År 2025 gjorde det än tydligare att järnvägen är en samhällsbärande funktion– men också att branschens systemutmaningar kräver snabbare och mer samordnade beslut. Genom aktiviteter i form av dialoger, evenemang, rapporter och artiklar har Tågföretagen samlat bransch och beslutsfattare kring järnvägens utmaningar och möjligheter.
Året i korthet:
Antal rapportsidor vi har läst: fler än någo
I veckan uppmärksammande Svenska Dagbladet de utmaningar som uppstår för den svenska industrin med anledning av de brister som finns på järnvägen idag. I artikeln nämns konsekvenserna av urspårningen på Malmbanan för två år sedan och utmaningar med kontinuerliga stopp och förseningar. Järnvägen är vital för att kunna frakta den volym och tyngd som industrin behöver transportera.
Så nådde vi slutstationen på Järnvägsdagen 2025, där hela järnvägsbranschen, politiker och näringsliv samlades i syfte att diskutera såväl utmaningar som möjligheter för järnvägen – däribland infrastrukturminister Andreas Carlsson samt riksdagsledamöterna Ulrika Heie (C) och Åsa Karlsson (S).De stort intresse och en förståelse för järnvägens betydelse och vikt för Sverige.
Från branschens sida har vi gemensamt lyft fram två viktiga frågor. Den första är att det gränsöverskridande perspektivet ska råda, det vill säga att strategisk nationell vägledning inte ska få alltför stort inflytande över kapacitetstilldelningsprocessen. Den andra är att övergångsreglerna för avvecklingen av Godskorridorsförordningen måste synkas med Kapacitetsförordningens införande.
För industrin, och framför allt basindustrin, är järnvägen vital för att kunna frakta stora volymer tungt gods. Men bristande kapacitet, avsaknad av effektivt underhåll på spåren och höjda avgifter (framför allt banavgifter) har försämrat konkurrenskraften för industrin. Ny rapport med förslag på hur vi kan utnyttja järnvägens potential.
Den 26 november klockan 10.00-16.30 är det dags för årets Järnvägsdag. Det finns platser vikta för media som vill delta hela eller delar av dagen.
Grundproblemet inom järnvägen – och i förlängningen AB Sverige – är avsaknaden av ett mål och en vision för Sveriges infrastruktur. Detta avspeglas i sin tur i den nationella infrastrukturplanen, som handlar mer om att ”lappa och laga” befintlig infrastruktur på ett sätt som man alltid har gjort snarare än att tänka innovativt, konstruktivt och långsiktigt.
Regeringen har nyligen gett Trafikverket i uppdrag att se över systemet med kvalitetsavgifter vid tågförseningar. Effekten av dessa kvalitetsavgifter har dock varit begränsad. I vårt remissvar till Transportstyrelsen om de föreslagna avgiftsförändringarna för 2026kvarstår en betydande ekonomisk belastning på järnvägssektorn trots att färre avgifter höjs jämfört med tidigare år.
Trots att mycket skiljer Sveriges samtliga riksdagspartier åt finns ändock en gemensam vision om en stark och robust järnväg. Kanske är det dags att våga lägga partipolitiken åt sidan för det gemensamma bästa och säkerställa att Sverige har en fungerande järnvägsinfrastruktur som i slutändan leder till fungerande arbetsmarknad, konkurrenskraftiga företag och en ökad BNP.
Så kom till sist den efterlängtade nationella infrastrukturplanen. Det är bra att järnvägen äntligen har tilldelats medel efter att ha varit eftersatt och förbisedd i decennier. Det har resulterat i den enorma underhålls- och kapacitetsskuld som vi ser idag. Fördelningen av dessa medel ligger på cirka 50/50 för såväl underhåll som investeringar.
I veckan kom glädjande besked från regeringen om att höja miljökompensationen för godstågsoperatörer med 330 miljoner kronor till totalt 885 miljoner kronor per år mellan 2026 och 2030. Det är en välkommen ekonomisk avlastningdå banavgifterna har ökat med över 600 procent under loppet av 15 år. Det råder också fortsatta utmaningar med anledning av skyfallen i Västernorrland.
Nederbördens långtgående konsekvenser beror på flera faktorer. Den första faktorn är bristen på robusthet och redundans till följd av den omfattande underhålls- och kapacitetsskulden. Den andra faktorn är den långsamma klimatsäkringen av anläggningen med anledning av de eskalerande klimatförändringarna. Händelserna förstärker budskapet att förändringar måste ske.
Den 30 september kommer Trafikverket att lämna sitt förslag till stödsystem för investering i ombordutrustning för ERTMS bör utformas. Kostnaderna för ombordsystemen har ökat markant och prototypkostnader varierar stort och är betungande. Ytterligare som försämrar konkurrenskraften för industrin är järnvägens banavgifter som har ökat 600 procent på 15 år och cirka 40 procent sedan årsskiftet.
I veckan inleddes ScanMed-dagarna i Köpenhamn med diskussioner kring hur järnvägstransporter av gods kan bli mer effektiva och attraktiva över gränserna, med särskilt fokus på Fehmarn Bält-förbindelsen. Till dess att underhållsskulden är helt återtagen kommer infrastrukturfel att vara en del av vardagen och detta behöver hanteras.
Godstrafiken har haft en rekordsommar där trafiken gått som på räls, vilket är glädjande. Detta till trots är det utmaningarna som dominerat medierapporteringen – el- och signalfel, fordonsfel och solkurvor som resulterade i stillastående tåg och förseningar. Under Almedalsveckan dominerade järnvägseminarieprogrammen efter beredskapsfrågan.
Under sina nio år på Tågföretagen har Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef, arbetat med en lång rad näringspolitiska frågor, där järnvägens konkurrenskraft, banavgifter, balans i branschens avtalsvillkor, ERTMS, nationell infrastrukturplanering samt tågtransporter inom EU, har hängt med under alla år. Vi har arrangerat Järnvägsdagen och engagerat branschen i Almedalen och skrivit 300 nyhetsbrev.
Trafikverket står inför att förnya signalanläggningen genom ERTMS-programmet. Cirka 90 procent av investeringen avser ställverk och övrig markutrustning. Resterande del avser signalsystemet ERTMS. Trafikverket uppskattar att kostnaderna blir cirka 25–30 procent lägre med ERTMS jämfört med att reinvestera i ATC. Detta är besparingar för Trafikverket som leder till ökade kostnader för fordonsägarna.
Preliminära slutsatser för Trafikverkets regeringsuppdrag att se över beräkningsmodellerna för uttaget av banavgifter har nyligen presenterats och av det vi hittills sett tar inte utredningen tillräcklig hänsyn till konkurrenskraften för godstransporter på järnväg. Vi konstaterar: utredningen kommer inte bidra med konkreta verktyg för att minska riskerna med ökande och betungande banavgifter.
Behov av långsiktighet och förutsägbarhet i centrum under Omtag Svensk Järnvägs rapportsläpp "Från trängsel till tillväxt - tio allvarliga flaskhalsar på järnvägen". Det är inte enbart kapacitetsbristen som sätter hinder för järnvägen, utan även banavgifterna som på ett år ökat med närmare 40 % utan ökad miljökompensation. Arlandautredningen levererar och ny utredning för transporter över Öresund.
I veckan samlades industriföretag, näringslivsföreträdare och tågföretag tillsammans med statssekreterare Johan Davidson och Trafikverkets gd Roberto Maiorana för rundabordssamtal om järnvägens betydelse för industrin och – i slutändan – AB Sverige. Vi uppmärksammar också de senaste dagarnas fokus på gränsöverskridande transporter i media.
