Godsföretagens förutsättningar för ökad punktlighet har utretts

Lönsamhet, ökat kapacitetsuttag och minskad sårbarhet kan gå hand i hand men det ställer krav på såväl trimning av infrastrukturen, på signalsystemet utformning som tågledningens och järnvägsoperatörernas agerande. Det vill säga en kombination av samverkande åtgärder med samma syfte. Resultat kommer endast att nås om samtliga parter är delaktiga i utvecklingsprocessen. Den slutsats drar WSP i sin rapport Systempunktlighet Gods som de tagit fram på uppdrag av det branschgemensamma samarbetet Tillsammans för tåg i tid (TTT).

– Vi saknade kunskap om godstransportföretagens förutsättningar för systempunktlighet det vill säga till bangård. Vår ambition är att öka godstransportörens punktlighet utan att det påverkar företagen ekonomiskt. Så för att öka vår kunskap i frågan fick WSP detta utredningsuppdrag, berättar Björn Westerberg, vd Tågoperatörerna.

Antalet fel och händelser i järnvägen är jämt fördelade mellan gods- och persontåg. Däremot fördelas förseningstimmarna olika två tredjedelar för godstrafiken och en tredjedel för persontrafiken. Godstrafiken genererar alltså mer störningstid än persontrafiken trots att antalet fel och händelser fördelas relativt lika.
Anpassa mål och mått efter godstrafiken

WSP rekommenderar att mål och mått anpassas efter godstrafikens förutsättningar. Bland annat behöver punktlighetsstatistiken differentieras efter om tåget är tidskänsligt eller inte. Man menar också att orsakskodningen behöver ses över så att den i större utsträckning kan härledas till orsakskod. Ett sådant arbete kommer nu att initieras av Trafikverket i samarbete med branschen.

– Utifrån slutsatserna i denna rapport har styrgruppen för det branschgemensamma samarbetet Tillsammans för tåg i tid (TTT) nu beslutat att dela upp Godstågen i två grupper Tidskänsliga och icke tidskänsliga. Man ska också titta på vilka godståg som påverkar annan trafik. Punktlighetskravet på 95 procent kommer i framtiden att gälla de tidskänsliga godstågen, berättar Björn Westerberg.

– Vi genomför därför nu också en undersökning bland våra medlemmar där vi tittar på vilka tåg som är tidskänsliga ur ett kund- och produktionsperspektiv så att Trafikverket sedan kan följa och mäta dessa tåg. Eftersom godstågsmarknaden är så heterogena kommer de mest effektiva åtgärderna att vara olika för olika platser och typer av transporter. Vi hoppas att hela detta förbättringsarbete på sikt kan öka nyttan för godstransportköparna. Med bättre kunskap kommer vi nu åt att hitta orsakerna och åtgärda dessa för de tidskänsliga tågen, avslutar Björn Westerberg.