Under påsken passar man på att utföra underhållsarbeten på järnvägen. I år var det triss i modern installationsteknik när tre spårgående kranar för första gången någonsin utförde underhåll på tre olika platser samtidigt. Vossloh Nordic, på uppdrag av Trafikverket, bytte två växlar på 4,5 timme i Tomteboda. Totalt byttes 10 växlar ut mellan långfredag och påskafton tack vare dessa kranar.
Det har nog inte undgått någon att det varit ett stort medialt fokus på järnväg den gångna veckan, särskilt SVT som under tre dagar pushat ut nyheter kring den oroväckande, men inte förvånande underhållsskulden om 91 miljarder, effekten av förseningar för godstrafiken på Sveriges ekonomi och järnvägsreparationer som går för långsamt, intervju med infrastrukturminister Andreas Carlson i Aktuellt.
Trafikverket släppte tågstatistiken för 2024 som visar att punktligheten var den sämsta på 14 år. Vi har en föråldrad järnväg med eftersatt underhåll och en ökande efterfrågan på transporter. Även Trafikverket lyfter fram sambandet mellan stort antal tåg och låg punktligheten. Kan vi ha så många tåg på spåren? Dags att ha en sansad diskussion om volymerna vi kan lägga in i systemet i tågplanerna.
Det senaste valet var en ”rysare” – jämnt mellan blocken, SD blev det näst största partiet och Tidö-samarbetet skapades. Men valet ledde också till ett nytt politiskt klimat med ökat inslag av populism och hårdare retorik. Men det är också i dessa lägen som någon måste sätta dagordningen. Att våga lägga partipolitiken åt sidan för gemensamma bästa. Det gäller underhåll men även utökad kapacitet.
Sverige har – som enda medlemsstat – avstått från att stödja ministerrådets position avseende förslaget till ny förordning om järnvägskapacitet. Den svenska regeringens linje kan få stor betydelse för EU:s inre marknad eftersom gränsöverskridande järnvägstransporter utgör grundvalen för Europas basindustri och dess tillväxt.
EU:s medlemsstater har tagit ställning till kommissionens förslag till ny förordning om tilldelning av järnvägskapacitet. Medlemsstaternas regeringar prioriterade sina nationella trafikbehov och det väcker stort intresse från näringslivet, och det på goda grunder. Det är välkommet att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att se över godstrafikens banavgifterna. Och järnvägsteman i Almedalen.
Tågföretagen delar idag ett utkast till svar på Trafikverkets Inriktningsunderlag, som är en helt central del av den fortsatta beslutsprocessen kring framtida infrastruktur och utvecklingen av transportsystemet kommande decennier. Utkastet som finns på Tågföretagens webb är ”work-in-progress” och kommer uppdateras löpande fram till remisstidens utgång den 15 april.
Tågföretagen tar med sig nya perspektiv och starka argument till Almedalen för att ta tillvara både järnvägens stora möjligheter och svåra utmaningar. Läget har på sistone varit extraordinärt för branschen. Almedalen blir därför en viktig mötesplats för viktiga och framåtblickande diskussioner om infrastruktur, transporteffektivitet, affärsavtal inom den upphandlade persontrafiken och mycket mer.
Expressens ledarsida lämnar sin dom över Trafikverket och den är inte nådig. Särskilt framhålls att persontågen inte har fått tidtabeller i tid för att hinna sälja biljetter och att det nya datasystemet har lett till enormt krävande manuellt arbete. Tidningens slutsats blir att det bästa Trafikverket kan göra är att fokusera sina resurser på underhåll och punktliga tåg på existerande spår.
Stora händelser i omvärlden, energibristen och covid-19-pandemin har påverkat transportsektorn och fortsätter att göra det. Vi har sett en ökad digitalisering i samhället och ett alltmer ökande intresse för tågtransporter. Mer självorsakade utmaningar, såsom Trafikverkets skifte till ett inte i alla delar helt moget planeringssystem, kan också få effekter.
Förhandlingarna om innehållet i regeringens politik de närmaste åren pågår just nu för fullt och troligtvis blir slutresultatet en detaljerad överenskommelse mellan flera partier. Tågföretagen har i ett flertal sammanhang fört fram branschens yttersta prioriteringar för att stärka Sveriges eftersatta infrastruktur till stöd för en förbättrad konkurrenskraft för hela landet.
Järnvägens totalleverans har återigen hamnat i det politiska blickfånget. Infrastrukturminister Tomas Eneroth hade därför kallat branschen till möte i fredags och fick då en lägesrapport från utvalda myndigheter och tågföretag. Med några få veckor kvar till valet står därmed tågtransporternas viktiga samhällsbidrag högt på dagordningen.
Blir nybyggnation bara dyrare och dyrare? Nej, inte om man får tro färska rön från Trafikverket. Det finns tiotals miljarder att spara. Konceptet tåg på brobanor är en realitet och har fått fäste. När den detaljerade planeringen av nya sträckor genomförs bör naturligtvis övervägas i vilken utsträckning den kostnadsbesparande tekniken kan användas.
Tågföretagen deltog igår i Trafikutskottets sammanträde och bidrog med vår syn på regeringens förslag till ram och övergripande satsningar. Särskild uppmärksamhet riktades mot underhållsskulden i järnvägssystemet, utrullning och finansiering av ERTMS samt alternativ för stöd för att upprätthålla samhällsviktiga långdistanståg.
Järnvägsbranschens samverkansforum, JBS, höll i veckan den första digitala JBS-konferensen. Tomas Eneroth inledde och det upplever vi som ett tydligt tecken på att järnvägens punktlighet är högt prioriterad politiskt. Vår virtuella kaffepaus i onsdags var i skogsglänta och vi fick inblick i hur tågföretag arbetar med att minimera den så kallade ”skogstiden” i tidtabellerna.
Om det är någon fråga som verkligen stått i centrum för branschens arbete under de senaste fem åren så är det att med gemensamma krafter öka punktligheten i järnvägssystemet. Det ökar järnvägens attraktivitet och förbättrar förutsättningarna att nå ambitiösa klimatmål. Det handlar ytterst om att resenärer och näringsliv ska vilja välja tågtransporter.
Vi har för andra året i rad redovisat den bästa punktligheten för järnvägen sedan 2013. För 2020 var punktligheten 93,5 procent enligt Trafikverkets pressmeddelande, vilket är en ökning med 2,2 procentenheter från 2019. Förklaringen till den kraftiga ökningen av punktligheten – som föreföll osannolik så sent som för ett år sedan – är naturligtvis att pandemin drastiskt minskat resandet.
Vi har i år redovisat den bästa punktligheten för järnvägen sedan 2013! Definitionen av punktlighet är att tåget ska anlända till sin destination inom 5 minuter från den tid som står angiven i tidtabellen. Det ka n jämföras med flygets punktlighet som får vara upp till 15 minuter efter sin tidtabell innan det räknas som en försening.
Efter Riksrevisionens kritiska granskning av Trafikverkets införande av ERTMS i Sverige och regeringens skrivelse har flertalet av partierna Trafikutskottet föreslagit att utrullningen borde pausas eller skjutas upp Tågoperatörernas rekommendation är att Sverige ska ta rygg på Tyskland, när de bestämmer sig för att satsa – något politiskt beslut är ännu inte fattat.
Transportsystemet och tågoperatörerna måste stå för en långsiktig transformation till nettonollutsläpp för transporter som nu får tydligt stöd av politiken. För att klara konkurrenskraften behöver Sverige tillgodose framtida transportbehov inom ramen för de gränser som sätts av klimatmålen. För järnvägen och tågoperatörerna är priorieringarna klara. Vihar tagit fram tio punkter där vi kan bidra.