Under juletiden är det av tradition grisen som har huvudrollen på julbordet. Men hur kommer det sig att just mat från grisen blivit viktig i de svenska traditionerna och i det svenska köket? Varför äter vi så mycket gris i Sverige? Vi har tittat närmare på varför grisen och människan levt sida vid sida genom historien.
I höstas reste kocktalangen Filip Poon runt bland gårdar i Sverige för att lära sig mer om djuruppfödning. Nu har han tagit fram julrecept i sin köttskola på recept.nu och bönderna han besökte har bidragit med sina favoriter på julbordet. Under hela advent publiceras löpande Filips och böndernas julrecept på receptsajten recept.nu.
När man köpt mer julmat än vad som går åt så är det bara att dela upp överskottet i lagom stora portioner och stoppa in det i frysen. Så får skinkan, osten och korven bli goda ingredienser i middagsmaten flera veckor senare. Svenskt Kött delar med sig av sina bästa tips om vad du kan göra med resterna från julbordet.
I juletid är det många som har frågor kring fakta om julmat i allmänhet och julskinka i synnerhet. Hur mycket äter vi egentligen? Och hur viktig är julskinkan för svenska folket? Vi på Svenskt Kött får under december alla möjliga frågor kring julmat och skinka. Här är några av våra svar.
Att välja julskinka handlar inte bara om okokt eller färdigkokt längre. Nu handlar det bland mycket annat även om KRAV-märkt, EU-ekologisk, eller vanlig svensk skinka. Väljer du KRAV-märkt skinka får den inte innehålla nitrit. Men vad betyder det?
Butikernas hyllor börjar fyllas med julskinkor. Något som media snappat upp direkt. Idag kan vi höra om brist på skinkor i P1:s Ekot och läsa på flera håll om ämnet ur olika perspektiv. Några nya trender är vi svenskar inte så intresserade av enligt en undersökning Scan låtit göra. En klar majoritet, 67 procent, av svenskarna vill ha ett traditionellt julbord med klassiska smaker och rätter.
Har du börjat känna av julstressen? Tips och planering får du hjälp med på Svensk Köttinformations hemsida.
Kärleken till julbordets klassiker visar sig vara starkare än någonsin när landets 15-åringar får välja. Det ska helst vara köttbullar, skinka och revbensspjäll. Sämst tycker eleverna om lutfisken, sillen och Janssons frestelse.
Kärleken till julbordets klassiker visar sig vara starkare än någonsin när landets 15-åringar får välja. Det ska helst vara köttbullar, skinka och revbensspjäll. Sämst tycker eleverna om lutfisken, sillen och Janssons frestelse.
Hedersplatsen bland alla rätter på julbordet innehas av julskinkan. Den är själva grunden för den rätta julkänslan och viktigare än julklapparna. Att lyckas med julskinkan är därför avgörande för att alla ska bli nöjda. Vi ger fem enkla tips.
Mellan julafton och nyårsdagen äts det julskinka praktiskt taget varje dag runt om i Sverige. Förr tog det enligt traditionen dagar att förbereda julskink
Amuse är franska och betyder i allmänhet små förrätter som avses förhöja matlusten. Amuse bouche betyder att förnöja munnen och amuse gueule betyder kockens lilla smakprov. Dessa tre små förrätter är en hälsning från kockarna inom den högre matkonsten, men helt möjliga att tillaga för vanligt folk. Förutsättningen är ett glatt humör och att du tycker att det är roligt. Därtill en matsked tålamod
Att studera kräver sin man och kvinna. Först en hel dag med föreläsningar och grupparbeten, lite avkoppling på en pubrunda och sedan en hård dags natt med pluggande. Det förstår ju varenda människa att en sådan ansträngning inte låter sig göras enbart på luft. Här behövs rejäla doningar, för att det lästa ska läras och lagras i hjärnan och skapa lycka och framgång i livet.
Att behöva laga mat k
Julskinkan är den allra populäraste ingrediensen i det svenska julfirandet och slår såväl tomte som sill. Det visar en ny undersökning bland svenska folket och många förbrukar både en och två skinkor under den långa julhelgen. Nu finns julskinka för alla behov. Allt från rå med ben till kokt färdigskivad för det lilla hushållet. Den som vill börja alldeles från början med att rimma själv får nu br
Det är första advent. Mörkret kommer tidigt. Det känns kallt och lite murrigt. Men levande ljus gör sig bäst i mörkret. Att träffas inomhus är bäst när det är kallt. Murrigheten bildar en bra bakgrund till det trivsamma sorlet.