Ris och ros till budgetpropositionen
Budgetpropositionen för 2025 markerar ett skifte i den ekonomiska politiken: från att hindra inflation till att investera. Investeringar i infrastruktur beskrivs som en hörnsten i regeringens tillväxtstrategi.
Budgetpropositionen för 2025 markerar ett skifte i den ekonomiska politiken: från att hindra inflation till att investera. Investeringar i infrastruktur beskrivs som en hörnsten i regeringens tillväxtstrategi.
Under rubriken ”Framtidsinvesteringar och tillväxtreformer för ett rikare och tryggare Sverige” presenterade regeringen de delar av kommande budgetproposition som handlar om infrastruktursatsningar. Regeringen bekräftar att väl fungerande transportinfrastruktur är en grundläggande förutsättning för tillväxt och utveckling.
Under året har vi hört Trafikverket återkomma till att det nya planeringssystemet MPK skulle ha genererat 10,3 procent mer kapacitet på järnvägen mellan 2022 och 2024. I logistiksystem som är nära bristningsgränsen kan tiotalet procent mycket väl vara en game-changer. Tågoperatörer tjänar inte pengar på teoretiskt planerat läge – utan på den faktiskt utförda trafiken.
Vi håller det långsiktiga perspektivet högt. Vilken transportinfrastruktur bär upp vårt samhälle om 10, 20 eller 50 år? I dessa dagar när samhällsdebatten präglas helt av förväntningarna på budgetpropositionen för 2025 reflekterar vi kring ingångsvärdena för regeringens kommande infrastrukturproposition, som avser 12-årsperioden 2026–2037.
EU:s medlemsstater har tagit ställning till kommissionens förslag till ny förordning om tilldelning av järnvägskapacitet. Medlemsstaternas regeringar prioriterade sina nationella trafikbehov och det väcker stort intresse från näringslivet, och det på goda grunder. Det är välkommet att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att se över godstrafikens banavgifterna. Och järnvägsteman i Almedalen.
Två nya rapporter har kommit i veckan. Omtag Svensk Järnvägs rapport ”Industribroms eller industrilyft?” Som handlar om hur störningar och kapacitetsbrist i järnvägssystemet hindrar industrins tillväxt. Den andra rapporten, från Almega och Tågföretagen, handlar om hur alternativa genomförandeformer kan lyfta svensk transportinfrastruktur.
Omtag Svensk Järnväg har i en ny rapport undersökt hur 20 stora industriföretag påverkas av transportproblem. Rapporten visar att vart fjärde företag påverkas av störningar, stopp eller kapacitetsbrist i järnvägssystemet på ett sätt som antingen direkt hotar investeringar och expansion eller leder till stora merkostnader och långsiktigt leder till fabriksnedläggningar.
I tio år har MTRX trafikerat sträckan Göteborg – Stockholm. Det har lett till prispress, ökat utbud, ökat kundfokus och utveckling av tågmarknaden. På SN:s seminarium rådde enighet om att avregleringen och konkurrensutsättningen lett till stora nyttor. Behovet av en fullbordad avreglering, med rimlig balans i villkor för Trafikverkets leverans av tåglägen, lyftes av Tågföretagens Pierre Sandberg.
De systematiska prognosbrister som präglat svensk infrastrukturpolitik sedan 1990-talet har byggt på räknemissar och felprognoser. Tillväxten i järnvägstrafiken har systematiskt underskattats samtidigt som tillväxten i väg- och flygtrafiken överskattats, jämfört med faktiskt utfall. Vad detta lett till i form av historiska felsatsningar borde få en grundlig analys.
Att det är trångt på järnvägen har inte undgått någon. På senare tid har järnvägens betydelse för samhällsbygget och tillväxten hamnat ett nytt ljus. Behovet av ett robust och tillförlitligt system har aldrig varit tydligare. I veckan kunde vi läsa om hur vi kanske snart tvingas välja mellan gods eller människor? Dit ska vi inte, men belastningen på järnvägens kapacitet blir allt tyngre.
Trafikverkets genomlysning av sin verksamhet för att stärka myndighetens effektivitet och leveransförmåga kom i veckan. 15 konkreta åtgärder i första steget. Tågföretagen vill vi vara med och bidra i det kommande arbetet för att säkra en optimerad tjänsteleverans till våra kunder. Genomförandet kräver tempo, uthållighet, tydligt ledarskap samt stort fokus på strategiskt förändringsarbete.
Underhållsskuld, eftersatt investeringsbehov, nya Öresundsförbindelser, stora investeringar i Malmbanan – kopplat till både nordliga industrier och Natomedlemskapet, industrins behov av gränsöverskridande transporter, alternativa finansieringslösningar och balansmål i statsbudgeten. Timingen god för en tydlig vision för järnvägen som Järnvägsbranschens samverkansforum, JBS, lanserade under veckan.
Tågföretagen har under lång tid lyft att Sverige investerar för lite i infrastruktur. Vi har inte bara en stor underhållsskuld utan även en enorm infrastrukturskuld till följd av årtionden av uteblivna investeringar. Då är alternativ finansiering ett alternativ, där privat kapital tillåts komma in i infrastruktursatsningar.
Tågföretagen delar idag ett utkast till svar på Trafikverkets Inriktningsunderlag, som är en helt central del av den fortsatta beslutsprocessen kring framtida infrastruktur och utvecklingen av transportsystemet kommande decennier. Utkastet som finns på Tågföretagens webb är ”work-in-progress” och kommer uppdateras löpande fram till remisstidens utgång den 15 april.
”Järnväg och lastbilar konkurrerar inte – de kompletterar varandra. Särskilt när vi saknar järnvägskapacitet”, säger Transportföretagen. Tågföretagen håller med om att det saknas järnvägskapacitet och att det inte är rätt att stoppa utvecklingen mot längre vägfordon. Det är viktigt att flagga upp att järnvägens konkurrenskraft försämras av införandet av längre och tyngre vägfordon.
Remissrundan för Trafikverkets planer har börjat och Tågföretagen har påbörjat processen att skriva ett svar.Rapporten "Regionlyftet" inom Omtag Sveriges Järnväg visar att en fungerande transportinfrastruktur gynnar den ekonomiska tillväxten. Tågföretagen har deltagit i Andreas Carlsons möte - ”det strategiska startskottet för en ny godstransportstrategi”.
Trafikverket har släppt sitt inriktningsunderlag för transportinfrastruktur i Sverige. Rapporten lyfter viktiga frågor som underhåll, planering och differentiering av banavgifter. Men det är förvånande att statlig medfinansiering av ERTMS-utrustning inte nämns. De föreslagna satsningarna på underhåll innebär att kommer flyttas pengar från investeringar.
De tågföretag som trafikerar den svenska järnvägen arbetar intensivt med att leverera. Pusslet blir svårt när de löpande underhållsbehoven peakar under de tuffa vinterförhållandena. Fordonsverkstäderna har begränsad kapacitet och på kort sikt är hjulsvarvning och avisning av tågen de mest begränsande faktorerna. De föråldrade spåren har ett stort underhållsbehov, vilket ställer krav på fordonen.
Vi har löpande fått ta del av pusselbitar som indikerar att en ny klimatpolitik är i vardande, men helheten har uteblivit. Strax före julhelgen kom den utlovade klimathandlingsplanen. Det återstår att se om de idag kvantifierbara målen ersätts. Vi noterar vid en första anblick att regeringen vill ge en myndighet i uppdrag att stärka samordningen av transportsektorns klimatomställning.
Under veckan fortsatte Ekots granskning av problemet med gamla och trasiga spårväxlar. Vi förutsätter att Trafikverket tar frågan på största allvar. I veckan lades Långtidsutredningen fram med regelförslag som kan innebära att överskottsmålet avskaffas och ersätts med ett balansmål. Övergången till ett balansmål frigör tiotals miljarder i reformutrymme till bland annat infrastrukturinvesteringar.
Tågföretagen är bransch- och arbetsgivarorganisationen med cirka 90 medlemmar som har närmare 19 000 medarbetare. Bland medlemmarna finns de flesta av Sveriges aktiva tågoperatörer och ett flertal järnvägsinfrastrukturföretag. Tågföretagen samlar branschen för att driva ett aktivt och effektivt påverkansarbete gentemot regering och riksdag, myndigheter uppdragsgivare, media och andra intressenter, nationellt och internationellt.
Storgatan 19
Stockholm