslen från skogen” skrev Dagens Nyheter den 18 februari. Bioenergis granskning visar nu att av de 44 forskare i Sverige som skrivit under uppropet saknar nio av tio expertis i ämnet för uppropet, kolbalans och klimateffekter från användning av biobränslen från skog.
Att biobränslen och papper är ”kortlivade produkter” och därmed mindre klimatsmarta än byggnadsvirke har blivit ett allt oftare använt argument för dem som vill minska på skogsbruket och avverkningarna, och som vill begränsa användningen av biobränslen från skogen. Är det ett starkt argument mot skogsbruk, avverkning och bioenergi?
I Sverige har produktionskapaciteten för biodrivmedel ökat med sju procent det senaste året. Produktionskapaciteten för biodrivmedel i Norden ökar stadigt och allt fler anläggningar byggs och planeras de närmaste fem åren. Det visar tidningen Bioenergis karta Biodrivmedel i Norden.
Bioenergin är det enda energislag som har ett heltäckande system för redovisning av hållbarhet, både beträffande miljöpåverkan och klimatnytta. Det regelverk som antagits av EU i förnybartdirektivet håller nu på att implementeras i Sverige.
Gustav Melin, vd Svebio, och Patrik Marklund diskuterar statens roll på elmarknaden och villkor för ny kärnkraft och havsbaserad vind.
Om några dagar går remisstiden ut på en promemoria från regeringen om tillämpningen av hållbarhetskriterier för biobränslen från skogen. Det sker samtidigt som det skrivs mer negativa insändare och debattartiklar om biobränslen än vi kan minnas, och hundratals forskare varnar för negativa klimateffekter av att elda biobränslen från skogen.
Gustav Melin, vd för Svebio, deltar i CCS Panelen – en podcast om CCS & kolsänkor som produceras av Midroc.
I detta avsnitt berättar Svebios vd Gustav Melin om Svebios vision om ett 100% förnybart energisystem där de olika förnybara energislagen samverkar.
Fyra miljoner hushåll blev utan ström, många i flera dagar. Sju miljoner invånare, en fjärdedel av Texas befolkning, fick problem med vattenförsörjningen och uppmanades koka sitt vatten. Vad kan man lära sig av sammanbrottet? Finns det några generella lärdomar som också vi i Sverige kan dra av det som hänt, förutom att stora system är sårbara?
Alla kloka energidebattörer inser att vi behöver biokraft i elsystemet, men ingen har något riktigt bra förslag för hur biokraften ska gynnas. biokraft är förnybar, planerbar och trygg elproduktion som behövs i ett balanserat 100 procent förnybart elsystem.
Svebio har analyserat en rapport från EU:s forskningsinstitut JRC om hållbarhet för biobränslen, The use of woody biomass for energy production in the EU, som tar upp några av de bränslen som används i Sverige. Rapporten har beskrivits på ett felaktigt sätt i en del media.
I slutet av förra veckan spreds plötsligt nyheten att EU-kommissionen kommit fram till att 23 av 24 exempel på biobränslen är ohållbara, både när det gäller klimat och biodiversitet. Nyheten har spritts på olika nyhetssajter och inte minst i de kretsar som tycker att biobränslen är ett dåligt alternativ. Vad är det som hänt och varför har vi fått en så snedvriden bild av rapporten?
I slutet av året valde vi att fira vårt jubileum med en serie kalenderluckor där vi konstaterar att mycket hänt under de gångna 40 åren. Vi har gjort ett omfattande skifte från fossilt till förnybart, där bioenergin stått i centrum, och som Europa i övrigt nu måste ta efter. Men vad hände 2020? Vad var de viktigaste trenderna och nyheterna?
EU-kommissionens förslag till taxonomi är symptom på ett större systemfel i EU:s klimatpolitik. Istället för att införa allt fler detaljregleringar och försöka dela in olika åtgärder i ”gröna” och ”icke-gröna” borde EU styra med starka generella styrmedel, främst koldioxidskatt eller handel med utsläppsrätter, kombinerat med strikt miljölagstiftning.
Varje vardag fram till julafton får ni nu följa med på en intressant lucköppning i Svebios och bioenergins tecken.
Jag har ägnat några dagar åt att läsa taxonomi. Det gör säkert också många andra dessa dagar. Det här är nämligen ett EU-dokument som kan ställa till stor oreda i klimatpolitiken, inte minst för Sverige, och som vi nu måste reagera på för att stoppa de värsta galenskaperna.
Joe Bidens vinst i det amerikanska presidentvalet har fått många kommentatorer att dra slutsatser om en nytändning i USA:s klimatpolitik. Det kan naturligtvis inte bli värre än under Donald Trump men det finns också anledning att varna för alltför stora förhoppningar kring vad en Biden-administration förmår åstadkomma under de närmaste fyra åren.
