Nationell politik påverkas av EU-beslut. På järnvägsagendan återfinns bland annat militär mobilitet och passagerarpaketet, som berör regler för biljettförsäljning, passagerarrättigheter och datadelning. Det är positivt att EU vill främja tågresandet och göra det enklare för resenärer att välja tåget. Förslaget innebär ökade krav på tågoperatörer som kan medföra affärsmässiga utmaningar.
Tågföretagen välkomnar regeringens uppdrag till Trafikverket att stärka produktiviteten i drift, underhåll och upphandling. Det är ett steg i rätt riktning till att förbättra punktlighet, kapacitet med mera. Halveringen av månadskortpriset är en kortsiktig och tillfällig lösning och det finns andra mer effektiva och långsiktiga lösningar på att få fler att nyttja kollektivtrafiken.
I veckan antog Europarlamentet formellt kapacitetsförordningen. Det är ett viktigt steg mot en bättre europeiskt samordnad planering av järnvägskapacitet. EU-kommissionen presenterade ett lagförslag om multimodal bokning som ska göra det enklare att boka resor i samma tjänst. Konkurrensneutraliteten mellan trafikslag kan påverkas av förslaget om ytterligare tillfälligt sänkt skatt på drivmedel.
Under söndagens partiledardebatt var ekonomi ett av huvudämnena där arbetslöshet, konjunkturläget samt skatter och bidrag var i fokus. Det som inte nämndes var vad som långsiktigt krävs för att få ordning på ekonomin och, i slutändan, välfärden. Som exempelvis järnvägens betydelse för Sveriges industri och därmed Sveriges ekonomi och, i förlängningen, Sveriges välfärd.
Regeringen har nu presenterat sin nya infrastrukturplan. Det är positivt att finansministern belyser infrastrukturens betydelse för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft, något som vi har påtalat länge. När järnvägen inte levererar i tillräcklig utsträckning påverkas samhällsekonomin. Redan nu riskerar investeringar på omkring 35 miljarder kronor och upp till 400 000 industrijobb att påverkas.
På trettio år har trafiken på den svenska järnvägen ökat med 65 procent utan att järnvägsnätet har underhållits eller byggts ut. Det talas mycket om underhållsskulden och med Trafikverkets nuvarande inriktning kommer endast 10 procent av underhållsskulden att återtas de närmsta tolv åren. Det innebär fortsatt stora utmaningar på järnvägen och för tågoperatörerna,
Det geopolitiska läget i världen har inte varit så här prekärt sedan andra världskriget, vilket också reflekteras i politiska satsningar på beredskap såväl internationellt som nationellt. I hela Europa har man dragit slutsatsen att en ökad militär försvarsförmåga kräver en motsvarande satsning på infrastrukturen, vilket vi bland annat kan se i EU:s Military Mobility Package.
Tågföretagen har deltagit på Försvarsdepartementet kring EU-kommissionens förslag om stärkt militär rörlighet, Military Mobility Package. Järnvägen är avgörande för både ett hållbart transportsystem och Europas säkerhet. Trafikanalys senaste rapport om transportsektorns samhällsekonomiska kostnader för 2025 visar att skillnader i kostnadsansvar mellan trafikslagen i vissa avseenden har ökat.
Det är tydligt att vikten av transporter, framförallt på järnväg, kommer att spela – och spelar – en viktig roll i Sveriges totalförsvar och beredskapsarbete. MCF konstaterade att svenska företags motståndskraft utgör grunden för Sveriges motståndskraft.
Att politiker bör återgå till att inte se infrastruktur som en utgift utan en långsiktig investering i Sverige togs upp på Omtag Svensk Järnvägs rapportsläpp ”Växla in på tillväxtspåret – Järnvägens betydelse för AB Sverige” i veckan. I rapporten konstateras att Sverige står inför en stor industriell investeringsvåg, särskilt i norr.
”För näringslivet kommer alltmer gods gå på räls, och därför är det ett allvarligt läge att vi släpar efter i investeringar… jag pratar spår och kontaktledningar”. Det säger Jacob Wallenberg i en intervju. Han menar också att planerandet av infrastrukturprojekt måste ha större långsiktighet än enbart fyra år i taget. Nytt förslag om statligt stöd för att stärka mobiltäckningen på järnvägen.
I den riktade kritiken gentemot nationell plan har fokus i debatten legat på enskilda sträckor och dess betydelse för specifik kommun eller region. Det som ofta inte sägs är att många sträckor har en direkt inverkan på hela flödet i järnvägssystemet. Sammanhängande och robusta järnvägsstråk är viktiga i syfte att stärka industrins konkurrenskraft, möjliggöra arbetspendling och stärka AB Sverige.
I veckan närvarade Tågföretagen på Stora Infradagen. Alla var – oavsett partifärg – rörande överens: det behövs mer underhåll, bättre upphandlingar och bättre underhåll samt långsiktighet. Statsministern sa i sin digitala intervju att infrastruktur är en av de tre viktigaste fundamenten för politiken. Det är mycket bra, men utmaningarna består och det är hög tid för handling!
År 2025 gjorde det än tydligare att järnvägen är en samhällsbärande funktion– men också att branschens systemutmaningar kräver snabbare och mer samordnade beslut. Genom aktiviteter i form av dialoger, evenemang, rapporter och artiklar har Tågföretagen samlat bransch och beslutsfattare kring järnvägens utmaningar och möjligheter.
Året i korthet:
Antal rapportsidor vi har läst: fler än någo
I veckan uppmärksammande Svenska Dagbladet de utmaningar som uppstår för den svenska industrin med anledning av de brister som finns på järnvägen idag. I artikeln nämns konsekvenserna av urspårningen på Malmbanan för två år sedan och utmaningar med kontinuerliga stopp och förseningar. Järnvägen är vital för att kunna frakta den volym och tyngd som industrin behöver transportera.
Så nådde vi slutstationen på Järnvägsdagen 2025, där hela järnvägsbranschen, politiker och näringsliv samlades i syfte att diskutera såväl utmaningar som möjligheter för järnvägen – däribland infrastrukturminister Andreas Carlsson samt riksdagsledamöterna Ulrika Heie (C) och Åsa Karlsson (S).De stort intresse och en förståelse för järnvägens betydelse och vikt för Sverige.
Från branschens sida har vi gemensamt lyft fram två viktiga frågor. Den första är att det gränsöverskridande perspektivet ska råda, det vill säga att strategisk nationell vägledning inte ska få alltför stort inflytande över kapacitetstilldelningsprocessen. Den andra är att övergångsreglerna för avvecklingen av Godskorridorsförordningen måste synkas med Kapacitetsförordningens införande.
För industrin, och framför allt basindustrin, är järnvägen vital för att kunna frakta stora volymer tungt gods. Men bristande kapacitet, avsaknad av effektivt underhåll på spåren och höjda avgifter (framför allt banavgifter) har försämrat konkurrenskraften för industrin. Ny rapport med förslag på hur vi kan utnyttja järnvägens potential.
Den 26 november klockan 10.00-16.30 är det dags för årets Järnvägsdag. Det finns platser vikta för media som vill delta hela eller delar av dagen.
Grundproblemet inom järnvägen – och i förlängningen AB Sverige – är avsaknaden av ett mål och en vision för Sveriges infrastruktur. Detta avspeglas i sin tur i den nationella infrastrukturplanen, som handlar mer om att ”lappa och laga” befintlig infrastruktur på ett sätt som man alltid har gjort snarare än att tänka innovativt, konstruktivt och långsiktigt.
