​An ever closer union…

EU måste ta sig ur krisläget och samtidigt uppfylla målen för Green Deal. Järnvägen har under de senaste månaderna mer än bevisat sin roll som ryggrad för gränsöverskridande transporter. Idag blir det ett nyhetsbrev späckat med högintressanta EU-teman.

Vi har under de senaste åren bedrivit ett intensivt arbete med att mildra effekterna av den bullerreglering för godsvagnar som förhandlats fram under flera år inom EU. Samtidigt har vissa länder, framförallt Tyskland och Schweiz, forcerat fram nationella krav med drakoniska effekter för norra Europas godstransporter från december 2020. I maj kom dock glädjande besked från EU-kommissionen i ett meddelande om ”2020 May infringements package”. Tyskland har nu fyra månader på sig att återkalla eller mildra den nationella bullerlagstiftning som inte är harmoniserad med EU:s lagstiftning och som kan komma att stoppa tusentals godsvagnar vid gränsen. Kommissionen har därmed – i enlighet med vår framställan i oktober 2019 – formellt inlett en talan om brott mot EU-fördraget, som ska tas till EU-domstolen om Tyskland inte backar.

Inom EU har budgetdiskussionerna återuppväckts. Det är inga småbelopp det handlar om. Ett krispaket på 750 miljarder euro diskuteras samtidigt med förhandlingar om långtidsbudget för EU i nivån 1 biljon euro under som mest sju år. Att Sverige vill hålla sig till en försiktig linje är lätt att förstå politiskt men är det rätt väg att gå i återhämtningen från denna kris som överträffar det mesta vi sett? Det återstår att se. Men om – låt oss säga om – Sverige ska gå med på det här och släppa den återhållsamma linjen, vad ska vi då kräva i utbyte av de stora länderna? Basindustrin och näringslivet i Sverige har verkligen sedan EU-inträdet fått uppleva nyttan med EU:s inre marknad. Skatteintäkter från exportindustrin bidrar till att finansiera den svenska välfärden. I detta kritiska läge kunde regeringen – både för att stärka vårt inflytande i EU och visa solidaritet – i utbyte kräva rimliga positioner i andra viktiga frågor. Exempelvis krav om att budgeten går även till broar och färjetrafik i norra Europa. Och att Tyskland återkallar bullerlagstiftning som stoppar godsvagnar vid gränsen i december 2020. Det är nog inte svårt att utgå från en prioriteringslista kopplad till bättre förutsättningar för industrin på EU:s inre marknad inför förhandlingar med Tyskland och Frankrike.

Hur går det då för EU:s flaggskepp för järnvägen – det vill säga ett gemensamt signalsystem i hela unionen? Svaret är ”inte enligt plan...”. Just nu arbetar EU:s koordinator Matthias Ruete med ett utkast till ERTMS Work Plan. Vi läser mellan raderna i utkastet att ambitionen att täcka hela stomnätet med ERTMS till 2030 troligen måste nyanseras och revideras. Det utvecklar vi i en separat artikel. Och även svenska planer måste ändras. Det senaste från Trafikverket är att starten på utrullningen av ERTMS på Malmbanans pilotbanor skjuts upp med ett halvår till våren 2021. Var och när ska detta sluta?

Inom EU har äntligen klarhet kommit om det uppskjutna fjärde järnvägspaketet. Nu gäller den 31 oktober 2020 som införandedatum, läs mer i separat artikel. Vi får anledning att återkomma till detaljerna.