Vid SLU i Umeå görs analyser hur skogarna kan se ut i framtiden, något som i stor utsträckning beror på hur man väljer att sköta skogen. Nu vill fjärrvärmebranschen stötta forskningen genom projektet ”Energioptimera skogsbruket”.
De kor som de spanska erövrarna förde med sig till Latinamerika på 1400-talet har anpassat sig till ett tropiskt klimat, men de är inavlade. Reynakorna i Nicaragua behöver bättre skötsel och utfordring och ett avelsprogram med fler kor och tjursperma från fler tjurar i olika populationer. Då skulle inaveln kunna brytas och mjölkproduktionen ökas, enligt Roldan Corrales vid SLU.
Fakulteten för skogsvetenskap vid SLU har utsett två nya hedersdoktorer, Maria Norrfalk landshövding i Dalarnas län, samt Karl-Gustaf Löfgren, senior professor i nationalekonomi vid Umeå universitet.
Över 1000 olika växtarter finns i våra svenska naturbetesmarker. Det är hälften av alla kärlväxter i landet. Nu hotas de av dåligt fungerande miljöersättningar från EU.
Små, skyddade fragment av naturskog, som återstår efter skogsavverkningar, riskerar att inte kunna räcka till för vissa rödlistade arter. Det visar en ny gemensam studie av tre institutioner vid SLU, och som publicerats i den välrenommerade tidskriften Journal of Applied Ecology (vol. 48 nr 3).
”Skogar i norr leder vägen till hållbarhet” är temat för den avslutningskonferens i projektet Norrra ToSIA som kommer att hållas i Rovaniemi, Finland, 18-19 augusti.
Bättre desinficering kan minska förekomsten av vankomycinresistenta enterokocker (VRE) i kycklingstallar. Det visar Oskar Nilsson i en avhandling från SLU. Han ger också en möjlig förklaring till att vankomycinresistens finns kvar bland enterokocker trots att vankomycin inte används i uppfödningen.
43 000 hästars resultat på tävling inom hoppning, dressyr och fälttävlan utgör underlag för en licentiatavhandling vid SLU. Husdjursagronom Åsa Braam, institutionen för husdjursgenetik vid SLU, har studerat om antal år i tävling också är ett mått på hållbarhet hos hästar.
Modern tredimensionell (3D) ultraljudsteknik kan förbättra utvärderingen av vänster hjärtkammares volym och form. För första gången har denna ultraljudsteknik använts för att utvärdera kammarens geometri hos hundar med hjärtsjukdomen kronisk klaffdegeneration som är den vanligaste hjärtsjukdomen hos hund. Resultaten presenteras i en ny avhandling vid SLU av veterinär Ingrid Ljungvall.
Risken att utsätta sig för fara påverkar vildsvinens rörelser i landskapet – bland annat korsar de ogärna hårt trafikerade vägar. Öppna jordbrukslandskap är också hotfulla, men det är ändå nästan omöjligt att skrämma bort vildsvin från åtråvärda grödor. Det visar Henrik Thurfjell från SLU i en avhandling som bygger på studier av vildsvinssuggor försedda med radiosändare.
Hos gnagare i svenska gris- och hönsbesättningar kan man hitta flera av de parasiter, bakterier och virus som kan orsaka sjukdom hos husdjuren, och ibland hos människor. Det visar Annette Backhans i en avhandling från SLU. Däremot hittades inga trikiner hos gnagarna.
Genetiska skillnader mellan träd är grunden i skogsträdsförädlingen. Skillnaderna förändras dock med trädens ålder. Johan Kroon har i sitt doktorsarbete vid SLU gått igenom hur genetiken kommer till uttryck i unga och mogna tallar. Resultaten leder till många konkreta råd för den praktiska tallförädlingen, bland annat bör man testa träd i olika miljöer och väga in stamdiametern i urvalet.
