Regeringens höjda lönegolv för arbetskraftsinvandring riskerar att slå mot människor som redan arbetar, betalar skatt och följer kollektivavtal. När staten lägger sig över branschernas lönenivåer blir det inte bara migrationspolitik – utan ett ingrepp i den svenska modellen. Följden kan bli färre jobb, högre kostnader och ökad frustration hos både företag och anställda.
Swexitkoalitionen arrangerar en manifestation på Sergels torg i Stockholm på Europadagen den 9 maj 2026 kl. 12.30–15.00, parallellt med EU-kommissionens firande i Kulturhuset. Med tal, musik och opinionsbildning vill arrangörerna lyfta kritik mot Sveriges EU-medlemskap och kräva en bredare debatt om landets framtida relation till EU.
Rapporten prövar public service i Sverige: vad som är kärnuppdrag, vad som bör finansieras obligatoriskt och var gränsen går mot bred medieverksamhet. Den lyfter finansiering, opartiskhet, förtroendeklyftor, marknadseffekter och behovet av tydligare uppdrag, öppen redovisning och hårdare självgranskning.
Professor Ken Mattsson lyfter en besvärande fråga i vindkraftsdebatten: vet vi tillräckligt om hur moderna, mycket stora verk påverkar människor i närheten? Han pekar på kunskapsluckor kring lågfrekvent ljud, infraljud, modeller och oberoende mätningar. Poängen är inte att stoppa all vindkraft – utan att granska sakfrågorna innan människor avfärdas.
En branschrapport från WindEurope har snabbt fått status som ”EU-sanning” i svensk debatt. Problemet är att den kommer från en intresseorganisation – inte en oberoende aktör . När medier okritiskt återger sådana underlag riskerar sakfrågor om kostnader, nät och leveranssäkerhet att trängas undan av en förenklad bild av vindkraftsdebatten.
Karensavdraget beskrivs ofta som en rättvisefråga – men rapporten visar en större bild. Nästan 97 procent av Sveriges företag är små, och ett slopat karensavdrag riskerar att flytta kostnader och sjukfallsrisk till just dessa . Frågan är därför inte bara social, utan strukturell: hur ska trygghet finansieras utan att pressa dem som redan bär systemets första ansvar?
Ett föredrag av professor Ken Mattsson lyfter en bortglömd sida av vindkraften: buller och livsmiljö. Underlag pekar på att dagens modeller kan underskatta ljudnivåer och inte fullt fånga lågfrekvent ljud och störningar. Samtidigt kvarstår frågor om systemnytta och lokal påverkan. Energidebatten behöver hela bilden – inte bara produktion och klimat.
Sverige har länge velat se sig som ett land där frihet, trygghet, jämlikhet och demokrati bär varandra. Men hur starkt är detta samhällslöfte i praktiken? Rapporten prövar vad det egentligen betyder att ett samhälle är socialt och demokratiskt, hur Sverige har förändrats och i vilken mån politik, institutioner och offentlig debatt har stärkt eller försvagat det som skulle hålla landet samman.
Hur stark är vindkraftens verkliga nytta när hela bilden räknas in? Den här rapporten granskar inte bara produktion och pris, utan också nätkapacitet, elens värde, livslängd, ansvar, lokala konsekvenser och vägval i elsystemet. En bred och faktatung genomgång av en av Sveriges mest omstridda framtidsfrågor.
Leif GW Persson försvarade en aktivist som lagt äpplen med Hitler-mustasch utanför ministrars hem – yttrandefrihet, menade han. När SVT svarade med en äppellastbil utanför hans sommarhus talades det plötsligt om hot. Där uppstår satiren: principer är enkla i teori, svårare när symbolerna landar på den egna verandan. Yttrandefrihet kräver samma måttstock – oavsett adress – eller?
Påståendet att regeringen missköter ekonomin låter dramatiskt. Men siffrorna är torrare: statsskulden var 37,2 % av BNP 2021 – prognosen nu är cirka 35,8 %. Det är ned, inte upp. Samtidigt ligger EU-snittet runt 80 %. Man kan kritisera prioriteringar och tillväxt, men att tala om skuldkris i ett land långt under EU-genomsnittet kräver mer retorik än matematik.
Rubriken löd: ”Intoleransen ökar.” Men rapporten från Forum för levande historia visar mer än så. Den mäter attityder – inte orsaker – och pekar på ökad otrygghet, minskad tillit och större skillnader mellan elevgrupper. Majoriteten är fortsatt tolerant, men sprickorna växer. Problemet är inte bara värderingar – utan miljön där de formas.
Promoteq utser Mathias Krümmel till ny VD och koncernchef från 1 mars 2026. Jonas Arbestål lämnar efter genomförd utvecklingsfas och tackas för sina insatser. Krümmel har officersbakgrund och kommer närmast från rollen som VD för DHL Sverige, med tidigare erfarenhet som VD för PostNord Sverige. Ledarskiftet ska stärka kapacitet, tydliggöra prioriteringar och driva långsiktig tillväxt.
När juridiken ersätts av indignation blir debatten farlig. Sverigedemokraternas stöd till ansvarig utgivare för Dumpen har kritiserats hårt – men när advokater nu anklagar Jimmie Åkesson för grundlagsbrott kliver man över en gräns. Vad säger egentligen lagen? Är en donation verkligen myndighetsutövning? När jurister börjar slarva med grundlagen – vem undergräver då rättsstaten på riktigt?
Svensk energipolitik har blivit ett slagfält för förenklingar. Elpriser, kärnkraft och export diskuteras ofta utan sammanhang. Elsystemet av marknad, EU-regler, teknik och internationella kriser. Avreglering, elområden och reaktorstängningar har flera orsaker. Elprischocken 2021–22 drevs främst av gaspriser, krig och flaskhalsar. Framtiden kräver stabil produktion, starka elnät och saklig debatt.
Den svenska biståndspolitiken har präglats av naivitet, svag kontroll och bristande resultat. Goda intentioner har ersatt ansvar och i vissa fall stärkt destruktiva strukturer. Artikeln argumenterar för att ersätta bidrag med investeringar tillsammans med svenska företag – med mätbara krav på jobb, tillväxt och transparens – för verklig och varaktig utveckling.
Den aktuella rapporten om försvarsvilja visar statistiska samband, inte orsaker, och bygger på snävt definierade enkätfrågor om hypotetiskt beteende. Problemet är inte rapportens existens utan hur resultaten används i debatten: förenklingar, grova gruppindelningar och tvärsäkra rubriker riskerar att politisera forskningen och urholka förtroendet för både vetenskap och journalistik.
Om fem år införs ett nytt EU-körkortsdirektiv som i grunden är rimligt men rymmer två problem. El- och gasbilar får bli tyngre på B-kort utan trafiksäker logik. Ett gemensamt EU-register ska hantera ”allvarliga” överträdelser trots olika gränser och system, vilket riskerar rättsosäkerhet och orättvisor.
Centerpartiet står inför en existentiell kris. När Elisabeth Thand Ringqvist tar över ledarskapet möter hon ett parti som tappat både riktning och identitet. Från Bondeförbundets kamp för lokalt självbestämmande till dagens otydliga mittenposition har resan suddat ut ideologin. Stark moralisk kompass – men inget politiskt mål.
Sandvikenföretaget InTeEx AB har med stöd från Ahlgrens Donationsfond tagit viktiga steg i sin internationalisering. Stödet har möjliggjort satsningar på mässor i Europa, ny säljrekrytering och marknadsföring i Storbritannien. ”Bidraget har varit ovärderligt – utan det hade vår tillväxt gått betydligt långsammare”, säger företaget.
