Omtag Svensk Järnväg presenterar imorgon en intervjurapport om hur Sverige och Europa ska öka tillväxten. Industriledare, ekonomer och samhällsdebattörer tecknar en samstämmig bild: Bristfällig infrastruktur, inte minst ett otillräckligt järnvägssystem, utgör idag ett tillväxthinder för Sverige.
Under regeringens första år vid makten har vi löpande fått ta del av pusselbitar som indikerar att en ny klimatpolitik är i vardande, men helheten har uteblivit. I veckan presenterade regeringens snabbutredare, nationalekonomen John Hassler, en språngbräda på vägen mot en mer sammanhållen borgerlig politik på området. Inte mindre än 46 förslag för en ny klimatpolitik lämnades över till regeringen.
Det är ett faktum att Sveriges infrastrukturinvesteringar idag ligger på ungefär en tredjedel av 1960-talets nivåer. Mer exakt investerar Sverige idag 0,7 procent av BNP i transportinfrastruktur. Det är betydligt lägre än OECD-genomsnittet – i ett land som växer så det knakar, som upplever en ny industriboom och som redan i utgångsläget ligger geografiskt i utkanten av de stora marknaderna.
Trafikverket har nyligen presenterat en omvärldsspaning i syfte att fördjupa förståelsen för vår omvärld och identifiera förutsättningar och utmaningar för utvecklingen av transportsystemet och Trafikverkets verksamhet. Trafikverkets slutsats är att det inte ger något av substans att investera i infrastruktur som gynnar beteendeförändringar, till motsats från många andra myndigheter.
I veckan presenterade Trafikverket en analys av förutsättningar för utbyggnad av elvägar. Slutsats är att snabbladdning för tunga fordon är mer effektivt än att bygga ut elvägar. Trafikverket släppte tillsammans med danska kolleger en studie av fast förbindelse mellan Helsingör och Helsingborg. Den är inte dimensionerad för godståg och missar delvis persontrafikens kapacitetsbehov mot kontinenten.
Vi har för andra året i rad redovisat den bästa punktligheten för järnvägen sedan 2013. För 2020 var punktligheten 93,5 procent enligt Trafikverkets pressmeddelande, vilket är en ökning med 2,2 procentenheter från 2019. Förklaringen till den kraftiga ökningen av punktligheten – som föreföll osannolik så sent som för ett år sedan – är naturligtvis att pandemin drastiskt minskat resandet.
Vi upplever en politisk samsyn om behoven av mer kapacitet i form av nya stambanor och tillkommande förbindelser i Öresund under kommande år. Infrastrukturen i södra Sverige måste svara upp och de konkreta besluten – om förbindelser både för person- och godstrafik, med kapacitet för 1 050 långa tåg – måste fattas snarast.
Vi ska låta 2021 bli året där vi tar till vara på allt det vi lärt oss om digitalisering, effektivare möten, smart och hållbar mobilitet samt att det blir Year of Rail både i ord och handling!
Det är inget lätt uppdrag Trafikverket har fått. Med Sverigeförhandlingen i fonden ska nu en utbyggnad av nya stambanor föreslås som klarar ett investeringstak på 205 miljarder kronor. Att politiker av olika färg vill pruta är förståeligt. Det är ett vågspel att ensidigt fokusera på den initiala investeringskalkylen när samhällsutveckling, effekterna och livscykelkostnad borde vara bärande.
Enligt Trafikverkets basprognos som ligger till grund för inriktningsunderlaget kommer vägtrafiken fortsätta att öka. Och samtidigt utgår Trafikverket från en underskattning av resandeutveckling på järnväg, som kan ha avgörande betydelse för bedömningen av järnvägsinvesteringars lönsamhet.
För järnvägens persontrafik ledde dock de nya riktlinjerna omedelbart till fler avbokningar. Resandet minskade med närmare 50 procent under vecka 43–45. Järnvägsföretagen möter nya utmaningar varje dag och planeringshorisonten är på dagsbasis. Frågan är hur länge vi kommer att klara av att fortsatta leverera på det sätt som förväntas av samhället, utan lättnader.
Utrullningen av signalsystemet på Södra stambanan skjuts upp, troligtvis till 2025/26. Det ger andrum för investeringen i ombordutrustning och det ökar möjligheten för tågoperatörerna att anpassa installationerna till uppgraderade specifikationer och erfarenheter från andra upphandlingar och länder. Nya utrullningsplaner ska finnas på plats från årsskiftet eller i början av 2021.
I veckan har Tågföretagen skickat inspel till Trafikverket och Infrastrukturdepartementet med rekommendationer inför Trafikverkets inriktningsunderlag och kommande nationell infrastrukturplan. Vi vet att överflyttningen av transporter från väg till järnväg måste öka annars kommer utsläppen från transportsektorn inte minska tillräckligt snabbt för att klara klimatmålen.
En minskning av utsläppen med 70 procent till år 2030 räcker inte om inte omställningsarbetet med transporter till järnväg växlas upp betydligt. Järnvägen spelar en central roll för att uppnå regeringens klimatpolitik. Tågföretagen har gått igenom Trafikverkets kommande inriktningsunderlag och nationell plan och har rekommendationer inom flera områden.
I närvaro av alla fyra generaldirektörer från Transportstyrelsen, Trafikverket, LFV och Sjöfartsverket höll Transportstyrelsen i veckan en näringslivsträff. Det bredare mötet var en respons på önskemål från näringslivsträffen 2019, där man slog fast att det är viktigt med proaktivitet och samarbeten från myndigheternas sida i våra gemensamma frågor. Då kan vi göra saker bättre tillsammans.
I måndags presenterade regeringen budgeten för 2021 och ”vårt område” erbjuder en del intressanta satsningar men även perspektiv på transportsektorns prestanda på klimatområdet. Vi konstatera återigen att de stöd som ges till regionala kollektivtrafikmyndigheter är långt ifrån tillräckliga. Stöd till långväga kommersiell kollektivtrafik på järnväg lyser också med sin frånvaro.
Som vi har rapporterat under våren har Tågföretagen gjort flera framstötar mot regeringen om riktat stöd till branschen. Till skillnad från flyget förhåller sig fjärrtrafiken på järnväg till ett tak för hur många platser som får säljas i varje tåg och den regionala kollektivtrafiken upplever ett lägre resande. Tiden för återhämtning till ett normalläge blir av allt att döma blir mycket lång.
Den regionala kollektivtrafiken blöder just nu en miljard kronor i månaden till följd av restriktioner kopplade till minskad smittspridning. Det krävs riktade stöd för att upprätthålla trafiken och ge uthållighet till upphandlade trafikutförare samt generella stöd, t ex sänkta banavgifter, för att kollektivtrafiken ska överleva coronakrisen och kunna bidra till en grön nystart.
Växling på ledningsnivå i flera medlemsföretag, Transdev, Arriva och SJ. Infrastrukturministerns svar på den skriftiga frågan i riksdagen om hur svensk politik ska möjliggöra ett sansat införande av ERTMS-signalsystem berörde inte sakfrågan. Tomas Eneroth gav närmast ett ”icke-svar” på denna för passagerare, transportköpare och tågföretag existentiella fråga.
I veckan har vi haft möte med Malin Cederfeldt Östberg där vi bland annat lyfte jänvägens konkurrenskraft i spåren av coronakrisen. Nationella godstransportrådet har haft möte med infrastrukturministern. Möte med den tyska ambassadören för att diskutera Tysklands lagstiftning som förbjuder godsvagnar med gjutjärnsbromsar, som Tågföretagen och EU-kommissionen anser strider mot EU-rätten.