Nu kickstartar Plant Link – samlat grepp för skånsk växtforskning!

Samarbetet mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp och Lunds universitet kör igång på allvar. Den 27 september samlas forskare för en gemensam kick off i det nybildade Plant Link och det senaste inom växtforskningen presenteras. Med gemensamma krafter och med stark näringslivsanknytning ska forskarna hitta nya grödor, produkter och tekniska lösningar för att bl a möta framtidens jordbruk och klimatutmaningar.

Plant Link har startats med hjälp av anslag från Region Skåne som inledningsvis kommer att bidra med 2 miljoner kronor årligen. De båda lärosätena står tillsammans för två miljoner kronor per år. Främst ska samarbetet koncentrera sig på forskning kring växtprodukter, växtförädling och stressbiologi (skador på grödor). Vid SLU i Alnarp och Lunds universitet har det länge funnits kompletterande verksamhet inom växtbiologi och Plant Link kommer att samordna personal, tekniska resurser, större forskningsprojekt och utbildningsutbud på de båda lärosätena.

Ett samlat grepp för växtforskningen i Skåne har länge varit efterfrågat. Här finns stora delar av Sveriges jordbruks- och trädgårdsnäring samt livsmedelsindustri. Läget i regionen ger goda möjligheter att tillämpa forskningen direkt och fördjupa kontakten med näringslivet. Unika profilområden som kan utvecklas inom samarbetet rör växtbioteknik och nya växtprodukter, växtförädling samt forskning inom stressbiologi före och efter skörd. Det kan t.ex handla om nya lösningar, produkter och grödor som är intressanta för ett lönsamt och hållbart jordbruk. Just att bidra till en uthållig livsmedelsförsörjning och nya miljövänliga material- och energilösningar blir en stor del av Plant Links inriktning.

Den 27 september presenteras följande forskningsprojekt som ingår i Plant Link och som beviljats uppstartspengar:

1. Förvirrande doftfällor bidrar till miljövänligt jordbruk
Hur kan feromoner användas i arbetet med att bekämpa skadeinsekter? Med hjälp av feromonfällor kan dels bekämpningen koncentreras till kritiska perioder, dels kan fällorna förvirra skadeinsekterna. Forskarna använder olika fjärilsarter och deras värdväxter i sina experiment.

Föredragets namn: Insect pheromone production in plants: proof of principle
Kontakt: Christer Löftstedt, professor i ekologi, Lunds universitet, mobil arbete: 046-2229338, Christer.Lofstedt@biol.lu.se

2. Forskarna buggar jästsvamparnas kommunikation med växterna
De jästsvampar som växer i larvernas gångar utgör en viktig del av äpplevecklarens diet, en känd skadegörare på äpple. Bland annat bidrar jästen till den kemiska signal som attraherar äggläggande honor till sin värdväxt. Forskarna undersöker hypotesen att jästsvampar och andra mikroorganismer skapar en ”kommunikationslänk” mellan växter och många växtätande djur.

Föredragets namn: Plant-fungus-Insect-Interaction
Kontakt: Peter Witzgall, professor i kemisk ekologi, SLU Alnarp, mobil: 070-2426939 , peter.witzgall@slu.se eller Jure Piskur, professor i molekylär genetik, Lunds universitet,  Jure.Piskur@cob.lu.se, Tel: 046-2228373

3. Hur påverkar hemoglobin växters oljeinnehåll?
Hemoglobin är det röda proteinet i vårt blod som binder och transporterar syrgas. Hemoglobin finns dock inte bara i vårt blod utan är allmänt förekommande hos nästan alla organismer, även växter. Tillgång till eller frånvaro av syrgas påverkar växters ämnesomsättning kraftigt. I projektet studeras hemoglobinets betydelse för produktionen av oljor i oljeväxter, både hur mycket olja som produceras och vilken sammansättning den kommer att få.

Föredragets namn: Influence of hemoglobin expression on oil seed qualities
Kontakt: Li-Hua Zhu, forskare inom Växtförädling och bioteknik, SLU Alnarp Li-Hua.Zhu@slu.se, 040-415373

4. Enzym - nyckel när ny metod att rena växtoljor prövas
Inom industrin behövs oljor med många olika egenskaper. Dessa utvinns idag ofta från fossila bränslen vilket har en negativ inverkan på miljön. De fossila bränslena kommer dessutom att sina inom en snar framtid. Som tur är finns det många växter som producerar oljor, men för att dessa ska vara användbara måste nya, miljövänliga reningsprocesser tas fram. Forskarna i det här projektet försöker hitta nya metoder för att med hjälp av enzymer rena fram olika typer av oljor från växter.

Föredragets namn: Enzymatic fractionation of oils from new crops
Kontakt: Professor Patrick Adlercreutz, Lunds universitet, telefon 046-2224842, patrick.adlercreutz@biotek.lu.se

5. Kan energikontroll hjälpa stressade växter?
S.k. biotisk stress uppstår i växter när de skadats av t ex parasiter eller insekter och detta åsamkar stora förluster inom växtproduktion. Genom att påverka elektronbärare som har en central roll i både växters försvar mot biotisk stress och växtproduktion, vill forskarna hitta hur energiresurserna fördelas till växtens motståndskraft mot biotisk stress och dess tillväxt.

Föredragets namn: Redox restrictions in plant biotic stress responses
Kontakt: Allan Rasmusson, professor i molekylär cellbiologi, Lunds universitet Tel: 046-2229381, Allan.Rasmusson@biol.lu.se

Media hälsas välkommen till kick offen i Crafoordsalen på SLU i Alnarp, där forskarna ger presentationer den 27 september från klockan 11.00 – 11.50.  Invigningen sker klockan 9.00.

Intervjuer före eller efter kick offen med enskilda forskare eller forskningsprojekt bokas direkt med forskarna (se kontaktinfo ovan).

Lunds universitets rektor Per Eriksson och dekan för LTJ-fakulteten på SLU Alnarp, Tiina Sarap, invigningstalar. Efter forskningspresentationerna blir det föreläsningar av två framstående forskare inom växtområdet, Ove Nilsson (Umeå Plant Science Center) och Jari Valkonen (Helsingfors Universitet).

För mer information om Plant Link och/eller kick offen den 27 september kontakta:

Erik Alexandersson, forskningskoordinator för Plant Link, 0733-443969, erik.alexandersson@slu.se

Se hela programmet:

http://www.lu.se/upload/Nyheter/Plant_Link_Kick_Off_Program.pdf