Så kom då till sist regeringens planeringsdirektiv till Trafikverket för framtagande av en ny nationell infrastrukturplan 2026 – 2037. Trafikverket ska redovisa uppdraget i form av förslag till nationell infrastrukturplan till regeringen senast den 30 september 2025, varpå följer en remissrunda som löper till den 30 december 2025. Läs vår sammanfattning och översiktliga analys av direktiven.
Regeringen har idag gett Trafikverket i uppdrag att utreda möjligheter till statligt stöd för investeringar i ERTMS-ombordutrustning. ”Ett efterlängtat besked och något som Tågföretagen har arbetat för i nästan 20 år”, säger Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef, Tågföretagen.
Plötsligt händer det. Vid torsdagens regeringssammanträde har beslut fattats att ge Trafikverket i uppdrag att utforma ett statligt stöd till investeringar i ERTMS-ombordutrustning. Regeringen presenterade beslut om byggstarter för infrastrukturprojekt inom ramen för den innevarande nationella planen 2022-2033. Det är intressant att Malmbanan påskyndas pga LKAB:s problem.
Nu är det klart att längre och tyngre godståg kommer att kunna köra i högre hastigheter på svenska spår. Med denna reglering kommer hastighetsskillnaden mellan persontåg och godståg minska, vilket ökar kapaciteten på de aktuella banorna och innebär att godstågen slipper stå ställas på sidospår för förbigångar, som kan sinka dem och ökar energiförbrukning.
Nästa vecka är det två stora begivenheter – dels Järnvägsdagen, dels Trafikverkets ERTMS-branschdag. Efter presentationen av regeringens infrastrukturproposition i oktober 2024 är slutdagen för utrullningen av ERTMS numera satt till 2042, vilket innebär att utrullningstakten snabbas på. Riksdagen väntas ta beslut om infrastrukturpropositionen den 11 december.
Den 20 november klockan 9.00-17.00 är det dags för årets Järnvägsdagen. Järnvägen är transportsystemets ryggrad och infrastrukturen är viktig för svenskt näringsliv och Sveriges tillväxt. Företagen behöver veta att infrastrukturen finns på plats när de är redo att investera. Medborgarna är beroende av järnvägen för att ta sig till jobbet och kunna tjäna sitt uppehälle.
Sverige har – som enda medlemsstat – avstått från att stödja ministerrådets position avseende förslaget till ny förordning om järnvägskapacitet. Den svenska regeringens linje kan få stor betydelse för EU:s inre marknad eftersom gränsöverskridande järnvägstransporter utgör grundvalen för Europas basindustri och dess tillväxt.
Igår presenterade regeringspartierna och SD infrastrukturpropositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur. Som väntat levererade regeringen en utökad finansieringsram och en proposition med tydligt fokus på underhåll av det statliga väg- och järnvägsnätet. Regeringen öppnar även upp för att pröva alternativa finansierings- och genomförandeformer av större projekt. Ökningen av ramen är s
Förhandlingarna om innehållet i regeringens politik de närmaste åren pågår just nu för fullt och troligtvis blir slutresultatet en detaljerad överenskommelse mellan flera partier. Tågföretagen har i ett flertal sammanhang fört fram branschens yttersta prioriteringar för att stärka Sveriges eftersatta infrastruktur till stöd för en förbättrad konkurrenskraft för hela landet.
Även om en större andel av investeringsbudgeten utgörs av järnvägssatsningar, så är det inte alls bra att många av de viktiga satsningarna ligger sent i planperioden. Regeringens fastställelsebeslut andas att nationell plan 2022-2033 bidrar till viktiga värden, såsom god tillgänglighet regionalt, nationellt och internationellt, för medborgare och näringsliv och stärkt konkurrenskraft.
Utvecklingen av nationella sammanhållna stråk är nödvändig för att järnvägen ska bli transporteffektiv på riktigt. Det är då välkommet att planförslaget innehåller stora satsningar på nybyggnation men genomförandet tar orimligt lång tid. Industrins stora investeringar kommer att vara på plats före 2030, därefter kan det dröja upp till 15 år innan transportsystemet är förstärkt så effekterna märks.
Tågföretagen konstaterar att det är både sött och salt i det förslag till nationell plan 2022–2033 som Trafikverket presenterade den 30 november. Vi ser att 80 procent av investeringsbudgeten tillfaller järnvägssatsningar och att det finns kostnadsreduktioner på 65 mdr i projektet nya stambanor. Vi ser också att flera viktiga åtgärder ligger sent i planen.
Tågföretagen vill att Trafikverket ger en samlad bild av järnvägsstråk och noder av betydelse för resande- och godstransporter på järnväg när de under hösten 2021 tar fram förslaget till nationell infrastrukturplan. Tågföretagen understryker behovet av att underhållsplanen är långsiktig och omfattar minst samma tidsrymd som den 12-åriga planperioden.
Sent i processen har Trafikverket fått förlängd tid till den 30 november för en plan för införandet av ERTMS. Naturligtvis hänger det ihop med att flera frågor ska besvaras i samband med att förslag till ny nationell plan lämnas den 30 november. Så vi får nu ge oss till tåls ytterligare ett par månader om avgörande svar kopplade till framtida investeringar i fordonsparken.
Tågföretagen deltog igår i Trafikutskottets sammanträde och bidrog med vår syn på regeringens förslag till ram och övergripande satsningar. Särskild uppmärksamhet riktades mot underhållsskulden i järnvägssystemet, utrullning och finansiering av ERTMS samt alternativ för stöd för att upprätthålla samhällsviktiga långdistanståg.
Tågföretagen välkomnar infrastrukturpropositionen och den ökade finansiella ramen för framtida investeringar och underhåll av Sveriges transportinfrastruktur. Samtidigt – det näringspolitiska fokus som utlovats är otillräckligt och det märks framför allt i det faktum att underhållsskulden kommer öka kraftigt under planperioden 2022–2033.
Infrastrukturpropositionen är uppskjuten till den 16 april. Lagförslag om genomförandet av det fjärde järnvägspaketet är uppskjuten men det saknas nytt måldatum. Trafikverket fick den 1 april ett nytt regeringsuppdrag, en analys och kvalitetssäkring införandet av signalsystemet ERTMS. För att öka överflyttningen av transporter från väg till järnväg föreslår regeringen förstärkt miljökompensation.
Vi upplever en politisk samsyn om behoven av mer kapacitet i form av nya stambanor och tillkommande förbindelser i Öresund under kommande år. Infrastrukturen i södra Sverige måste svara upp och de konkreta besluten – om förbindelser både för person- och godstrafik, med kapacitet för 1 050 långa tåg – måste fattas snarast.
Utrullningen av signalsystemet på Södra stambanan skjuts upp, troligtvis till 2025/26. Det ger andrum för investeringen i ombordutrustning och det ökar möjligheten för tågoperatörerna att anpassa installationerna till uppgraderade specifikationer och erfarenheter från andra upphandlingar och länder. Nya utrullningsplaner ska finnas på plats från årsskiftet eller i början av 2021.
En minskning av utsläppen med 70 procent till år 2030 räcker inte om inte omställningsarbetet med transporter till järnväg växlas upp betydligt. Järnvägen spelar en central roll för att uppnå regeringens klimatpolitik. Tågföretagen har gått igenom Trafikverkets kommande inriktningsunderlag och nationell plan och har rekommendationer inom flera områden.