Förra veckan avslutades med JBS strategiseminarium för 2025 med temat ”Från färdplan till verklighet” – ett heldagsevent med utgångspunkt i hur vi ska realisera branschens gemensamma färdplan mot Vision 2050. Det handlade bland annat om bättre framkomlighet i spåren, förslaget till nationell plan. Korrigerade siffror för inställda tåg för händelserna i Västernorrland.
I veckan deltog Tågföretagen i tre seminarier i syfte att belysa järnvägens och järnvägsföretagens betydelse för Sverige. Det första seminariet var ett riksdagsseminarium kring Arlandautredningen, som anordnades av Socialdemokraterna och Moderaterna i riksdagens trafikutskott samt Svenskt Näringsliv. Tågföretagen välkomnar de järnvägsrelaterade infrastruktursatsningar i utredningen som är nödvändi
Trots att mycket skiljer Sveriges samtliga riksdagspartier åt finns ändock en gemensam vision om en stark och robust järnväg. Kanske är det dags att våga lägga partipolitiken åt sidan för det gemensamma bästa och säkerställa att Sverige har en fungerande järnvägsinfrastruktur som i slutändan leder till fungerande arbetsmarknad, konkurrenskraftiga företag och en ökad BNP.
Så kom till sist den efterlängtade nationella infrastrukturplanen. Det är bra att järnvägen äntligen har tilldelats medel efter att ha varit eftersatt och förbisedd i decennier. Det har resulterat i den enorma underhålls- och kapacitetsskuld som vi ser idag. Fördelningen av dessa medel ligger på cirka 50/50 för såväl underhåll som investeringar.
Rregeringens sista budget innehöll inte några nyheter – regeringen har tidigare presenterat höjd miljökompensation och miljonsatsning på yrkeshögskola och nationell yrkesutbildning. Det är beklagligt att regeringen valt att inte gå vidare med förslaget om till hälften slopad förmånsskatt på periodkort i kollektivtrafiken samt att beloppsgränsen höjs för reseavdrag.
Godstrafiken har haft en rekordsommar där trafiken gått som på räls, vilket är glädjande. Detta till trots är det utmaningarna som dominerat medierapporteringen – el- och signalfel, fordonsfel och solkurvor som resulterade i stillastående tåg och förseningar. Under Almedalsveckan dominerade järnvägseminarieprogrammen efter beredskapsfrågan.
Under sina nio år på Tågföretagen har Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef, arbetat med en lång rad näringspolitiska frågor, där järnvägens konkurrenskraft, banavgifter, balans i branschens avtalsvillkor, ERTMS, nationell infrastrukturplanering samt tågtransporter inom EU, har hängt med under alla år. Vi har arrangerat Järnvägsdagen och engagerat branschen i Almedalen och skrivit 300 nyhetsbrev.
Trafikverket står inför att förnya signalanläggningen genom ERTMS-programmet. Cirka 90 procent av investeringen avser ställverk och övrig markutrustning. Resterande del avser signalsystemet ERTMS. Trafikverket uppskattar att kostnaderna blir cirka 25–30 procent lägre med ERTMS jämfört med att reinvestera i ATC. Detta är besparingar för Trafikverket som leder till ökade kostnader för fordonsägarna.
I veckan höll Tågföretagen årsmöte, med statssekreterare Johan Davidson från Infrastrukturdepartementet som inbjuden huvudtalare. Ett mycket uppskattat besök med öppen och bra dialog. Statssekreteraren tog bland annat upp underhållet och vikten av bättre och innovativa upphandlingar i syfte att påskynda och effektivisera underhållsarbetet.
Öresundsbron fyller 25 år. Inför brons 30-årsjubileum kommer Fehmarn Bält-förbindelsen att stå klar. Flaskhalsen förflyttas rakt in i södra Sverige. Detta innebär att Sveriges export/import till/från Europa under lång tid inte kan nå i närheten av sin fulla potential. Det är nu med infrastrukturplan 2026–2037 som regeringen har möjlighet till avgörande vägval om Sveriges framtida förutsättningar.
De planeringsdirektiv som regeringen överlämnade till Trafikverket i förra veckan var ett steg i rätt i riktning men mer behöver – och måste – göras. Vi efterlyser tidiga insatser vid underhållsåtgärder och kapacitetsutbyggnad med rätt kompetens och modern teknik som innebär att vi både kan beta av underhållsskulden på tio år och utöka kapaciteten.
Så kom då till sist regeringens planeringsdirektiv till Trafikverket för framtagande av en ny nationell infrastrukturplan 2026 – 2037. Trafikverket ska redovisa uppdraget i form av förslag till nationell infrastrukturplan till regeringen senast den 30 september 2025, varpå följer en remissrunda som löper till den 30 december 2025. Läs vår sammanfattning och översiktliga analys av direktiven.
Vi väntar med spänning på direktiven till Trafikverket om att ta fram en nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037. Ett regeringsbeslut väntas inom kort. Trafikverket har i olika sammanhang lämnat indikationer som vi tycker är oroväckande. Bl a antas att föreslagna väg- och järnvägsobjekt rangordnas efter en samhällsekonomisk effektbedömning, baserad på objektets nettonuvärdeskvot.
Det senaste valet var en ”rysare” – jämnt mellan blocken, SD blev det näst största partiet och Tidö-samarbetet skapades. Men valet ledde också till ett nytt politiskt klimat med ökat inslag av populism och hårdare retorik. Men det är också i dessa lägen som någon måste sätta dagordningen. Att våga lägga partipolitiken åt sidan för gemensamma bästa. Det gäller underhåll men även utökad kapacitet.
Riksdagen klubbade enligt fastställd tidplan igenom regeringens infrastrukturproposition med en total ram på 1171 miljarder kronor. Att möjligheterna till alternativ finansiering öppnas upp bidrar också till att fler projekt kan realiseras. Att regeringen faktiskt satsar på ERMTS till år 2042 samt utreder ombordfinansieringen är mycket bra, särskilt då fordonen behöver vara utrustade till år 2030.
Vårändringsbudgeten innehöll inte några större nyheter, för järnvägsbranschens del, i form av fördelningen av statens medel. Svenskt Näringslivs chefsekonom har kommenterat statsbudgetens betydelse för tillväxten. Han poängtera att det är av stor vikt att reformer kopplade till infrastrukturen finns med i höstbudgeten.
Vårt viktigaste medskick till regeringen inför kommande infrastrukturproposition är att en uppräkning av ramanslaget med 20 procent inte räcker för att både hantera underhållsskulden och säkerställa behovet av mer kapacitet i transportsystemet. Det skriver Tågföretagen i sitt remissvar till Trafikverkets inriktningsunderlag som de skickar in idag.
Tågföretagen har under lång tid lyft att Sverige investerar för lite i infrastruktur. Vi har inte bara en stor underhållsskuld utan även en enorm infrastrukturskuld till följd av årtionden av uteblivna investeringar. Då är alternativ finansiering ett alternativ, där privat kapital tillåts komma in i infrastruktursatsningar.
Tågföretagen delar idag ett utkast till svar på Trafikverkets Inriktningsunderlag, som är en helt central del av den fortsatta beslutsprocessen kring framtida infrastruktur och utvecklingen av transportsystemet kommande decennier. Utkastet som finns på Tågföretagens webb är ”work-in-progress” och kommer uppdateras löpande fram till remisstidens utgång den 15 april.
Den innevarande vintern är den sämsta på över tio år för den svenska järnvägen. Orsakerna till det är många och en fullt ut pålitlig järnväg kan verka avlägsen. Branschen arbetar intensivt med att få bukt med alla utmaningar. SJ:s vd, tillika Tågföretagens ordförande, skrev i veckan ett brev till alla SJ:s kunder där hon förklarade läget och lovade en ljusare framtid.
