CDU i Tyskland och de nyss avslutade koalitionsförhandlingarna mellan CDU/CSU och socialdemokratiska SPD. För några veckor sedan klubbade förbundsdagen igenom ett gigantiskt paket, inklusive en infrastrukturfond på 500 miljarder euro, innebärande att en utbyggnad av transportinfrastrukturen ska utgöra en hörnsten för den nya regeringens politik.
De planeringsdirektiv som regeringen överlämnade till Trafikverket i förra veckan var ett steg i rätt i riktning men mer behöver – och måste – göras. Vi efterlyser tidiga insatser vid underhållsåtgärder och kapacitetsutbyggnad med rätt kompetens och modern teknik som innebär att vi både kan beta av underhållsskulden på tio år och utöka kapaciteten.
Så kom då till sist regeringens planeringsdirektiv till Trafikverket för framtagande av en ny nationell infrastrukturplan 2026 – 2037. Trafikverket ska redovisa uppdraget i form av förslag till nationell infrastrukturplan till regeringen senast den 30 september 2025, varpå följer en remissrunda som löper till den 30 december 2025. Läs vår sammanfattning och översiktliga analys av direktiven.
Regeringen har idag gett Trafikverket i uppdrag att utreda möjligheter till statligt stöd för investeringar i ERTMS-ombordutrustning. ”Ett efterlängtat besked och något som Tågföretagen har arbetat för i nästan 20 år”, säger Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef, Tågföretagen.
Plötsligt händer det. Vid torsdagens regeringssammanträde har beslut fattats att ge Trafikverket i uppdrag att utforma ett statligt stöd till investeringar i ERTMS-ombordutrustning. Regeringen presenterade beslut om byggstarter för infrastrukturprojekt inom ramen för den innevarande nationella planen 2022-2033. Det är intressant att Malmbanan påskyndas pga LKAB:s problem.
Vi väntar med spänning på direktiven till Trafikverket om att ta fram en nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037. Ett regeringsbeslut väntas inom kort. Trafikverket har i olika sammanhang lämnat indikationer som vi tycker är oroväckande. Bl a antas att föreslagna väg- och järnvägsobjekt rangordnas efter en samhällsekonomisk effektbedömning, baserad på objektets nettonuvärdeskvot.
Trafikverket släppte tågstatistiken för 2024 som visar att punktligheten var den sämsta på 14 år. Vi har en föråldrad järnväg med eftersatt underhåll och en ökande efterfrågan på transporter. Även Trafikverket lyfter fram sambandet mellan stort antal tåg och låg punktligheten. Kan vi ha så många tåg på spåren? Dags att ha en sansad diskussion om volymerna vi kan lägga in i systemet i tågplanerna.
Det senaste valet var en ”rysare” – jämnt mellan blocken, SD blev det näst största partiet och Tidö-samarbetet skapades. Men valet ledde också till ett nytt politiskt klimat med ökat inslag av populism och hårdare retorik. Men det är också i dessa lägen som någon måste sätta dagordningen. Att våga lägga partipolitiken åt sidan för gemensamma bästa. Det gäller underhåll men även utökad kapacitet.
Ett ökat nyttjande av kollektivtrafiken ökar produktiviteten, sysselsättningen och tillväxten samt bidrar till att alla ska kunna resa hållbart. Tågföretagen har tillsammans med Sveriges Bussföretag och Svensk Kollektivtrafik mot denna bakgrund satt som branschmål att fyra av tio motoriserade resor ska ske med kollektivtrafiken till år 2030.
Den 20 november klockan 9.00-17.00 är det dags för årets Järnvägsdagen. Järnvägen är transportsystemets ryggrad och infrastrukturen är viktig för svenskt näringsliv och Sveriges tillväxt. Företagen behöver veta att infrastrukturen finns på plats när de är redo att investera. Medborgarna är beroende av järnvägen för att ta sig till jobbet och kunna tjäna sitt uppehälle.
Igår presenterade regeringspartierna och SD infrastrukturpropositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur. Som väntat levererade regeringen en utökad finansieringsram och en proposition med tydligt fokus på underhåll av det statliga väg- och järnvägsnätet. Regeringen öppnar även upp för att pröva alternativa finansierings- och genomförandeformer av större projekt. Ökningen av ramen är s
Budgetpropositionen för 2025 markerar ett skifte i den ekonomiska politiken: från att hindra inflation till att investera. Investeringar i infrastruktur beskrivs som en hörnsten i regeringens tillväxtstrategi.
Under rubriken ”Framtidsinvesteringar och tillväxtreformer för ett rikare och tryggare Sverige” presenterade regeringen de delar av kommande budgetproposition som handlar om infrastruktursatsningar. Regeringen bekräftar att väl fungerande transportinfrastruktur är en grundläggande förutsättning för tillväxt och utveckling.
Under året har vi hört Trafikverket återkomma till att det nya planeringssystemet MPK skulle ha genererat 10,3 procent mer kapacitet på järnvägen mellan 2022 och 2024. I logistiksystem som är nära bristningsgränsen kan tiotalet procent mycket väl vara en game-changer. Tågoperatörer tjänar inte pengar på teoretiskt planerat läge – utan på den faktiskt utförda trafiken.
Vi håller det långsiktiga perspektivet högt. Vilken transportinfrastruktur bär upp vårt samhälle om 10, 20 eller 50 år? I dessa dagar när samhällsdebatten präglas helt av förväntningarna på budgetpropositionen för 2025 reflekterar vi kring ingångsvärdena för regeringens kommande infrastrukturproposition, som avser 12-årsperioden 2026–2037.
I tio år har MTRX trafikerat sträckan Göteborg – Stockholm. Det har lett till prispress, ökat utbud, ökat kundfokus och utveckling av tågmarknaden. På SN:s seminarium rådde enighet om att avregleringen och konkurrensutsättningen lett till stora nyttor. Behovet av en fullbordad avreglering, med rimlig balans i villkor för Trafikverkets leverans av tåglägen, lyftes av Tågföretagens Pierre Sandberg.
De systematiska prognosbrister som präglat svensk infrastrukturpolitik sedan 1990-talet har byggt på räknemissar och felprognoser. Tillväxten i järnvägstrafiken har systematiskt underskattats samtidigt som tillväxten i väg- och flygtrafiken överskattats, jämfört med faktiskt utfall. Vad detta lett till i form av historiska felsatsningar borde få en grundlig analys.
Tågföretagens viktigaste medskick till regeringen inför infrastrukturpropositionen är att en 20-procenting uppräkning av ramanslaget inte räcker för att både hantera underhållsskulden och säkra behovet av mer kapacitet i transportsystemet. Det är en större brist att regeringens direktiv inte gav Trafikverket i uppdrag att göra en samlad bedömning av framtida krav på transportinfrastrukturen.
Vårt viktigaste medskick till regeringen inför kommande infrastrukturproposition är att en uppräkning av ramanslaget med 20 procent inte räcker för att både hantera underhållsskulden och säkerställa behovet av mer kapacitet i transportsystemet. Det skriver Tågföretagen i sitt remissvar till Trafikverkets inriktningsunderlag som de skickar in idag.
I samband med Basprognos 2024 problematiserar Trafikverket kring omständigheter om trafikplaneringen: är den i praktiken är mål- eller prognosstyrd. Men de svåraste frågorna har inte problematiserats. Brister, som under lång tid lyfts upp, adresseras inte. Som varför tillväxten i järnvägstrafiken systematiskt underskattas samtidigt som tillväxten i vägtrafiken överskattas, jämfört med utfall.